Gratinerade nachos

Återkommande hemma hos oss på helgerna är en rejäl nachosplåt. Om inte till middag kanske det blir efteråt som plock framför tvn. Lättfixat och älskat av alla.

Men alla rätter går ju att förfina och i fredags valde Tioåringen att varva största gratängformen med nachochips, kycklingfärs och riven ost. Fördelen med hennes variant med att lägga riven ost på tre lager nachos är att du lätt lyfter upp stora ”chunks” på tallriken att äta med händerna. Ett litet tripple-D-moment (om ni brukar kolla på Diners, Drive-Ins and Dives).

Barnens bästa nachoplåt

  • 600 gram kycklingfärs
  • färsk koriander
  • spiskummin, salt och peppar
  • lite vitlök
  • ca 250 gram nachos (1,5 påse)
  • riven ost
  • en halv röd lök
  • 1 stor paprika i små bitar
  • en burk urkärnade svarta oliver,  skivade
  • 2-3 avokados
  • en lime
  • gräddfil
  • tacosås på burk
  1. Stek kycklingfärs varsamt i en stekpanna med lite vitlök.
  2. Smaksätt färsen med massor av färsk koriander, spiskummin, salt och peppar.
  3. Ta fram en stor och djup ugnsform. Börja med att varva med nachochips och sedan färs, riven ost, oliver, jalapeños och paprika. Gör om två lager till. Avsluta med riven ost.
  4. Gratineras i ugnen i 200 grader, använd gärna grillfunktionen sista minutrarna.
  5. Preppa guacamole –  blanda avokado med lime, salt och peppar.
  6. Vid servering: toppa den varma gratängen med guacamole, gräddfil och tacosås.

Veckans bästa

Förra veckans inlägg gav mig lite ågren när jag insåg att vi hade ätit kött typ hela veckan. Vet inte vad jag ska skylla på mer än att vi var dränerade på energi och körde på autopiloten. Nu har jag plockat ner skämskudden och ätit vegetariskt till lunch hela veckan. Även barnen pratar om att de vill vara lunchvegetarianer. De är MYCKET inspirerade av en viss videobloggare som gärna pitchar för vegansk mat. Tydligen var sojabiffarna en hit i skolan häromdagen. Däremot var vegoalternativet dagen efter en ”brun sörja” och efter det meddelade barnen att de fortsättningsvis är flexitarianer i skolan. Det verkar vara lite högt och lågt kring skolans vegetariska alternativ. Men roligt att de är engagerade – för de ska påminna kocken om att göra sojabiffarna snart igen.

Den här salladen med pärlcouscous har hängt med flera kvällar. En kväll hade vi den tillsammans med lammkotletter och ajvar relish. En  annan kväll med fafafel. Personligen gillar jag den här couscousen mer än den vanliga. Lite mer tuggmotstånd och god ljummen.

På jobbet har jag lunchat med tomatsoppa. Typ den här som Helena har bloggat om. Och jag krypit över till den lokala korvmojjen och köpt falafel i pitabröd. Det är en av mina absoluta guilty pleasures när det gäller snabbmat. De absolut godaste resterna i lunchlådan den här veckan? Helt klart när maken rullade arancinis från söndagens saffransrisotto. Himmel vad gott!

Nu har vi gräsänkat i några dagar och barnen har haft varsin middag i köket att rigga. Det är inget fel på deras entusiasm när de får fria händer i  köket. Fredagens kock var Tioåringen som gjorde en uppdaterad tvist på det här. Igår fixade Sjuåringen en repris på det här. Ikväll äter vi Tolvåringens vegetariska lasagne.

Bokmärkt under veckan:

Pasta med halloumi, citron & haricots verts

Jag är alltid på jakt efter snabba vardagsrätter med få ingredienser och letar på olika ställen för att hitta nya favoriter. För tillfället är Coops medlemstidning min största källa till nya idéer (mer om det i ett separat inlägg framöver), men jag spanar även i kokböcker och på nätet. Vi beställer mat via MatHem en gång/vecka och på deras sajt finns en recepttjänst. Just där hittade jag den här pastarätten som vi testade nu i veckan. Om jag ska vara ärlig var det jag som klickade hem varorna och Magnus som fick uppdraget att laga maten. Rimlig arbetsfördelning, tycker jag. 🙂

Pasta med halloumi, citron och haricot verts, 4 portioner

350 g pasta (MatHem förelsog gemelli – skruvformad pasta)
1 msk salt
1 rödlök
2 vitlöksklyftor – vi hoppade över vitlöken
1 msk olivolja
250 g haricot verts (frysta)
125 g körsbärstomater
1/2 kruka basilika
1/2 citron
400 g halloumi
1 msk olivolja
35 g ruccola
salt
svartpeppar

Gör så här:

Tina haricots verts och koka pastan enl. anvisning på förpackningen. Skala och skär rödlöken i klyftor och grovhacka vitlöken. Fräs lök, vitlök och haricot verts i olivolja i ca fem minuter. Halvera körsbärstomaterna. Grovhacka basilikan och riv citronskalet (glöm inte att skölja citronen noga – välj gärna en ekologisk citron). Tillsätt tomater, basilika och citronskal  i pannan och låt fräsa med på låg värme.

Tärna halloumin och stek den gyllenbrun runt om i olivolja i en riktigt varm panna.  Sila av pastavattnet, men spara ½ dl vatten i kastrullen. Blanda pastan, pastavattnet och ruccola med grönsakerna i pannan. Låt fräsa en stund och smaka sedan av med citronsaft, salt och peppar. Lägg upp på tallrikar och toppa med halloumin.

En god pasta som kommer få förnyat förtroende som vardagsrätt här hemma. Ett extra plus för att jag har hittat en vego-rätt som vi gillar båda två.

Vi gjorde som vanligt fyra portioner för att ha hälften i matlåda dagen efter och det smakade bra då också. Även om halloumin så klart förlorade spänsten.

TBT: en himla massa vanlig middagsmat

Herregud vad jag har dålig inspiration till middagsmat just nu. Hjärnan får en härdsmälta varje gång springer in mataffären. Igår skrev jag ihop en lista på snabba middagstips från bloggarkivet för att få tillbaka lite flow i köket. Trots allt finns ju en del säkra kort att damma av. Hoppas att du också kanske gillar något av recepten nedan!

KORV och KÖTT

KYCKLING

FISK

VEGETARISKT

 

Varkala: Goods Own Country Kitchen

Jag glömde bort att vi åt middag på ett till ställe i Varkala! Varkala var verkligen vårt favoritstopp på resan.

Vi åt vår första middag på Good Own Country Kitchen. De var snabba på att ta dryckbeställning, tack tack,  men sedan fick vi vänta drygt en timme på maten. Vi var precis redo att gå när maten äntligen kom in. Tur att vi var kvar! För där och då var maten den bästa sedan vi kommit till Indien.

Här åt barnen sin första Malai Kofta. En vegorätt som de åt flera gånger efteråt på resan i ren förtjusning. Den som finns här var nog den som var mest mild och uppskattad. En riktig bensvepare om man gillar mildare curry.  Har inte sett den på menyerna hemma men håller utkik från och med nu. Jag och maken åt fiskcurry. Bra sådan.

Värt att gå hit? Ja om du säkrar upp med småplock i väntan på maten eller inte är så blåhungrig som vi var. Missa inte heller vår favorit Darjeeling Café när du är här!