Långlunch på Freemasons i Wishell

Ok nu blir det långt. Men jag har massor av bilder från vårt besök på Freemasons at Wiswell strax utanför Clitheroe förra söndagen. Med bilen är det en knapp timme norr om Manchester – ett perfekt stopp för lunch när du är på väg till the Lake District.

Det här en gastropub som år efter år ligger högt på listan för Storbritanniens bästa gastropubar. Just nu på plats nummer 4. Tvåan och trean på samma lista har jag redan nämnt här i bloggen. De har ingen stjärna men ett fint omnämnande hos Michelin. Väl unnt.

Byn som puben ligger i är löjligt rar. Så söt! Vi var lite tidiga till vår bordsbokning och hann promenera runt lite och nu känner vi alla hundägare i närheten.

Vad vi åt? Vi har var här på påskdagen varför menyn var lite anpassad. Det är en hel del klassiska rätter från det brittiska pubköket. Flera med en lagom uppdaterad tvist. Ingen hipp mat alltså.

En fin sak är att de yngre barnen kan välja fritt från hela menyn och få en halv portion för halva priset. Är alltid lika tacksam när man slipper tråkiga barnmenyer. Och på det här viset kan vi alla smaka på fler rätter, haha!

I väntan på  vår mat kom två sorters bröd ut. Alltså deras brioche med rosmarin och flingsalt är löjligt bra. Vi fick nästa sitta på händerna för att inte äta oss mätta på bröd innan maten.

Jag hann med en riktig retrorätt som förrätt. Gratinerade pilgrimsmusslor! Äter ofta fisk och skaldjur i England eftersom det lokala utbudet är så bra.

Tioåringen hann med cornish crab till förrätt. Lättsamt serverat med fänkål och äpple.

Sjuåringen tvekade inte på den här varianten av “fish and chips fast utan chips”.  Panerad kolja med ärtröra och varm tartarsås. Smart drag tycker jag att uppdatera en snabbmatsklassiker till en sofistikerad förrätt. Är lite osäker faktiskt på vad de strösslade över på bilden.

Tolvåringen  provade risotto till förrätt. En ganska rustik historia med mycket smak. Just så känns det som att man kan summera många av våra tallrikar på den här lunchen.

Jag hann föreviga  några av våra varmrätter. Till exempel Tolvåringens gigantiska tallrik med  välhängd biff och yorkshire pudding. Blev imponerad av att hon orkade äta upp allt! Och än mer att hon orkade beställa in efterrätt efteråt.

Betydligt mindre var min varmrätt nedan med långkokt sidfläsk. De två puréerna var med rabarber respektive sötpotatis. Den oväntade smakkombinationen var faktiskt suveränt god. Hade bara velat ha mer av ALLT.

Flera bra efterrätter hann vi med. Pannacotta är ju en annan retrorätt. Här med granola och rabarber. Inte för söt och mycket uppskattad.

Jag åt deras citronpaj med pistageglass. Ett himla magnifikt avslut på en härlig lunch. Ingen är väl förvånad över att vi hade matkoma i bilen hem till Yorkshire!