Veckans bästa

Veckans tema har vart barn med fem dagars feber, Brexitomröstning och uruselt väder. Inte så peppande kanske.

I helgen har vi fixat med julklappar. Är inte riktigt klar men det närmar sig. Sett ett gäng julfilmer. Bakat kardemummakaka. Varit på årets julpantomin här där vi bor. Streamat lucia – tack SVT. Det är ett mischmasch av både svenska och engelska jultraditioner hemma hos oss. Gillar båda lika mycket.

Veckans middag

Måndag: började veckan med en riktigt god vegogryta på temat svartkål + kikärtor + tomat + rosmarin. Vitlöksbröd till. Åttaåringen var på Wagamama (!) med en kompis.

Tisdag: Vego igen! Pasta med blåmögelost, bladspenat, gröna ärtor och portabellosvamp. Smakmässigt gott men Sainsburys glutenfria tagliatelle (alltså inte den färska som jag har hyllat) geggade ihop allt till en gröt. Nu när jag tänker efter hände det förra gången också när jag använde den. Köp den INTE säger jag.

Onsdag: Risotto med jordärtskockor, timjan och rökt pancetta. Barnen var inte så impade av jordärtskockor.

Torsdag: sjuklingen önskade en chilistinn wok med ris.

Fredag: maken preppade steak sandvich med lökmarmelad, svamp och lagrad ost. Lätt veckans godaste middag.

Lördag: Maken lagade chili con carne som puttrade hela dagen på spisen. Serverade med pommes, grönsaksris och pitabröd. Plus nyfriterad falafel.

Söndag: indiskt! Hämtade fem curries med tillbehör.

International Tea Day

Det finns som bekant en dag för nästan alla maträtter, drycker och bakverk och idag, den 15 december, infaller International Tea Day. Det måste så klart uppmärksammas av en te-älskare som jag!

För några år sedan drack jag Kusmi-te nästan varje kväll och tyckte att Anastasia och Bouquet de Fleurs var de godaste av alla sorter – förutom lågoddsaren Earyl Grey förstås. Att få en sån här samling med många olika Kusmi-sorter i present  av en vän var så klart en dröm. För att inte tala om hur härligt det var att botanisera i Kusmi-butiken i Paris.

Sedan dess har jag fått upp ögonen för flera andra te-sorter, men jag är verkligen en earl grey-person och vill bara ha blandningar med svart te som bas. Till frukost dricker jag alltid earl grey i påse och oftast från klassiska Twinings, men ibland lyxar jag till det med en påse från Ahmad Tea.

På kvällarna varierar jag mig däremot. Numera köper jag oftast te på Tehuset Java och där har jag hittat Teapigs Earl Grey Strong Tea som är supergott. Jag gillar flera av butikens egna blandningar i lösvikt, bl a Earl Grey Orange Blossom, Earl Grey Deluxe och Östermalmsblandning. Min senaste favorit är bästsäljaren Lundablandning som jag trodde skulle vara lite för ”wild and crazy” för min smak (för lite vanlig earl grey alltså), men den har istället tagit plats på min topp tre-lista.

Oftast är det helt hopplöst att få tag i gott te när jag är utomlands (och jag har därför alltid minst en anständig earl grey-påse i handväskan!), men i London är teshopping på Fortnum & Mason ett måste. Senast fick deras Royal Blend följa med hem. Och när jag är i Köpenhamn bunkrar jag alltid Earl Grey från Chaplon Tea.

Häromdagen dök ett te-test upp på Tehuset Javas Facebook-sida. Kul, tänkte jag, och svarade på frågorna. Inte helt oväntat blev jag ”Traditionalisten” och jag kan skriva under på allt i beskrivningen förutom att jag helst dricker Afternoon Tea på The Ritz i London. Sanningen är att jag faktiskt aldrig har provat Afternoon Tea i London. Det måste jag åtgärda när jag kommer och hälsar på nästa gång, Elin!

 

Det här inlägget publiceras inte i samarbete med någon teproducent eller butik, det är bara en hyllning till te i allmänhet och Earl Grey i synnerhet. 🙂

Kycklingpasta med saffran och soltorkade tomater

Jag är lite svag för saffran i middagsmat. Typ i fisksoppa. I en risotto. Till juliga kakor. Älskar doften! Barnen var inte svårövertalade att äta den här kycklingpastan häromveckan.

