Smakresan, typ sex månader

Tiden bara springer iväg! Det har gått nästan två månader sen jag skrev inlägget om smakresan för vårt tredje barn. Sen dess har vi rest en del och är numer hemma i vardagen igen i vårt eget kök.

Vi har börjat introducera välling. Det blir inga stora volymer, hon leker mest med flaskan. Hon får lite vatten ibland i samband med matning och det går betydligt lättare när hon får sippa direkt från en mugg. Broccoli och blomkålspuréer har slunkit ner med lite finriven ost. Blåbär och hallon mottas med förtjusning och vi gör mos på äpplen och plommon från vår trädgård. Vi gasar inte på så hemskt mycket med nya smaker just nu utan upprepar de grönsaker hon provat innan och det känns som om vi tuffar på i en lagom takt. Smörgåsrånen finns numer också på menyn, de sysselsätter en bra stund vid middagsbordet. Hon gillar ju att äta samtidigt som oss!

Jag tycker att det har varit lite knepigt att hitta bra tider för mat. Nu är vi inne i en fas där hon får gröt direkt efter dagislämningen. Hon har då ammat en hel del på efternatten och vart vaken en stund. Alltså är hon ganska pigg och alert vid den här tiden. Vid lunch är hon kanske inte så där jätteglupsk, det blir mer mosade bär och smörgåsrån att plocka med. Sen vid fyra-fem-tiden är hon hungrig och hugger in på en ordentlig portion mat.  På kvällen vid åttatiden varierar det lite hur hungrig hon är på mat. Hon leker som sagt mest  med vällingsflaskan så gröten är ett säkrare kort. Fortfarande en hel del amning med andra ord.

Idag är det premiär för risoni! Jag har gjort en morotspuré att blanda ner grynen i och så blir det en bebisvänlig aubergineröra. Den gick ner faktiskt. Jag tror den gör sig bra med tomater och någon slags färs längre fram på smakresan som en slags bebis-moussaka.

AUBERGINERÖRA FÖR NYBÖRJARE

  • En delad aubergine bakas i ugnen, 200 grader ca 25 min med ringlad olivolja.
  • Mixa aubergineköttet (inte skalet) med citron och persilja.

Till lite större barn kan vitlök blandas ner men vi är inte där på ett bra tag. Jag använde en halv aubergine till barnmaten och gjorde sen en mer kryddstark aubergineröra med bland annat vitlök och mynta till min egen lunch.

PS! Tips på uppskattad bebisröra häromdagen – blomkål, morot och äpple med osaltat smör!

Banoffee pie

Det här kan vara den mest uppskattade efterätten någonsin på våra middagsbjudningar. Det är maken som svänger ihop pajen och det är mer än en middagsgäst som har önskat den på nytt.

Låt dig inte hämmas av det udda momentet med att koka en konservburk på spisen för med minimal arbetsinsats så får du en dulce de leche vilket är en supergod kolaliknande sås. Godast är nog pajen dagen efter när den har fått stå till sig lite. OM det nu skulle bli något över.

Banoffee pie

  • 11-12 ekologiska digestivekex
  • 75 gram smält smör
  • 1 burk kondenserad mjölk
  • 3 bananer
  • 3 dl vispgrädde
  • vaniljsocker att smaksätta vispgrädden med
  • finriven choklad att pynta ovanpå med
  1. Det som tar lite tid är att förbereda kolasåsen. Ta av etiketten från burken (annars får du bekymmer med att göra rent kastrullen efteråt) och ställ den i en kastrull med kokande vatten. Burken ska alltså inte öppnas. Låt burken stå i sjudande vatten i ca 3 timmar enligt maken. 1,5 timme räcker hälsar svärmor. Det beror helt enkelt på om vilken konsistens du vill ha på kolasåsen. Obs! Vattnet får inte koka bort! Fyll på regelbundet så att burken är täckt med ca 2/3 vatten. Detta för att burken inte ska explodera.
  2. Förbered en pajbotten. Smält smöret. Smula ner kexen fint i en skål och blanda smulorna med det smälta smöret till en deg som sen trycks ut i en pajform med avtagbar kant. Låt stå kallt tills kolasåsen är klar.
  3. Skiva bananerna tunt och täck hela pajformen.
  4. Låt burken stå ett par minuter och svalna och öppna sen försiktigt, lämpligtvis med en handduk runt.
  5. Bred kolasåsen över bananskivorna. Låt pajen kallna.
  6. Vispa grädden och smaksätt med lite vaniljsocker. Bred grädden över kolasåsen strax innan servering.
  7. Garnera med riven choklad. Maken river vit choklad och strör över pajen tillsammans med en nypa kaffepulver medan svärmor river mörk choklad ovanpå.

Nya Zeeland – restaurangtips och vingårdar att besöka

I december kommer vi att resa runt på Nya Zeeland. Först blir det några dagar i Auckland och sen väntar tre veckors campingliv i en husbil från norr till söder. Det ska bli så otroligt kul och förhoppningsvis så blir det många lata middagar där vi grillar lamm ”hemma” vid husbilen på kvällarna. Vi flyger sen vidare från Christchurch till Sydney (ja det får bli ett eget inlägg senare) strax innan nyår. Vart vi firar jul är inte skrivet i sten ännu men kanske i Dunedin, eller ja det blir ivarje fall någonstans söder om Christchurch.

Ett stopp på resan blir förstås att hitta vingården i Marlborugh som producerar ett av våra husviner – Vicars choice. Men vi behöver fylla på listan för mat och vinrelaterade tips, så fyll gärna på i kommentarsfältet!

Nykomling i skafferiet: kokosoljan

Numer är havremjölken mer eller mindre basvara hemma hos oss. Främst för att kunna trolla fram smoothies till barnens mellis. Den mättar bättre än vanlig mjölk men det är också ett extraplus med att de oöppnade paketen håller ganska länge i Förortskylen.

Beroende på mängd och val av frukt och bär till smoothien så kan dock havresmaken ta över en del och det är här som skafferiets nykomling kokosoljan dyker upp som en tacksam räddare. Kokos och havre passar alldeles utmärkt tillsammans, men tänk på att använda sparsamt av kokosoljan. 1-2 tsk räcker gott och väl till en eftermiddagsladdning med smoothies.

Nu är jag förstås nyfiken på hur ni använder kokosoljan? Jag tänker att den borde kunna passa bra i bakverk, men vet inte riktigt hur. Tipsa gärna!

Capresesallad

Jag fortsätter att tömma kameran på lat sommarmat. I år har vi ätit en hel del caprese! Allra helst vill jag ha en löjligt stor hög på tallriken som enda tillbehör till det nygrillade. Den här klassiska italienaren funkar ju till såväl förrätt som akut stödmat – outtröttlig ragazzefavorit!

Capresesallad

  • Varva sommarens finaste tomater med mozzarella, lite finhackad rödlök och rejäla mängder färsk basilika. De gula tomaterna från Ingelstorp som jag hittade på ICA var som söta karameller i salladen!
  • Jag är knappast någon olivoljenörd men det är till sådana här tillfällen som jag spar min godaste olivolja.
  • Ett par drag med svartpepparkvarnen och ett par nypor flingsalt så är det klart!