Farmors lax i ny tappning

Ibland kan man hitta matinspiration på oväntade ställen. För ett och ett halvt år sedan bjöd min, då 90-åriga, farmor på en god laxvariant med potatis och gröna ärtor i fiskbuljong och nu har den blivit min “jag-äter-ensam-och-lagar-något-som-bara-jag-gillar-rätt”. Med tillägg av tomat och lite kryddor, visserligen. I början gjorde jag laxen i ugnen, men sedan blev jag lat och kom på att jag kunde lägga ihop alla ingredienser och tillaga i kastrull på spisen. Då blir det mindre disk. Och farmor äter numera hemtjänstens förpackade mat som levereras vid lunchtid. Ganska ok, tycker hon.

Till en portion behövs:

3 potatisar, skalade och i halvstora bitar
1 portionsbit lax
1 1/2 fiskbuljongtärning
ca 5 dl vatten
citronsaft
citronpeppar
dill
salt
1 tomat, i klyftor
ca 1 dl grön ärtor

Gör så här:

Koka upp buljongen och tillsätt kryddor, citronsaft och dill (var försiktig med saltet eftersom buljongtärningen är salt i sig). Lägg i potatisen och koka den nästan mjuk. Dela laxen i mindre bitar och lägg i buljongen. När laxen är så gott som klar; lägg i tomatklyftor och ärtor och låt stå någon minut.

Den här rätten är oerhört mycket godare än vad den ser ut att vara. Därför blir det en ingrediensbild istället för en bild på slutresultatet.

stenbitsrom+rödbetor+hallon=middag

Tack för tipsen om vad man kan göra med stenbitsrom! Det blev till sist stekt lax, en kall sås och kokt potatis. Såsen rördes ihop med crene fraiche + stenbitsrom + hackad gräslök + saften från en halv citron + salt och peppar. Enkelt och gott!

Salladen på tallriken är inspirerat från Fridas trendspaning: nykokta rödbetor i tunna skivor, lite finhackad rödlök, machesallad och en hallondressing (färska hallon + olivolja och balsamvinäger) – en god sallad som passar som förrätt och på sommarbuffén. Hallondressingen ska jag nog komma på fler användningsområden för!

Okomplicerat och väldigt gott

Ibland kan den allra enklaste maten vara den godaste. Det är inte alltid krusiduller, lång koktid och svårtillgängliga ingredienser är det som går hem. Vi firade helg med panerad torsk, kokt potatis och kall sås i fredags. Så enkelt att man varken kan skylla på trötthet eller okunskap. Vispa ihop ägg, doppa fisken, rulla i ströbröd, salta, peppra och stek. Såsen gör jag på gräddfil, lätt creme fraiche, lite senap, citronsaft, salt, vitpeppar och en massa dill. Ännu godare är det förresten med stuvad spenat, men eftersom det bara är jag som uppskattar det får det bli kall sås emellanåt.

Sill sill sill!

DN kör en midsommarmatsspecial med Leif Mannerström och recepten verkar bra. Matjesillscocktailen till exempel ser väldigt god ut så den funderar jag på att göra i helgen. Jordgubbstiramisun verkar inte så dum den heller och jag har ju faktiskt lite savoiardikex i skafferiet sedan den förra matlagningskvällen. Är det någon som har köpt Leif Mannerströms nya bok Sill och Strömming?

Min egen favoritsill är nog kominationen matjesill, gräddfil, gräslök och nypotatis. Klassiskt och så gott. Till jul brukar jag göra egen senapssill efter Karin Chädströms kallskänksrecept (jag har tjatat om det förut, men hittar ni hennes kokbok, köp den!) som blir jättebra och som dessutom har kopierats ett antal gånger av vänner och bekanta.

På tal om sill var jag på Sturehof häromdagen och åt middag. Vi introducerade just en förrätt med fem olika sorters sill och strömming för en amerikansk gäst och hennes reaktion var väl sådär. Tur att hon var nöjd med hälleflundran till varmrätt. Allt var gott på Sturehof tycker jag förstås. Till sillen serverades även osten Viking som visade sig vara ett gott alternativ till den älskade Västerbottensosten.