Kycklingpasta med saffran och soltorkade tomater

ca 3 portioner

  • lite olja att steka med
  • 1 stor gul lök
  • 2 vitlöksklyftor
  • en påse saffran
  • 6-8 soltorkade tomater (i olja)
  • en gul paprika
  • En liten nypa socker
  • 3 kycklingfilér
  • 3 dl (laktosfri) grädde
  • en splash vitt vin om det finns hemma
  • lite tomatpuré
  • salt och peppar
  • pynta med färsk basilika
  1. Hacka all lök. Tärna paprika. Strimla soltorkade tomater. Skiva kyckling i mindre bitar.
  2. Fräs all lök med lite olivolja i en panna med höga kanter. Rör ner saffran. Lägg i kycklingskivorna.
  3. I med tärnad paprika och strimlade tomater.  Rör ner lite tomatpuré. Smaka av med en pytteliten nypa socker. Salta och peppra.
  4. När kycklingen fått färg på båda sidorna – häll på grädde(och en splash vitt vin om du har hemma) och rör om.
  5. Servera direkt från pannan och pynta med färsk basilika eller persilja. Servera med valfri pasta.

Toast Lingström

Om du jagar receptidéer till småplock inför glöggmingel och andra adventshappenings så är den här skinkröran supergod att ha på smörstekt surdegsbröd. Eller kanske ännu hellre på julvört nu i december. Det sistnämnda finns dock inte att köpa här där vi bor. Inte något jag brukade jaga efter hemma i Sverige men nu när det inte finns att köpa här i matbutiken så saknar jag det lite. Hmmm.

Toast Lingström är en av fd Edsbackakocken Christer Lingströms signaturrecept (saknar luncherna här i hans regi). En enkel skinkröra med riven pepparrot och gräslök. Jag tycker den passar till både påsk och jul. Lätt att preppa iförväg och att bjuda till många.

Toast Lingström

4 förrättsportioner. Eller ett gäng snittar bereonde på storlek.

  • 150 gram rökt skinka (fin sådan tack!)
  • 1 msk färsk pepparrot
  • 2 msk gräslök
  • 0,5 dl majonnäs
  • 1 dl crème fraiche
  • salt och peppar.
  1.  Skiva skinka i små bitar. Klipp gräslök fint. Riv färsk pepparrot.
  2. Blanda skinka, gräslök och pepparrot i en skål tillsammans med creme fraiche och majonnäs. Salta och peppra. Låt gärna stå kallt innan servering.
  3. Servera på smörstekt bröd.

 

Kära tomten (tips och önskningar)

Äsch jag är lite svag för julklappstips ändå. Jag tänkte påminna om ett par grejer vi är supernöjda med i vårt kök och som vi använder OFTA. Gillar rustika grejer som håller länge.

Först ut. Stekbordet från Svangrens. Det flyttade in hos oss 2006 (!) och vi använder det ofta. Senast i lördags när maken preppade ett gäng burgare. Just nu har vi gasspis och det är så smidigt att laga över två lågor. Håller saker varmt på ena sidan medan man steker klart på andra sidan. Gillar sedan att servera mat direkt från stekbordet på middagsbordet.

En annan köksfavorit vi använder ofta är vår svarta gjutjärnsgryta Sarpaneva från iitala. Den här årstiden puttrar den på spisen varje vecka. Fick en liten chock dock nu när jag googlade och såg vad den kostade. Oups! Vi köpte den för typ tio år sedan för en tredjedel av priset. Superkvalité med andra ord. Älskar att använda den!

När det gäller kokböcker har jag precis sträckläst Mathias Dahlgrens Kokbok för gråa dagar. Behaglig läsning. Underbara foton med input av illustratören Jan Berglin.

En sak till. Älskar vår marmormortel. Fint fyndad för typ två pund i en välgörenhetsaffär här i England.

Och om jag får önska något? (hallå INGEN har frågat hitills…)

När jag var på Daniel Berins Krog i somras blev jag så himla förtjust i deras champagneglas. Hela middagen hade olika glas från Riedel och deras champagneglas ger mig typ gåshud. Häll upp bubbel i dem och se hur bubblorna rör sig. Magi! Kan inte riktigt sluta tänka på dem. Finns kanske en risk att min champagnekonsumtion kan komma att öka med 500% om de här glasen flyttar in – eftersom jag kanske måste kolla hur bubblorna blir varje gång. Detta sagt av någon som vanligtvis dricker vin i duralexglas.

Nummer två på min lista som ingen har frågat efter (WTF…) är kokboken Högtid av Stefan Ekengren. Ni vet han som har fantastiska Hantverket som jag bloggat om här. Hann bläddra lite i den när jag var i Sverige senast. Känns som om den kan hänga med länge. OCH användas. Inte självklart för alla kokböcker eller hur?

Tror att mitt liv skulle bli än mer komplett med riktiga grillbestick. Ni vet sådana där med trähandtag och med knivar värdiga att skiva en entrecote med. Typ lite ungefär som Gense Old farmer. Eller kanske något mer åt det franska bistrobestickhållet. Alltså att de är ganska nätta. När jag ser sådana i ett skyltfönster blir jag som ett barn som inte kan röra mig ett steg framåt. Kan. Inte. Sluta. Beundra. Kom igen nu tomten…