Det blev ingen skinkstek

En av fördelarna med att bo i Stockholm är det stora utbudet av matvaror. Vilken udda ingrediens som helst går att hitta i en liten specialbutik om den inte finns i den vanliga mataffären. Det är en ynnest för matnörden.

I veckan visade det sig dock att den enklaste och mest husmanskostiga delen på grisen, skinksteken, är så gott som omöjlig att få tag i. En helt vanlig skinkstek med ben och svål. Min stekjakt började i halvstora matbutiker, med i övrigt bra charksortiment, och utvidgades till stormarknader utanför stan utan framgång. I Hötorgshallen kunde köttmästaren erbjuda en vakumförpackad och benfri skinkstek som inte alls föll mig på läppen. En stek med ben kunde jag få om jag beställde ett par dagar i förväg. Det är väl visserligen överkomligt, men jag var sent ute och vill dessutom kunna vara spontan. Och sedan tog min ork slut; det är möjligt att jag hade lyckats bättre i någon av de andra saluhallarna.

Styckningsschema
Bilden är lånad från www.kottmastarna.se

2000-talets grisar tycks inte ha varken ben eller svål och jag fick minst sagt förvånade blickar som svar när jag framförde mitt önskemål. Jag äter inte svålen, men smaken den och benet ger när steken ligger och småputtrar i grytan i ett par timmar är oslagbar. Dessutom innebär det ju att jag inte behöver använda lika mycket fett i grytan.

Nu blev det ingen skinkstek på valdagen som jag hade planerat och jag kan inte låta bli att fundera över hur det kan komma sig att det är så mycket enklare att hitta nöt- och lammkött i butikerna. Och varför det nästan bara är färs och kotletter som säljs från grisen.

Gästblogg: Maskulin köttgryta på tjejbloggen?

Hittade extrapris på högrev i min matbutik häromdagen. Det har dröjt länge innan jag förstått att man kan göra god mat även av denna styckningsdetalj. Idag blev det en grekiskinspirerad gryta där receptet från början kommer från Carl Butler. Här erbjuds ett utmärkt tillfälle att krama det sista vinet ur påsen i bag-in-boxen! Köttgryta är inte så trendigt, men i en barnfamilj gäller det att kunna kompromissa. ”Köttbullar? Inte idag igen. Nej, äter jag spagetti en dag till kommer jag att utveckla någon form av allergi”. Och så vidare.

Pratade för övrigt med en kompis idag om matlagning och könsskillnader. Vad är typiskt manlig och kvinnlig mat? Skulle nog klassificera den här rätten som mer manlig. Men finns det generella skillnader i hurudan mat män och kvinnor lagar och äter? Är det så enkelt som att säga att blodig biff är manligt och lätta rätter kvinnligt? Tror inte det. Vad säger ni?

Stifado – grekisk köttgryta med mycket lök
Till 6 personer behöver du:
ca 1 kg nötkött (högrev, grytbitar, fransyska går bra)
6 stora gula lökar
4 vitlöksklyftor
3 stjälkar selleri
1 burk hela konserverade tomater
½ flaska rödvin
2 msk vinäger
1-2 tsk torkad timjan
2 lagerblad
8 st kryddpepparkorn
olivolja till stekningen
salt

Gör så här:
Skär köttet i ca 4 cm stora bitar. Skiva selleristjälkarna och skala och skär lökarna i 6 delar. Hacka eller skiva vitlöken. Häll ganska generöst med olivolja i en stor gryta. Häll i lök, vitlök och selleri och fräs i ca 5 minuter, rör om då och då. Häll i tomaterna. Ta kökssaxen och klipp dem grovt i bitar i grytan. Tillsätt vin, timjan och lagerblad, kryddpepparkorn, vinäger och ca 1 tsk salt.

Stek köttbitarna i lite olja i en stekpanna. Häll köttet över i grytan med grönsakerna. Tillsätt lite vatten om vätskan inte täcker köttbitarna. Koka under lock på relativt svag värme i 1½-2 timmar eller tills köttet är riktigt mjukt. Smaka av med mera salt om det behövs.

Jag serverade grytan till en potatispuré med persilja och en sallad med fetaost. Och ja Max, osten var gjord på får- och getmjölk.

