Svartrötter och libbsticka

Även om det blir mycket vardagsmat på rutin här hemma just nu så behöver man rösta in nya ingredienser i skafferiet emellanåt. Nu har vi två nya favoriter att blingblinga middagstallrikarna med:

Först ut, svartroten. Den ser inte så där jättekul ut egentligen och låg bortglömd ett tag i skafferilådan. Jag gick på Kinnas tips om att smaksätta dem med citron. Svartrötterna skalades och lades i ugnssäker form tillsammans med strimlade morötter, purjo och vit sparris. Jag läste häromdagen på bloggen I mitt franska kök om att ugnsbaka även sparris och jag gillar det här med att slänga in massor av grönsaker i ugnen för att låta det sköta sig själv. Sedan på med olivolja, rikligt med citronsaft från en hel citron, flingsalt, nymalen svartpeppar och nyplockad finklippt dragon innan allt ugnsbakades.

Och faktiskt. Det här svartrötterna var lite av ett halleluja-moment att äta. Eller som Pia kommenterade på twitter, ”ja nästan godare än sparris”. Svartrötter kommer jag definitivt hålla utkik efter i fortsättningen. Tänker att de skulle kunna vara supergoda i soppa till exempel.

Väl avskalad så blir svartroten nästan vit!

 

En annan ny bekant i köket är libbstickan. Återigen vände jag mig till Kinna för råd som tipsade om att ha den i kall sås. Den har minst sagt en speciell smak och jag relaterar mest till selleri. De små gröna bladen finhackades. Jag använde en liten näve som rördes ner i 2,5 dl gräddfil tillsammans med finklippt ramslök, persilja, flingsalt (smaksatt med citron) och nymalen peppar. Såsen fick stå kallt några timmar och blev en bra kall sås till grillat och sallad.

Från att ha varit lite tveksam blev jag faktiskt rätt förtjust i libbstickan för att den sticker ut lite bland de gröna kryddorna. Jag ser potentialen i grytor och soppor framöver, så idag slängde jag faktiskt ner frön för libbstickan här i vår egen trädgård!

Sparrisbroccoli

Vi beställer ekologiska grönsaker rutinmässigt varje vecka som landar varje torsdag på vår trapp. Man kan tycka för eller emot om att beställa färdigblandade lådor men vi gillar det. Vi kommer från slentrianshoppandet av samma grejer och får tänka lite i nya spår. Dessutom så är Årstiderna bra på att slänga med lite udda grönsaker som inte alltid syns till i mataffären i förorten.

Den här påsen höll dock på att glömmas bort. Jag trodde det var ”nån slags kål eller liknande” och den låg bortglömd i kylen över helgen. Men så insåg jag att det var något helt annat. Blå blomkål på skaft? Nej inte riktigt. Jag la upp en bild den oklara primören på facebook och ganska snart fick jag svar från  Lisa, Pia och Annika: det är sparrisbroccoli. Eller kanske mer specifikt, purple sprouting broccoli. Uppenbarligen hade vi en eftertraktad delikatess i skafferiet utan att veta om det!

Så hur blir en fusion mellan sparris och broccoli? Årstiderna hade lämnat en hel del blast kvar på dem (därav av missförståndet med kålbladen ovan). Jag skalade av bladen med en potatisskalare samt det som kunde förväntas bli hård och segt, delade dem i jämnbreda stänger (för variationen i tjocklek var rätt stor av de som vi fått) för att sedan koka upp dem hastigt i lättsaltat vatten likt vanlig sparris.

Premiärkoket av sparrisbroccoli visade sig smaka väldigt mycket broccoli. Jag hade kanske hoppats på en lite mer nötighet i smaken likt sparrisen men så var det inte. Snygga onekligen på middagstallriken i sällskap av kalkonstek och parmesantossade gnocchis, men smakmässigt så hade jag kanske hoppats på lite mer. Kanske var det bara just min knippe som inte levde upp till smakförväntningarna?

Det kommer mer sparrisbroccoli i morgondagens låda så det blir ett till försök. Återkom gärna i kommentarsfältet om du har något  fint tips på hur sparrisbroccilin mest kommer till sin rätt!

Årets första sparris

I torsdags landade årets första sparris från Årstiderna här hemma och det kändes lite högtidligt att få planera fredagsmiddagen med så fina spänstiga sparrisar!

Stekt fläsksida, några  frästa pilgrimsmusslor, hemvispad hollandaise och pocherat ägg som sällskap på tallriken blev en bra kickoff för kommande vårmiddagar!

PS! Ser nu att vi åt nästan samma sak för exakt ett år sedan….

Stekta äggnudlar med pok choy, ägg och edamamebönor

I veckans låda från Årstiderna så kom en halv meter lång pok choy och spänstig broccoli. Med lite överblivna äggnudlar från gårdagen så blev det dagens snabba söndagslunch till hela familjen.

De ”grova” delarna från pok choy kokades med broccolin. Bladen frästes med vitlök direkt i stekpannan och även de kokta äggnudlarna åkte ner i samma stekpanna med lite jordnötsolja.

Sedan gjorde jag en vanlig omelett som jag sedan rullade till en rulle och skivade i skivor.

Sist toppade jag med barnens favoritböna – edamamebönorna. De är en ny bekantskap från icas frysdisk som vunnit stort förtroende hos barnen här hemma. En liten nötigare böna som går snabbt att koka.

Ovan är Minstingens tallrik. Hon äter bäst när allt är uppsorterat och börjar först med bönorna, sedan broccolin och slutar med nudlarna. Bra plockmat för små händer!

Här är mammatallriken. Samma grejer som ovan men med en rejäl omgång Linghams goda Ginger garlic chili sauce på toppen. Det är faktiskt riktigt god sås och den har en superkort ingredienslista utan konstigheter; chili 30%, ingefära 10%, vitlök 10%, socker, vinäger och salt. Vi har den till typ allt!