Ugnsbakad lax och sherrysås

Om du funderar på vad du ska bjuda på  vid nästa middag med vänner eller familj är mitt råd att ugnsbaka färsk laxfilé. Den färska laxen är många, många gånger godare än sin frusna kompis.

Det är förstås praktiskt att ha frusna portionsbitar hemma i händelse av snabba middagsinfall, men den färska är inte alls dyrare (169 kr/kg på Coop i Bromma härom dagen) och det är sannerligen inte ofta som vi inte behöver betala en massa extra pengar för lite lyx. Den färska fisken behöver ingen konstgjord andning för att bli riktigt god, det räcker gott med citronskal, salt, peppar och lite färsk dill och persilja.

Till fyra personer behöver du:

5 hg färsk laxfilé
saften av 1/2 citron
skalet av 1 citron
salt
svartpeppar
ett par droppar olivolja
1 msk finhackad färsk dill
1 msk finhackad färsk persilja

Gör så här:

Lägg laxen med skinnsidan neråt i en ugnsfast form. Droppa över citronsaft och klappa in citronskal. Krydda med salt och svartpeppar och ringla över lite olivolja. Baka i ugnen i 175 grader tills innertemperaturen är 55 grader. Toppa med de finhackade örterna precis innan laxen är klar.

Under semestern bjöd svärmor på en jättegod sherrysås som jag nyligen försökte laga utan något riktigt recept. Även om den här såsen inte är en exakt kopia på svärmors blev den lyckad och passade fint till laxen.

Till sex portioner behöver du (jag gjorde alltså två extra port sås som jag nu har i frysen och kan ta fram en trött och stressig jobbvardag – kalla mig gärna smart!):

2 dl sherry
2 fiskbuljongtärningar
2 dl lätt creme fraiche
1 schalottenlök
1 msk finklippt dill
1 msk finklippt persilja
1 msk smör

Gör så här:

Fräs finhackad schalottenlök tills den blir blank. Tillsätt sherry och fiskbuljong och låt koka i ca 10 minuter så att vätskan reduceras till hälften. Blanda i creme fraiche och färska örter. Avsluta med att röra ner smöret så att såsen blir blank och får det där lilla extra.

Semesterbrödet

Så här blev brödet jag nämnde i förra inlägget! Ett halvt-om-halvt improviserat bröd baserat på vad som fanns i skafferiet på landet. Proportioner och tillvägagångssätt thanks to Anna Bergenströms Råsunda special som jag bakat massor av gånger (det receptet finns i Nya Annas mat). Bröden…

Vykort från skärgården

Jag ♥ Stockholms skärgård

Hej bloggen!
Nu semestrar vi i skärgården och även om vädret är lite upp och ner så har vi det bra. Igårkväll tog vi båten och åt middag på Rögrund, precis som vi brukar varje sommarsemester. Jag skulle nästan kunna skriva att jag åt samma mat som jag brukar också, varmrökt lax och sen en chokladkaka på det. Kanske lite fantasilöst, men det är ju så gott!

Middag på Rögrund

Vi målar lite på huset, jag har sprungit en hel del och idag bakar jag ett improviserat bröd på det jag hittade i skafferiet. Blir det bra kanske jag berättar om det en annan dag.

Hoppas du har det bra där hemma!
Kram,
Maria

Otipsig rosé

Bra förpackning, mindre bra vin

Jag erkänner – den främsta anledningen till att jag köpte det här vinet var att jag skulle kunna blogga om det som ett somrigt tips. Sommardrycken rosé i picknickvänlig PET-flaska kändes som ett vinnande koncept, och det kunde det ha varit… Men i ärlighetens namn var vinet inte alls särskilt gott så det blir tyvärr ingen rekommendation från mig. Förpackningen däremot får en 5:a i betyg!

Vill du köpa en bra rosé för nästan inga pengar alls (men i glasflaska) så rekommenderar jag istället 2951 Peñascal Rosado, endast 57 pix – ett fynd.

Il gelato di San Crispino

Just nu läser jag Elizabeth Gilberts Lyckan, kärleken & meningen med livet och i den första tredjedelen av boken bor huvudpersonen i Rom. Jag blir inte bara sugen på att åka tillbaka till Italien av att läsa boken, jag påmindes dessutom om att jag aldrig bloggade om det där fantastiska glasstället nära Pantheon när vi var i Rom ifjol. Alltså gör jag det nu!

Pantheon

Alla som åker till Rom borde besöka Pantheon, en vacker byggnad med otrolig stämning och när ni känner er färdiga där borde ni gå till Il gelato di San Crispino och svalka er med en glass.

Il gelato di San Crispino

Italiensk glass är i en klass för sig enligt min mening och San Crispino är inget undantag. Fantastiska rena smaker i de många glass- och sorbetsorterna som gjorts på finfina naturliga råvaror. Jag minns särskilt sorbeten med gröna äpplen som verkligen kändes som att man tog en tugga av ett perfekt syrligt äpple. Mmm!

Il gelato di San Crispino finns på flera platser, men den vi besökte ligger på Piazza della Maddalena 3.