Stifado

/ Oskar

Lat fredagspanna

Även om jag har Allt om mats kokbok Nya Fredagsgourmet så brukar fredagarna sällan bjuda på någon mer avancerad matlagning här hemma, det är vi för trötta för.

En nyhet i mejeridisken från Arla, Skogssvamppanna, fick därför följa med hem från affären idag. Tillsammans med en fläskfilé, en liten purjolök och 10 champinjoner blev det en god ”panna” som jag serverade med ris.

Skogssvamppanna

Arla har själva en del andra förslag på vad man kan göra med denna nya produkt som finns i smakerna Skogssvamp, Skagen och Pepparrot.

Gästblogg: Syrliga hälsningar från öster

Min farmor bor i Helsingfors och hos henne äter man alltid gott. Hon lagar gärna mat med rötter i den finska mattraditionen och därför också ibland mat med ryska influenser. Hos henne kan man serveras karelska piroger, svampsallad gjord på saltade riskor, lök och gräddfil eller mujkor (rökt siklöja). Och borsjtjsoppa. Soppan kommer ursprungligen från Ukraina och det finns ett otal recept på den. Borsjtj är ryska och betyder björnloka som tydligen var en ursprunglig ingrediens i soppan. Till farmors borsjtj behövs ingen björnloka, tack och lov. Ingredienserna är enkla och den fungerar bra som en rustik vardagsrätt, med en bit mörkt bröd till. Bakar man in den i en trerättersmiddag står den sig dock också väl. Farmor hade börjat med blinier med rom, lök och en klick crème fraiche. Därefter soppan och avslutningsvis kanske en blåbärspirog. Får återkomma med recepten på dessa.

Borsjtjsoppa

Borsjtjsoppa

4 portioner.

  • 6-7 råa rödbetor (ca 500 g)
  • 2 gula lökar
  • 1-2 morötter
  • 1 klyfta vitkål (ca 250 g)
  • 1½ liter vatten
  • 3 buljongtärningar (kalv-, grönsaks- eller hönsdito)
  • 3-4 lagerblad
  • svartpeppar och ev. salt
  • vinäger (3-4 msk efter smak, jag använde rödvinsvinäger)
  • 400 g magert fläskkött (jag använde grytbitar)
  1. Skala rödbetorna. Strimla betor, lök, morötter och kål i ca 5 cm långa stycken, tjocka som halva pommes frites. Inte bra med matberedare, skär för hand! Spara en rå rödbeta.
  2. Skär köttet i strimlor eller små bitar. Koka köttet i en del av vattnet, ca 15 minuter. Skumma. Ta av från plattan.
  3. Fräs alla grönsaker i smör i en gryta några minuter. Tillsätt köttet inkl. kokspad, resten av vattnet (= totalt 1½ liter), buljongtärningar och lagerblad samt peppar. Koka under lock på svag värme, 30-40 minuter.
  4. Finriv (rivjärn) den sista råa rödbetan och tillsätt den strax innan soppan är färdig (ger vacker färg åt soppan). Smaka av med vinäger, salt och svartpeppar. Soppan skall vara syrlig.

Vid bordet klickar var och en i lite smetana (syrad grädde) i sin portion. Vet inte hur lätt detta är att hitta i alla affärer. Alternativ sägs vara att blanda crème fraiche och gräddfil hälften hälften eller att använda avrunnen Kefir. Själv har jag ibland använt vanlig créme fraiche och detta funkar bra.

/ Oskar

Fylld lövbiff med smak av Italien

Vi hade turen att hitta riktigt fina, stora och framför allt tunna lövbiffar i affären på landet och med lite ”man tager vad man haver” från kyl och skafferi så blev det goda fyllda lövbiffar med smak av Italien!

Ingredienser

Ingredienser
Till 3 stora lövbiffar använde jag:
1 dl strimlad italiensk salami
1 dl strimlade soltorkade tomater
1 dl grovriven parmesan
3 msk pesto

Fyllning pågår

Gör så här
Blanda salamin, tomaterna och parmesanen. Bred peston på köttet och fördela salamiblandningen över halva biffen, vik ihop och fäst med tandpetare. Salta och peppra och stek köttet någon minut på varje sida tills det fått fin färg.

Klart att äta

Servera t.ex. med basilikapotatis och en grönsallad med den goda pinjenötsdressingen! (vid tillagningstillfället var tomater det enda som fanns att tillgå därav det torftiga upplägget på bilden)