Kycklingsallad med kronärtskockor och halloumi

Matiga sallader är en favorit – framförallt på sommaren. Häromveckan när det var “sommaren 2018-vibbar” (d v s varmare än vanlig försommarvärme), svängde jag ihop den här salladen med typ allt gott jag vet. Förutom salladsblad, cocktailtomater och gurka hade jag i stekt kyckling, oliver, soltorkade körsbärstomater, marinerade kronärtskockor och stekt halloumi. En ovanligt lyckad kylskåpsrensning, måste jag säga.

Jag rörde dessutom ihop Hellmans majonnäs och finriven parmesan och fick en löjligt god dressing som passar till det mesta. Och det är klart att två smarriga ingredienser blir en succé tillsammans!

Dirty Bones i London

Inför att Magnus och jag skulle åka till London i november förra året för att fira vår 20-årsdag, surfade jag febrilt efter bra restauranger. Det var som att leta efter en väl gömd nål i en jättestor höstack – utan metalldetektor. Vilket sjukt stort utbud av restauranger det finns i den där staden! Och var börjar man leta? Det kändes som mission impossible att hitta ett bra ställe med en skön atmosfär (ingen stram stjärnkrog, alltså) trots att jag hade hela internet till mitt förfogande. Hur gjorde man ens innan det fanns bloggar, sociala medier och sajter som betygsatte restauranger i olika kategorier? Förlitade sig på krogguider med några år på nacken, gissar jag.

Första kvällen åt vi på en förstklassig restaurang ca en timmes tågresa från London – i.e. hemma hos Elin! Kvällen efter stod ett bokat bord på Dirty Bones i Soho och väntade på oss. Det visade sig att restaurangen bara låg något kvarter från vårt hotell, vilket var en trevlig bonus.

Dirty Bones har ett New York-influerat koncept med en avslappnad och lite stimmig atmosfär. På sin sajt skriver Dirty Bones’ crew:

“Our playlist is straight-up old-school, filled with classic hip-hop, funk and soul. We set the scene for people to kick back, let loose and enjoy good times together.”

Det var ett perfekt ställe för oss den kvällen. Inget pretentiöst, utan bara god mat och härligt häng.

Jag valde en “fried chicken tacos” och fick tacos med friterad och krispig kyckling, en smakrik sås, sallad och fetaost. Magnus åt en burgare toppad med mac & cheese. Extra allt, alltså.

Dirty Bones finns på fem olika platser i London och jag kan definitivt tänka mig fler besök framöver.

Ugnsrostade kikärtor med zaatar

Vi hade blandat vegoplock till middag förra söndagen. Förutom stekt halloumi, tzatziki, guacamole, sötpotatisfrites, sallad med oliver och rostat bröd (dvs udda wrapbröd från frysen skurna i trekanter och värmda i ugnen) provade jag att rosta kikärtor i vår trötta gasugn.

Det blev bra. Det tar sin lilla stund för att de ska bli lagom knapriga. Ingen vill ha dem mushy. Den här gången rensade jag kryddlådan och tömde burken med zaatar. En kryddblandning som oftast innehåller sesamfrön, oregano och sumac. Har haft den ibland i olika sallader. Blandat annat här. Det var mycket rester som försvann i den här söndagsmiddagen.

Ugnsrostade kikärtor med zaatar

  • Skölj en burk kikärtor och lägg i en ugnsform.
  • Krydda med zaatar och vitlökspulver. Skaka om.
  • Ringa över lite olja. Jag hade sesamolja men olivolja funkar också.
  • Rosta i ugnen på hög värme. Jag maxar med min gasugn. Skaka om ibland. Kikärtorna ska bli lite knapriga när de är klara.

 

Veckans bästa

Veckan som gick bjöd på jobb i Stockholm. Roligt men intensivt. Hann även med en middag på Tranan vid Odenplan. Älskar att det är sig likt med de rödvita dukarna.

På vägen hem i torsdags kväll hann jag med en sen middag på Pontus in the air. Ramlade hem vid tolv och svor att det var sista gången jag tar nioflyget från Arlanda.

I helgen har vi vart hemma. Det har regnat. Maken har jobbat. Jag har petat med bloggen och barnen har typ youtubat. Inte så många glammiga poäng för det.

Vad vi har ätit?

Måndag: Vegetarisk gulaschsoppa med linser. Toppad med gräddfil. Finns ingen från Ungern som skulle säga att det här var en äkta gulasch. Men gott blev det.

Tisdag: åt tidig middag på Wagamama på Gatwick. Bang Bang Cauliflower och någon slags Katsu.

Onsdag: Råraka med sikrom på Tranan.

Torsdag: Middag på Pontus in the air. Steamed buns med hummer. Egentligen en förrätt men alldeles lagom.

Fredag: Firade en rolig sak och maken preppade Dirty Burgers i olika varianter beroende på om man önskade glutenfritt och/eller vegetariskt. Alla nöjda.

Lördag: Familjen hade ätit chili con carne tidigare i veckan. Resterna åkte i en ugnsform med tortillabröd istället för lasagneplattor. Plus stor sallad.

Söndag: Rubbade alla cirklar och hämtade indiskt på en söndag. Streamade cricketmatchen Indien-Pakistan. Bra kombo!

Elvaåringen har tackat ja till att göra tårta till ett bröllop i sommar och nu har hon börjat testbaka. Första varianten är en chokladbotten med smörkräm med kaffesmak.

Afternoon tea på orangeriet vid Kensington Palace

Det är ofrånkomligt ändå att London är förknippat med klassisk afternoon tea. Jag har nämnt Wolseley tidigare. Här minns jag inte ens vart vi var. Nu hade jag lovat min bror att gå loss på afternoon tea för att avsluta hans vistelse när han var här förra veckan.

Vi testade upplägget hos orangeriet vid Kensington Palace. Det här är förhållandevis prisvärt (35 pund) jämfört med de välkända instutitionerna som kostar betydligt mer. Ett stort plus tycker jag är den sympastiska promenaden genom Hyde Park på vägen dit. Vi gick från John Lewis på Oxford Street på en trekvart ungefär.

Det här är superklassiskt upplägg. Fyra varianter av små smörgåsar med lax, äggröra osv. Fina scones med clotted cram och sylt. Lite bakverk. Valfritt te på kanna. Går även att beställa in ett glas brittiskt (!) bubbel till om man vill. Lättsam miljö som jag vågar säga är barnvänlig. En hel del turister så klart som har hittat detta trevliga guldkorn.

En skum grej ändå. Kolla på översta tallriken. Det finns bara en brownie. På mellantallriken till höger så ser man kletet som skulle vart på den andra brownien. Vart tog den vägen? Tappades den på vägen ut från köket? Vem halkade på den? Som inte undrade vart den egentligen hörde hemma? Iddes inte fråga vart den försvann på vägen från köket eftersom jag ändå inte skulle orka äta tre magnifika bakverk.