Ett bloggmåste för alla anglofiler

En av mina absoluta bloggfavoriter just nu är Bara brittiskt som uppdaterar ofta och högkvalitativt om Storbritannien. De senaste dagarna har Charlotta exempelvis levererat inlägg om turbulensen kring Nigella Lawsons skilsmässa och  fina Richmond i Yorkshire som även jag är förtjust i. Glöm inte att ladda med en kopp  engelskt te när du läser ikapp!

Vill du läsa alla inlägg relaterade till England här i vår blogg så hittar du dem här!


En av mina favoritutflykter i Yorkshire – Lightwater Valley i Ripon är ett stort tivoli värt en omväg.

Curry blir inte godare än så här

Det sista kvällen i Kambodja var en smula vemodig eftersom vi inte alls kände oss klara med Siem reap.

Det hade varit dagliga tuktuk-turer till Angkor Wat och en rad andra tempel. Jag kan verkligen rekommendera ett flerdagars-pass till templen om du är här för det finns mycket att se – men värmen gör att man inte orkar hur många timmar som helst. Sen är det också fantastiskt att se templen på olika tider på dygnet, tex att man är där en tidig morgon eller vid solnedgången. Efter våra dagliga tempelbesök var det  svalkande dopp i den fina poolen på Shanti  Mani. Ja vi hade fantastiska dagar här och barnen älskade också att upptäcka templen. Just den här kvällen när vi skulle försöka sätta punkt på vår resa så ville vi mest ha ”en riktigt god kambodiansk curry” och en av de anställda på Shanti Mani tipsade om att vi borde besöka Sugar Palm.

Maten på Sugar Palm var precis vad jag hade önskat mig. Rustikt och enkelt. När jag beställde min curry berättade servitören att den tog 20 minuter att göra efter beställning eftersom den ska bakas i ugnen. Vi hann alltså utfodra barnen innan vår mat kom in –  vilket inte gjorde någonting förstås. Jag uppskattar när man kan få in barnens mat snabbt. Det finns en sympatisk  vinlista här på Sugar Palm med viner som vi tidigare har haft som favoriter hemma i Sverige, så vi hann med ett par glas i väntan på maten.

Om denna curry. Eller amok som den kallas i Kambodja. Det här är en curry som vi kommer att referera till i flera år framöver.  Vi hade önskat en stark smaksättning och vi blev inte besvikna. Den är precis som menyn beskriver likt en nybakad sufflé. När jag satte ner skeden i curryn var det som äta en fluffig dessert. Jag tror att magiskt gott är den bästa beskrivningen. Det här förblir mitt starkaste matminne när jag ser tillbaka på dagarna i Siem Riep.

På vägen ut från Sugarpalm så noterade jag ett inramat foto på väggen.  Fotot är med  Gordon Ramsey som träffat deras kock för att lära sig att laga just amok. Ja han valde onekligen rätt ställe! Nu efteråt har jag googlat efter klippet där han besöker restaurangen och du hittar det här.

En riktigt enkel saffranskaka

Jag visualiserade enklast tänkbara saffranskaka utan en massa extra pynt. Med mycket smör i smeten för att få en nästintill krämig sockerkaka. Och det blev precis som jag hade tänkt!

Det här är en saftig kaka som kan varieras på många olika sätt. Kanske serveras med lättvispad grädde och bärkompott. Eller med lite glasyr. Jag pudrade bara mönster med florsocker när kakan hade kallnat. Ibland behöver det inte vara så himla krångligt.

Enkel saffranskaka

  • smör och lite kokosflingor till formen
  • 200 gram smör
  • 1/2 gram saffran
  • 3 dl strösocker
  • 2 stora ekologiska ägg
  • 1 1/2 dl mjölk
  • 4 dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
    1. Smörj en bakform (helst medlöstagbar kant och som är ca 24 cm i diameter) med smör och strö kokosflingor i formen som ströbröd.
    2. Smält smöret.
    3. Stöt saffranet i en mortel med 1 msk socker. Blanda ner detta i smöret.
    4. Vispa ägg och allt socker till en porös smet.
    5. Rör ner smör och mjölk.
    6. Blanda vetemjöl med bakpulvret och vänd ner det i smeten.
    7. Häll smeten i formen.  Kakan gräddas i 175 grader  i nedre delen av ugnen i  ca 40 minuter.
Solgul saffranskaka på väg in i ugnen.

