Vår första tjej var fem dagar sen. Den andra blev typ tio.
Tjej nummer tre testade vårt tålamod lite extra. 14 dagar efter beräknat datum kom hon på att det kanske ändå var dags. Och var hon sen i starten så blev hon helt klart snabbast på upploppet. Efter 60 minuter på förlossningen var det klart. Säg hej till vår nya familjemedlem!
Några skivor bacon, oliver och en god fetaost piffar verkligen upp vilken köttfärsrätt som helst. De här färsjärparna fick dessutom en extra skjuts av det smaksatta flingsaltet från Maldon (Venezia). Saltet som är smaksatt med ekologiska kryddor finns i tre olika varianter; Citrus, Provence och Venezia och har blivit favoriter i mitt kök. Särskilt när jag inte har så många färska kryddor hemma eller har glömt bort att köpa citron till fisken t ex.
Till fyra personer behöver du:
4 hg blandfärs
2 msk ströbröd
ca 1 1/2 dl vatten
1 ägg
1 stor schalottenlök
1 dl finhackad persilja
0,75 dl finhackade gröna oliver
1/4 förp fetaost
salt
svartpeppar
8 skivor bacon
maizenaredning
några droppar coloritsoja
Gör så här:
Blanda ströbröd och vatten och låt stå och svälla en stund. Finhacka löken och blanda ner tillsammans med färs, persilja, salt och svartpeppar. Provstek en liten klick färs och smaka för att se om du har kryddat tilllräckligt. Tänk på att både oliverna och fetaosten är salta. Forma färsen till järpar och lägg lite oliver och smulad fetaost i mitten. Linda bacon runt varje järpe och bryn dem runtom i stekpanna. Vispa ur pannan med lite vatten, låt koka upp och tillsätt lite redning om du vill ha en lite tjockare sås istället för sky. Tillsätt några droppar coloritsoja för färgens skull. Låt färsjärparna gå klart i ugnen i 170 grader i ca 15 minuter. Servera järpar och sås tillsammans med kokt potatis.
För ett litet tag sedan fick jag fina muggar ur KF:s serie Stig Lindberg Retro Edition; nytillverkade efter gamla mönster. Min snälla svärmor hade köpt fyra muggar till mig när de precis kommit till butikerna i december. Jag hann så klart inte ens blinka innan de var slut.
I väntan på att köpa riktigt Stig Lindberg-porslin dricker jag mitt te i de här fina muggarna. Vad är det förresten med muggar? Jag vill inte ens räkna efter hur många olika varianter vi har i skåpen och ändå skulle jag kunna köpa minst en ny sort varje månad. Jag är beroende.
När femåringen fyllde år för ett tag sedan så frågade jag vad hon vill äta till middag på sin födelsedag. Hon var tyst en stund,konstaterade att morötter var ett måste och frågade sen; ”vad har vi hemma mamma?!”
Ödmjukare svar får man nog leta efter! Men jag tror att hon har hört mig och maken diskutera middagsmat så många gånger att det inte längre är konstigt för henne heller att man planerar mat utifrån vad som redan finns i skafferiet. Vad det till slut blev till middag? Mest tårta vill jag minnas. Vi hade sen lunch på Långbro Värdshus på hennes födelsedag och sen var ingen hungrig mer den dagen.
Men ”vad har vi hemma” är som sagt grunden till de flesta projekt hemma i köket. Det finns alltid rester att trolla bort. Från julhelgen låg det fortfarande en stiltonost i kylen, inte helt ovanligt i det anglofila köket. Kanske ska tillägga att det var någon specialvariant, en vit stilton med tranbär. Vilket gjorde att jag kom på att vi hade ännu mera tranbär låg i frysen. Och brödboken låg framme från föregående bak som inspiration. Ja ungefär så där snurrade tankarna när skafferiet skulle tömmas. För till slut blev det matmuffins med stiltonost, tranbär och lite gröna kryddor i smeten. Supergoda och bra nödraket att plocka fram till mellanmål!
så här gör du:
Jag var något sparsam med stiltonosten. Eftersom dem var vällagrad från julen så visste jag inte hur mycket smak den skulle sätta. Det går därför att öka på ostmängden om du använder en ost med mindre karaktär. Jag smulade några ostsmulor ovanpå muffinsen istället som gav extra smak när de gratinerades i ugnen. Ett enkelt sätt att få ostmuffins att smaka mer!
Det tog mig pinsamt nog flera år innan jag bestämde mig för huruvida en Kitchen Aid eller en Ankarsrum Assistent skulle få flytta in i vårt kök. Jag har lätt googlat sönder ämnet och varit i butik för att känna och klämma på respektive alternativ. Båda har ju allehanda finesser och olika fördelar men tillslut så blev det den rustika Assistenten som vann mitt hjärta.
För min del handlade det om att jag framför allt ville ha en maskin som kunde hantera ordentliga degar. Assistenten verkade orka mera och så gillade jag dess timerfunktion. Kanske en nypa nostalgi påverkade mig lite då mamma alltid bakade med motsvarande assistent när jag var liten. Jag är hemskt glad över att den har flyttat in!
Nämnda assistent flyttade alltså in i vårt hus och helt klart känns det som jag börjar knäcka brödkoden lite. Att knåda en deg förhand kräver en hel del tålamod och nu står jag mest förundrad bredvid och granskar degens utveckling när assistenten arbetar (och man hinner ju städa upp hela köket medan asssistenten arbetar – bara det är ett halleluja-moment!).
Resultatet blir helt klart annorlunda. Äntligen får jag till den där texturen i brödet som jag saknat. Det känns verkligen som att poletten har trillat ner när det gäller hur man ska få till glutentrådar i bakhantverket.
Egentligen hade jag tänkt att baka ut knapriga grissinis. Men efter att ha bläddrat i fina Bröd från Bunkebergs bageri (läsvärt tips för dig som vill få snurr på brödbakandet) så inspirerades jag mer av deras recept på brödpinnar. Lite mer brödkänsla än knapriga sticks alltså. Vi äter ofta soppa mitt i veckan, vilket beror på storstädning i grönsakslådan på onsdagkvällarna för att kunna fylla på med nytt på torsdagarna med Årstiderna, och de här brödpinnarna blev lagom tilltugg till soppan. Ett gäng brödpinnar åkte i frysen dessutom så halva soppmiddagen är redan klar till nästa gång.
Ursprungsreceptet räcker till 60 pinnar men jag gjorde mina lite större så det blev ca 40. De blir säkert knaprigare i mindre format och variationsmöjligheterna med pimpningen är oändlig; variera med frön, nötter, finriven ost, olika gröna kryddor. Det här är ett bra tillfälle för skafferirensning med andra ord!
topping till brödpinnarna: finriven parmesan, torkad rosmarin, sesamfrön, vallmofrön och linfrön
På tal om att knäcka brödkoden – om du har haft lika lång uppförsbacke som jag att få ordning på brödbakandet: ingredienslistor som bygger på gram är alltid mer mer genomtänkta än de som bygger på volym såsom decilitermått. Någon mer minuts jobb med att mäta upp men det säkrar resultatet flera gånger om.
3 bakplåtar med brödpinnar, 40-60 st
