Risotto med sparris, gröna ärtor och halstrade pilgrimsmusslor

Barnen var snabba att önska risotto förra helgen när vi gräsänkade. Maken tycker att vi har ätit det en gång för mycket den här vintern. Det tycker inte barnen. Inte jag heller. Ätas det som ätas bör.

Risotto med sparris, gröna ärtor och pilgrimsmusslor

Du får en receptskiss så kan du bestämma antalet portioner själv.

  • Koka risotto med avorioris på vanligt vis. Jag fräser lite hackad lök först och använder gärna en mustig buljong till hopkoket.
  • Rör ner massor med gröna ärtor och fint riven parmesan.
  • Servera med stekt grön sparris och halstrade pilgrimsmusslor.
  • Toppa med lite citron och mer finriven parmesan.

Årets första sparris

I torsdags landade årets första sparris från Årstiderna här hemma och det kändes lite högtidligt att få planera fredagsmiddagen med så fina spänstiga sparrisar!

Stekt fläsksida, några  frästa pilgrimsmusslor, hemvispad hollandaise och pocherat ägg som sällskap på tallriken blev en bra kickoff för kommande vårmiddagar!

PS! Ser nu att vi åt nästan samma sak för exakt ett år sedan….

Torsdag med tre rätter

Hur gärna man än vill så har dygnet inte mer än 24 timmar och först nu när klockan är nästan 24.00 så blir det några minuter över till matbloggen. Nu när jag väl sitter framför laptopen så minns jag inte alls detaljerna i kvällens matlagning. Men det är ju ändå roligt att dokumentera en del matexperiment så jag kompromissar därför lite och skriver lite fritt om kvällens meny som laborerades fram i sällskap med sambon. Till minne av en försommarkväll 2008 presenteras härmed:

Först av allt pilgrimsmusslor! En liten bas på blomkål och västerbottensost. Lite krispig bacon ovanpå. Sedan pilgrimsmusslan som vänts som hastigast i pannan och som fått lite färg (!) av cayennepeppar. Svart kaviar på toppen. Gott! Framför allt så gillar jag bacon och pilgrimsmusslor och idén med blomkål till pilgrimsmussla kommer från en middag vi åt på F12 i vintras. Att kaviarn hamnade högst upp kan jag inte riktigt förklara.

Det här var inte så avancerat. En risotto med mycket smak av skogschampinjoner och för ovanlighetens skull oxfilé serverat med Amarone. Egentligen så tycker jag att oxfilé är lite överskattat både till pris och smak men just idag så var det den mest intressanta biten att köpa i mataffären enligt sambon. Säger kanske en del om det övriga utbudet. Till grönsakerna blandades en enkel dressing med citronsaft, finhackad basilika och olivolja. Blanda dressingen i en burk och skaka om ordentligt!

Det här är en väldigt lyckad efterrätt som jag gärna rekommenderar för den som är lat. Det är både sött och syrligt och varmt och kallt: gör en enkel rabarberkompott och lägg den mellan ett par havreflarn och skiva sedan några jordgubbar och toppa med vaniljglass!

Pilgrimsmusslor med chilivinägrette

Den här enkla lilla rätten passar riktigt bra till champagne och känns lite förförisk*, så varför inte svänga ihop den på Alla hjärtans dag nu på torsdag?

Pilgrimsmusslor är så goda att man med lätthet kan äta flera stycken! Eftersom jag serverade den här rätten som en liten aptitretare innan en mastig varmrätt, tyckte jag att det räckte med en miniportion. Pilgrimsmusslorna ska bara stekas i högst en minut per sida, så det går undan. Vinägretten kan du med fördel göra klart långt i förväg.

Till fyra förrättsportioner behöver du:

4 st pilgrimsmusslor
3 msk olivolja
saften av 1 lime
skal av 1/2 lime
1 1/2 msk vatten
1/3 röd chilifrukt (eller så mycket du vill ha)
svartpeppar
lite salt
ca 2 msk rostade och saltade solroskärnor
blandade salladsblad – till servering

Gör så här:

Blanda vinägretten. Tillsätt finhackad chilifrukt – mängden beror på hur stark chilin är (smaka alltid på den innan du blandar med övriga ingredienser – styrkan varierar!). Stek pilgrimsmusslorna, lägg dem på salladsbädd och garnera med vinägrette och rostade solroskärnor.

Pilgrimsmussla med chilivinägrette

Jag serverade Lanson Black Label till pilgrimsmusslorna.

Tips! Den goda parmesandressingen som är ett favorittillbehör till stekt tonfisk, smakar med all säkerhet bra även till pilisar.

* Förförisk, javisst! Men det går alldeles utmärkt att bjuda sin svärmor på pilisarna också. Det var just precis vad jag gjorde! 😉