 

Siem Reaps mest populära restaurang

”Haven training restaurant” drivs av ett schweiziskt par som tidigare jobbat på barnhem i Kambodja. De hade funderat mycket på vilken framtid som skulle vänta barnen den dagen de blev vuxna och flyttade från barnhemmet. En tanke växte fram till ett stort livsprojekt – de åkte hem, samlade pengar och kom tillbaka till Siem Reap för att starta en arbetsplats för unga som växt upp på barnhem. Två år senare är Haven den mest populära restaurangen i Siem Reap och på Tripadvisor har de passerat 1000 recensioner.

Inte helt oväntat fick vi boka bord ett par dagar i förväg. Dels för att det är populärt men också för att det är en ganska liten restaurang. Det är bra mat här. Menyn bjuder på både khmeriska curries och ”western food”. Det är oklanderlig service. Och framför allt går det inte att undvika den fina familjära stämning som råder här.

Vår servitris med ”Big sister” tryckt på sin t-shirt håller lite koll och stöttar de yngre i arbetslaget. När restaurangen öppnades anställdes en rutinerad kock från ett femstjärnigt hotell för att lära upp de nyblivna kockarna. När de seniora medarbetarna har blivit fullfjädrade i sina arbetsupgifter går de vidare till nya arbetsgivare med goda rekommendationer i handen. Jag lämnade inte bara restaurangen mätt av god mat – utan också full av beundran för det jobb de har gjort för att stötta unga föräldralösa i Siem Reap. Vill du läsa mer om deras arbete så rekommenderar jag deras hemsida och denna artikel.

Fem bröllopsdagar senare

I år glömde vi visst bort vår bröllopsdag. Vi hade vissa middagsplaner ett par veckor i förväg men vips så insåg vi att bröllopsdagen hade passerat obemärkt. Jag vet faktiskt inte vad vi ska skylla på. Tur nog så var vi på vår favoritindier Ganesh i Vietnam på denna bortglömda dag – så det var ju lite firande utan att vi visste om det.

Jag letade i bloggarkivet, på facebook och instagram för att hitta fotobevis från andra årsdagar. Alla har inte varit förevigade med kameran men jag lyckades spåra info om alla middagar i varje fall. Helt klart så har vi varvat högt och lågt med både michelinstjärne-mat och hämtpizza genom åren!

 2008 – Året vi gifte oss och åt oss igenom avsmakningsmenyn på Mathias Dahlgren. Ett fantastiskt matminne!

Mathias Dahlgrens tryffelpopcorn

2009 – Det här året åt vi skaldjur på B.A.R. (som då var relativt nyöppnat) för att sen gå på Airs konsert på Berns. Inget fotobevis på maten men jag hittade ett konsertklipp på Youtube.

2010 – Då var det magsjuka i huset och hämtpizza stod på menyn. Höggravid och trött som extra bonus. Härligt härligt.

2011 – Vi var  på fantastiska Din Tai Fung i Hong Kong. Helt klart ett dim sums-minne utöver det vanliga!

2012 – Här fanns ett fotobevis sparat på  facebook – det  var en hemmamiddag med en schysst köttbit från Dennis Kött i Spånga. Utan att minnas alls så gissa jag på att det var hemvispad bearnaise till.

2013 – Nu i år så var vi som sagt på Ganesh i en liten fiskeby i Vietnam. Ganesh levererar alltid bra curries. Vi äter där varje fredag, och  restaurangen förtjänar ett eget inlägg här i bloggen vid tillfälle. Jag har en del inlägg opublicerade fortfarande från den här Vietnamvistelsen.

Har du koll på vad du har ätit på bröllopsdagar som har passerat?