I söndags blev jag bjuden på en helt fantastisk frukost. Erik som har påbrå från Kanada är riktigt vass på att göra amerikanska pannkakor och dessa serverades med stekt ägg och bacon och lönnsirap ovanpå. Bacon och lönnsirap var en ny kombo för mig men detta var en riktigt ljuvlig frukost. Jag kanske ska tillägga att jag bara orkade med en pannkaka.
Om jag någon gång har ett B&B i the Yorkshire Dales så ska jag absolut ha detta på menyn! 😉
Coleslaw är lite som tzatziki och guacamole. Alla har sitt favoritrecept och det finns en oändlig mängd variationer. I den här röran blev det en hel del röda färger och jag tycker äpple passar fint till. Senapen som jag hittade i kylskåpet är smaksatt med timjan och oregano. Den var inte övertydlig i smaken med, nog mest kummin som märktes.
En receptskiss.
Blanda och rör ner:
Jag vet inte hur många gånger som jag har fått nya matideér genom att läsa matbloggar. På flera vis så är de en större inspirationskälla än kokböcker, kanske för att man får en givande diskussion på köpet. Sichuanpepparn är en typisk ingrediens som jag har hittat via matbloggarna, bland annat hos Lisa och Jens.
Häromveckan så knep jag en påse med ovannämnda peppar i Hötorgshallen och doften som spred sig när jag stött de små pepparkornen var en riktig wow-upplevelse. I och för sig så blir alla kryddor fina när de är nymortlade men jag blev väldigt förtjust i sichuanpepparn. Jag är ju ett big fan av det kinesiska köket också så om någon ber mig dra “dit pepparn växer” så kan jag bara ömt svara, ja tack 😉
I kylen låg en rostbiff på älg tinad och klar. Så jag brynde den hastigt i pannan och så klapprades det glatt med finstött sichuanpeppar, flingsalt och torkad chili på rostbiffen innan den åkte in i ugnen. Planen var att steka den i 125 grader tills den var uppe i 60 grader och det var ett visst stressmoment att hitta batterier till stektermometern. S tittade på rostbiffen och sa “ja men den där tar ju ungefär en timme”. Det här är en typisk grej nämligen som vi tjaffsar om i köket; hans stekar går på tid och mina går på temperatur och vi vägrar att kompromissa. Till slut så plockade jag batterier ur en av leksakerna för att få igång stektermometern och tro det eller ej; exakt 60 minuter senare så var rostbiffen uppe i 60 grader. Detta har jag ju givetvis INTE berättat för S.
I lördags var vi bortbjudna på middag och det bjöds på en hel del matbloggsinspiration. Den här är en burk apelsincurd smaksatt med cointrau som jag bara måste ha. Den serverades till en fin förätt med spanskt småplock och passade även till croissanterna som vi fick till frukost morgonen därpå. Just den här burken är inköpt i Havannas Butik i Bollnäs men jag hoppas på att kunna hitta den på närmare håll. Någon som har sett burkarna från Mrs Darlington någonstans?
Det är möjligt att skärpan inte var den bästa och det är möjligt att det finns en del förklaringar till detta också. Men gott var det!
