Idag, 5/2, öppnar Aquavit Grill & Raw Bar på nya Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget i Stockholm. Hotellet är ritat av arkitekten Gert Wingårdh (mannen bakom t ex House of Sweden i Washington) och är ett häftigt inslag i stadsbilden. Inte minst för att…
Fredagen före jul så hände en ytterst märklig sak. Jag och sambon lyckades nämligen ha en lunchdate utan barn inne i stan. Jobbmässigt är vi i vanliga fall flera mil ifrån varandra på dagarna så det här tillfället blev nästintill högtidligt. Så det gällde det ju att passa att på äta lunch någonstans där det inte lämpar sig att ha en halvvild tvååring i släptåg.
Så vi chansade på att få plats på Operakällarens Bakficka. Det går inte att boka bord i förväg men vi var där ca tjugo i ett och behövde kanske vänta tio minuter på två stolar i baren.
Väl där så blev det en alldeles utmärkt fisk och-skaldjurssoppa med tillbehör och service som var riktigt bra. Sedan är vi svaga för matställen på temat fransk bistro så kort sammanfattat: den här lunchen var väl värd varenda krona. Menyn är lite dyrare än en vanlig lunch och innehåller en massa säkra kort från den klassiska husmanskostsmenyn. Min soppa var bland de dyrare varmrätterna på menyn och kostar 149.- och en efterrätt med ostkaka och hjortron kostar 80:-.
Helt klart är det här mitt nya favorittips till den som är på tillfälligt besök i Stockholm och som vill äta en god lunch centralt!
Nykomlingen i Danyel Couet och Melker Anderssons krogfamilj är den fransk/italienska finrestaurangen Le Rouge som öppnar på Brunnsgatan 2-4 i Gamla Stan imorgon tisdag, 30 oktober. Jag var där på presslunch i fredags och fick möjlighet att smaka både på maten och stämningen.
Lokalen på Brunnsgränd 2-4 är klassisk restaurangmark; på Källaren Diana har kockarna Tore Wretman och Nils Emil Ahlin huserat och dessutom har Jonas Ahlströmers potatiskällare legat här. Det förpliktigar.
Le Rouge signalerar värme, inte minst tack vare inredningen som Stylt Trampoli stått för. Detaljerna kommer från hela världen och det har inte sparats på krutet; en mängd smålampor, tygdraperingar och tavlor i taket bidrar till den ombonade känslan. Och det är rött. Överallt.
Maten är traditionell och klassisk och smakerna kommer att kännas igen. Danyel Couet ansvarar för restaurangen och tillsammans med den italienska köksmästaren Marco Baudone har han skapat en färdig femrättersmeny som kommer att bytas ut varje vecka (650 kr).
Lunchen som serverades i fredags var riktigt bra. Jag gillade mälargösen med citrusstekt fänkål och champagnesås allra bäst, men det pocherade lantägget med skogssvamp, äppelrökt sidfläsk och dragonmoussline överraskade mig å andra sidan mest. Jag är inte alls ett fan av pocherat ägg, men dragonmousslinen höjde ägget flera snäpp. Avslutningen som bestod av äppelgalett med kanel och calvadosglass var inte himmelsk, men god.
I Le bar Rouge, som ligger i Gröna Huset (f d Pontus in the Green House), serveras drygt tio smårätter. Baren, såväl som matsalen, har öppet måndag till lördag. I matsalen serveras även lunch måndag till fredag.
Le Rouge ligger på Brunnsgränd 2-4 i Gamla Stan. Närmsta t-bana är Gamla Stan, men du kan även åka hit med buss nr 2 och 3.
Samtliga bilder kommer från www.lerouge.se.
Högt upp på Drottninggatan ligger det trevliga italienska caféet Tintarella di Luna. Fikade där med min syster och åt en smarrig grillad focaccia ”Terracina” med kronärtskockor, parmesan, mozzarella, tomat och ruccola.
Förutom ett tiotal olika mackor kunde man även välja bland en handfull kalla tallrikar och några pastasorter. Till skillnad från många andra ställen mitt i city kändes det genuint och förhållandevis prisvärt. Hit kommer jag gå fler gånger när jag är inne i stan!
Tintarella di Luna ligger på Drottninggatan 102, nästan uppe vid Tegnérlunden.
I veckan var min lillebror Andreas och hans sambo Emma på besök i Stockholm och en av kvällarna var vi på restaurangen KGB efter tips av mina medbloggerskor. Till KGB går man om man vill äta borsjtj eller blinier, dricka öl efter jobbet eller bara småäta och prata på ett ställe med avslappnad stil. Det här var mitt första KGB-besök, men det kändes familjärt redan efter en liten stund. Jag gissar att stället har många stammisar och att man ofta ses här för att säga hej till personalen och dricka en öl eller två.
Vi startade med en delikatesstallrik som bestod av rökta korvar, två sorters ost (Tallegio och en ädelost), marmelad och knäckebröd. Inte så värst ryskt, men väldigt gott. I den obligatoriska brödkorgen på bordet fanns dessutom en god kaviartapenad och skivad saltgurka.
Till varmrätt åt vi stenkolsgrillad ryggbiff med friterad klyftpotatis och chilibearnaise. Ryggbiffen smakade bra och var grillad lagom länge för att vara well done, men däremot var klyftpotatisen lite väl mörk för min smak.
På väggarna hänger en hel del rysk nostalgi och när jag fick syn på den ryske hockeymålvakten Vladislav Tretyaks tröja blev jag lite full i skratt. Historien är gammal; jag var två och ett halvt år på hösten 1976 och på tv:n visades Canada Cup. Mitt i natten. Min mamma och pappa, de unga hockeytokiga föräldrarna, missade inte en match och hux flux satt även det brunögda yrvädret i soffan och hejade på det svenska landslaget. Av någon märklig anledning var jag extra förtjust i målvakterna och allra mest i just Tretyak och den svenska målisen Göran Högosta. Och ni vet ju hur det är när man är liten och säger tokiga saker; det hänger med hela livet. Alltså har jag om och om igen fått höra att jag sa: ”Den yske målvakten Tetjak och den svenska målvakten HögHosta”. Jag kunde med andra ord inte säga R och att den svenska målvakten hostade högt var väl lite kul, kan man tänka. 😉 En rejäl parentes i inlägget om maten på KGB…
KGB Bar & Restaurant ligger på Malmskillnadsgatan 45 och närmaste t-banestation är Hötorget.
