Vi har vår bröllopsdag sista veckan i november och alltid roligt att göra något (läs: äta) extra då. Det har nog vart lite högt och lågt vad vi har gjort under dessa 15 år. Hämtpizza och finmiddag omvartannat. I år var det ett säkert kort. Det blev halva menyn på Lilla Ego. Tänk att det alltid är så bra där. Kommer alltid vara mitt bästa svar på vart man måste äta om man har tillfälle.
I torsdags lunchade jag och maken på The Sportsman i Seasalter. Ett lämpligt ställe att fira vår tioåriga bröllopsdag på eftersom den här puben ligger etta på topplistan för Englands bästa gastropubar. Vi har ju ätit på nummer 2, 3, 4 och 5 tidigare. Nu får vi börja planera för nummer 6 som ligger inne i London. Och ja – det kommer ett inlägg the Sportsman så småningom.
Igår var vi hela dagen i Eastbourne. Äldsta barnet hade gymnastiktävling med skollaget och 16 skolor från East Sussex var med. Det gick över förväntan faktiskt och hennes trupp var löjligt nära medaljplats men vi firar fjärdeplaceringen som om det vore guld. Vi var där i arla morgonstund och hann äta frukost på Nelson Coffee. Vi har fortfarande lätt hybris över detta för att det var så BRA. Återkommer med bildspam.
PS! En helt annan sak! Har ni sett Maträddarna på svtplay? Så bra avsnitt! Underhållning med allvar och som ger en himla massa tankar och idéer. Onödigt matsvinn är så mycket mer än det vi skrapar av från tallriken och jag har tittar helt klart med nya ögon nu när jag går i butiken. Se gärna tillsammans med den eller de du bor ihop med.
Vad vi har ätit?
Den här veckan har vi planerat middagen dag för dag med ett mission att rensa frys och kyl på slattar och rester.
Måndag: Grillade kycklinglår och en glömd potatiscurry från frysen. Pitabröd från frysen och en bortglömd limepickles.
Tisdag: Vego! Linssoppa på en skafferirensning. Den har vart min lunch flera dagar med olika toppings för att rensa kylskåpet ytterliggare.
Onsdag: Makens biffwok med ris. Inser att vi äter det rätt ofta men det är så enkelt att göra med autopiloten och är både laktosfritt och glutenfritt. Med mycket krispiga grönsaker och kött mer som smaksättning.
Torsdag: En ugnsform med glutenfri pasta, tomatsås, lammköttbullar och mozzarella till barnen. Maken och jag var fortfarande mätta av tre-rätters-lunchen på the Sportsman och fortsatte att fira bröllopsdagen med att ligga på soffan med ett glas vin. Orkade inte ens ta fram ostarna som planerat.
Fredag: Repris på förra helgens tema: Ploughmans platter. Vi hade så mycket chutney, piccalilli och annat picklat i kylskåpet så vi körde ett varv till för att tömma burkarna.
Lördag: Firade gymnastdotterns framgångar i Eastbourne så hon fick bestämma middag. Därav en stor plåt gratinerade nachos med pulled pork.
Söndag: Sunday roast med kyckling, ”stuffing balls”, gröna ärtor, grönkål, ugnsrostad potatis mm. Päronpaj till efterrätt.
Måndagen började i ett grått Kensington. Med trötta ben efter helgen kämpade vi oss ner till Westminster och spanade på Big Ben. Sexåringen hade höga förväntningar på att spana in hen men den pågående ombyggnationen är ju lite i vägen. Sedan var det dags att vända hemåt via lunch på Plane Food på Heathrow. Åker gärna tillbaka till London snart igen!
Veckans bästa utelunch var på Svarta Räfven som ligger som ett hemligt örnnäste högst upp i KI:s huvudbyggnad. Härlig utsikt och finfin mat. Fotade ingen mat men den är välriggad. Bästa sortens guldkant en regnig grå tisdag i november.
Mindre glammigt var kanske vår bröllopsdag den här veckan. Som vi typ hade glömt bort. Och det var mest snorigt och gnälligt hemma. Vi ”firade” med korv från T&J och rotmos. Hade inte bloggat om förra årets middag så jag grävde långt ner i instagramarkivet för att hitta fotobevis. Och insåg att vi åt biff, löksås och rotmos (!) förra året. Tror vi får höja ribban lite till nästa års bröllopsdag. De andra bröllopsdagarna finns dokumenterade här. Högt och lågt om vartannat.
Nioåringen hade förresten bakat en mjuk pepparkaka dagen till ära. Ett lätt modifierat recept hittat här. Hon bytte ut lingonsylt (eftersom vi aldrig har det hemma) till hallonsylt, använde muskovadosocker i smeten och pyntade med blandat chokladströssel. Bra där!
Nu kör vi fullt ut med jul i karamellköket! I fredags gjorde vi en lyckad fusion med JANSSONPIZZA. Återkommer om receptet om några dagar för det är galet gott! Maken och jag uppskattade den mest ska tilläggas, medan barnen frossade i en annan favorit, tarte flambee.
