Grillsäsongen har börjat! Idag blev det grillad entrecote och aubergine i pitabröd tillsammans med en fårostdressing. Snabbt och gott! Fårostdressing = perfekt till grillat.
En sak som jag gillar med England är utbudet med färdig mat, nyttig som onyttig. Utbudet på färdiga mackor är så mycket bättre än här hemma och eftersom det blir några timmar i bilen från flygplatsen till svärföräldrarna så är det bäst att ladda ordentligt med kolhydrater;
Som sagt, mackorna är bättre, helt klart, för hur roliga är mackorna på Pressbyrån här hemma som inte har förnyat sitt sortiment på år och dar. Nej, jag vill ha mackor fyllda med Ceasarsallad, asiatiska kryddor eller med en vällagrad ost och en schysst chutney. Glöm trista ost-och-skinkmackor och säg hej till gourmetgoda upplevelser för några få pund;
Jag som inte äter chips i vanliga fall, förvandlas till en Chips-O-holic så snart jag är på engelsk mark. Dels beror det på de goda Salt&Vinegarchipsen och dels så beror det på att Kettle Chips alltid frestar med någon ny chipsvariant som jag bara måste prova, för hur kan man låta bli idén med Mango&Chili;
En annan favorit, russin doppade i blåbärsyoghurt, finns på Boots för 99 pence,sötsyrligt och gott;
Jag hamnar ofta i matdiskussioner där jag får försvara maten i England. Ofta så handlar det om att ”alltså, maten i England är ju jätteäcklig, den är tråkig, smakar ingenting och smakar den någonting så är den ju indisk”. Visst all mat är kanske inte kul men det är den ju inte i Sverige heller. Dock så känns det lite tjatigt ibland att påminna om att all mat är inte friterad och att all mat inte smakar curry och att all korv inte ser grå ut. För mig så är det lätt att spendera en timme eller två på Sainsburys eller någon annan större mataffär. Utbudet är nämligen stort när det gäller fina ekologiska råvaror och goda lokalproducerade varor. Dessutom så är det lättare att hitta udda ingredienser i mataffären jämfört med här hemma.
En av höjdpunkterna när jag är i England är ju dessutom att gå ut och äta. Vi är ju ofta i norra Yorkshire med jämna mellanrum och jag snubblar nästan på fötterna när vi är på väg ut på puben för att äta middag. Pubmat i England är nämligen inte riktigt samma sak där som här. Det är riktig mat. God mat. Prisvärd mat. Mycket lokala råvaror, ja bara en sådan sak att Wensleydale ligger runt hörnet, gör ju inte saken sämre. Förra veckan så åt vi middag på The Blue Lion. Byn som puben ligger i är inte så stor och vägen dit går igenom de gröna dalarna som är typiskt för Yorkshire.
Jag beställde in en sallad med rödbetor och krabba smaksatt med en citroncurrydressing till förrätt. Det lät så märkligt att jag kunde ju inte låta bli. Resultatet blev detta!
Krabbköttet ligger alltså som ett stort torn på mitten av tallriken medan citron och rödbetor samsas runt kanten. Det var faktiskt otroligt gott. Det är kul med sådana här oväntade ideér som fungerar. Det blev nästan två-förrätter-i-ett som råkade passa väldigt bra tillsammans.
Sambon åt duva till förrätt och var nöjd, det kan delvis bero på att den serverades med gåslever.
Sedan så var det dags att välja varmrätt. Vilket inte var det lättaste!
(ja fortsätt ni att tjata om engelsk mat är tråkig, jag älskar den!)
Det blev anka serverat med risotto med rökt bacon, kastanjenötter och svamp. På toppen syns palsternackschips. Gott!
Sambon njöt av den fina fisken. Rökt kolja serverad med nypotatis, pcoherat ägg, purjolök, svampsås, allt gratinerat med Gruyere,
Efterätten är årets bästa hittills. Det här är så smart, så hälften vore nog. Det är någon slags lakritsterrin med karamelliserade fikon och karamellsås. Nästan värt nobelpriset om ni frågar mig!
Det här blir mitt första bidrag till Cyberkocken. Recptet skulle innehålla rucola, röda linser, pistagenötter och något som var gult. Medan jag lagade alltihop insåg jag att de röda linserna är mer gula än röda. Vet inte om jag blir diskvalificerad för det men det står trots allt röda linser på påsen så jag skyller på märklig marknadsföring.
2 portioner
Koka morötterna tills de har mjuknat i buljongen. Lägg i paprikabitarna i halvtid. Mixa grönsakerna. Häll i de röda linserna. Salta och peppra. Smaksätt med citron och chili.
Kommentar: I vanliga fall blir det ofta ingefära, curry, koriander etc i vegosoppor här hemma och jag tycker egentligen att det är godare. Nu när det blev en rucolacreme på toppen försökte jag hitta någon annan smaksättning, idén med citron och chili, tja, jag tror det hade behövts en krydda till för att få ihop helheten. Jag använde buljongen Italienska Örtkryddor, och borde nog ha fortsatt på den linjen med kanske basilika och salvia, men till slut var kocken trött och ville bara ha middagen serverad, haha. Lite lök hade förbättrat soppan lite till men jag försöker ju undvika lök när jag ammar.
rucolacreme:
Mixa alla ingredienser i en skål. Mängden olivolja styr om du vill ha en fast creme eller en mer rinnig sås.
Kommentar: Cremen blev lite bitter så jag försökte pigga upp den med lite vitlök. Jag hade nog gärna mixat i lite basilika om jag hade haft någon hemma för att göra en lite snällare smak, samtidigt så ville jag ju inte att den skulle smaka vanlig pesto heller. Det här receptet får utvecklas framöver.
Dela ciabattabrödet. Spraya/pensla/ringla lite olivolja (vi har en olivoljaspray som är superbra sådana här gånger). Smula lite fårost på varje skiva. Hacka pistagenötterna grovt och strö över. Skiva fikon och lägg på det också. Ringla lite honung på toppen. Grilla toasten ett par minuter i ugnen i ca 175 grader.
Kommentar: Haha, det här blev det bästa, typ tokgott, världens bästa toast helt enkelt.
Ilva har tagit initiativ till matbloggseventet Cyberkocken, så nu är det dags att hitta på något med rucola, pistagenötter, röda linser och något gult innan klockan tolv på måndag. Egentligen så har jag fullt upp att skriva matbloggsinlägg om veckan i England och gå på husvisningar i helgen men jag ska nog få ihop något med ovanstående ingredienser också. Rucola används flitigt här hemma just nu men det var ett tag sedan som vi hade linser.
Jag har en plan, men som sagt, mycket kan hända innan helgen är slut! Ilvas matblogg är förövrigt ett riktigt guldkorn om man vill ha inspiration till italiensk mat och hennes fotografier är så snygga att man vill printa ut och sätta upp dem på väggen!