Idag är det första advent! Lite på halvfart är det allt då jag och Nioåringen hostar ikapp under en filt i soffan. Vi har vart uppe sedan klockan sex, därav det tidiga inlägget. Granen flyttar in idag och allt adventspynt ska upp! Vad vi ska äta? Maken planerar faggots till söndagsmiddag. En brittisk variant på köttbullar. Håll koll på Insta!
I år hann vi med en tidig söndagsmiddag på Oaxen Slip. En restaurang som vi har bokat ett par gånger vid det här laget. Men det händer ALLTID något, och vi bokar av, så det har verkligen vart lite av utopi om vi någonsin skulle hamna här. Men så äntligen!
Vi. Blev. Nöjda.
Åh en drink. Tack!
Småplock före (!) förrätterna. Lufttorkad, eh ja vad heter nu, grisnacke kanske? Och lite friterad pickles med rökt paprikakräm. Smakade fint.
Så min nya grej. Att äta råbiff. Våra två förätter kom in upplagda i två skålar lämpligt att dela på. Perfekt koncept tycker jag och det gäller även sen de andra rätterna som vi åt denna kväll.
Råbiff alltså på innanlår med senapsmajonäs, syrad grädde och surdegskrutonger. Maken beställde grillad rotselleri bakad i ostvassle med löjrom och gräslök. En rätt som han håller på att kopiera här hemma nu efteråt. Spontant, så tycker jag att portionerna är generöst tilltagna här. Plus för det alltså.
Kolla in porslinet! Genomgående i retrostil blandat i grönt och grått. Fint så. Smörstekt gös till mig och Oaxens egen korv till maken till varmrätt. Plus att vi delade på lite tillbehör. Nu började det bli lite kallsvettigt huruvida vi skulle orka med desserten.
Så vi mellanlandade på lite ost. Ett av guldkornen.
Och sist en himla prisvärt efterrätt med vit chokladganache, morotskaka, havtornssorbet och saltrostad valnöt. Ja jag sov ovaggad den natten!
Vad vi gillar med Oaxen Slip? Bortsett från att det tar oss en halv evighet att åka dit kommunalt så älskar vi allt! Maten! Miljön! Servicen!
I år fick vi klart barnvakt i sista minuten. Vi hittade dock inget ledigt bord på någon restaurang som var intresserade av, så vi punktmarkerade fyra återbudslistor som vi kunde tänka oss att äta på samma kväll. Det lönade sig förstås – för vi knep till slut ett bord på Farang som jag har varit nyfiken på länge. Delvis beror det kanske på att de har 180 platser, så det kan vara värt att ringa hit om du vill gå ut och äta god mat på kort varsel.
Farang har modern sydasiatisk mat på menyn. Det rekommenderas att alla vid bordet väljer en och samma avsmakningsmeny. En av dem är för övrigt helt vegetarisk. Vi valde dock den som heter Naa Fonn och som vi var otroligt nöjda med.
Det vita vinet som vi blev rekommenderade inledningsvis passade otroligt bra till asiatisk mat och är bokmärkt för framtiden – Dr. Bürklin-Wolf 2011, Wachenheimer Altenburg. Årgången från året därpå finns att beställa på Systemet.
Cocktail-listan måste också kommenteras innan vi går in på maten. Ett himla bra ställe det här för goda drinkar! Kommer du tidigt så finns en fin bar längst ner i lokalen där du kan hänga i sköna Hay-fåtöljer. En GingerSmash med rom, maraschino, äppellikör, ingefära, lime och socker passade mina smakpreferenser på hur en god drink ska vara.
Ja vi gillade som sagt maten. Speciellt de rätter som har influenser från Vietnam. I halvtid av avsmakningsmenyn var jag fortfarande hungrig och jag hann oroa mig lite hur middagen skulle sluta. Helt onödigt dock för jag var otroligt mätt två timmar senare. Värt att veta – och som jag inte riktigt hade koll på i förväg – är att konceptet är uppbyggt så att det först kommer in några små tallrikar i snacksstorlek följt av ett par mindre kalla rätter och därefter varmare (och portionsmässigt större) rätter.
Dessutom hann vi med två desserter. Desserterna var magiskt goda och rekommenderas å det yttersta. Så det är synnerligen ett bra ställe detta att fira en bröllopsdag på!
Bilden ovan är en av de curries jag blev mest förtjust. Det är Farangs tolkning av röd curry med rostad grissida som smakmässigt balanserades upp helt fantastiskt med en syrlig gurkrelish. Det här äter jag gärna igen!
En sak till värt att diskutera när det gäller Farang – servicen här är riktigt bra. Jag har haft förmånen att äta ute flera gånger på sistone, har kommit hem och suckat över kass service. Men på Farang är det proffsigt och rutinerat. Här finns personal som läser av situationen snabbt och ser till att allt flyter på prickfritt.
Det här var höstens bästa restaurangbesök och jag skulle gärna ha en helkväll här igen om tillfälle ges!