På fel ställe

En lättare förvirring kan resultera i konstigheter. I veckan hittade vi ett paket tortillabröd i en av verktygslådorna här hemma.

Tortillabröd i verktygslådan

Det finns en rimlig förklaring till varför tortillabröden hamnade fel; Magnus envisas med att försluta förpackningen med eltejp och i förra veckan var det inte bara den där eltejpen som for tillbaka i lådan. Bröden gjorde den sällskap.

Förvirring kan drabba även den bästa. Jag minns när jag ställde ett smörpaket i ett av köksskåpen. Det var inte särskilt smart, för smörpaketet fick åka direkt i soporna efter ett dygn i rumstemperatur. 😛

Barnmat de luxe

Lottas smakportioner till lilla M är ju alldeles bedårande och kombon morot/pumpa/äpple/ kan jag ju nästan tänka mig själv. När vi introducerade smakportioner här hemma så var det lagom till midsommar och under väldigt högtidliga former med en av säsongens första nypotatisar. Inte fullt lika glamoröst kanske 😉

Och på tal om barnmat. Häromkvällen gick jag förbi Ekologiska Barnmatsbutiken på Nybrogatan. Butiken var stängd så jag kunde inte kolla in sortimentet men på hemsidan finns en del att läsa och dessutom så har de buljong utan salt som verkar vara varje nybliven förälders huvudvärk att hitta.

Kära tomten

Det här blir en kombinerad önskelista och tips om julklappar! Jag skulle gärna se något av följande i fina paket med mitt namn på under granen:

Mandolin att skära fina skivor med
Kyocera mandolin med keramiskt blad

Praktisk bakduk/bakplåtspapper
“evighetsbakduk” i silikon

Praktiska mått
Dalla Piazza Nuscup mini och maxi mått

Solens smak

Solens smak: nya matresor till Italien av Bo Hagström

Vinterns söta

Vinterns söta av ragazzefavvisarna systrarna Eisenman

Mina fastrars mat

Mina fastrars mat: menyer från Maddaloni av Paolo Roberto

Bilder från Vikingsun, Clas Ohlson, AdLibris

Pappas köttfärs- och potatissoppa

Kyla och mörker sätter genast igång min längtan efter kryddstarka och mustiga soppor. Särskilt i november då det inte hinner bli dagsljus innan det är kvällsmörkt. Sopporna kan vara med eller utan kött. Och jag äter dem så klart tillsammans med ett gott bröd.

Pappa har gjort den här soppan sedan långt innan jag flyttade hemifrån. Det urrivna receptet hängde på en anslagstavla i köket i föräldrahemmet i en massa år, men nu tror jag att pappa gör den på frihand. Eller åtminstone har sparat receptet i en pärm. Till soppan serverar pappa alltid långfranska och brödets kantbitar är ibland upphov till små fighter. Särskilt när lillebror är på besök. Männen i familjen påstår nämligen att de där kantbitarna är delikatesser och är således väldigt eftertraktade.

Soppan går snabbt att laga och funkar finfint en dag mitt i veckan då tiden i köket inte riktigt räcker till långkok.

Soppa

Till två personer behöver du:

1 stor gul lök
1 vitlöksklyfta
4 potatisar
1 gul el. röd paprika
3 hg nötfärs
1 liter vatten
2 köttbuljongtärningar
2 msk tomatpuré
2 tsk paprikapulver
1 krm svartpeppar
ca 1 krm cayennepeppar
en nypa salt

Gör så här:

Skala potatisen och skär den i kvartar eller mindre. Skär även paprikan i bitar. Finhacka lök och vitlök och fräs den sedan i lite margarin. Tillsätt potatisen och låt fräsa i ytterligare ett par minuter. Smula ner bulongtärningarna och häll över vattnet. Rör runt ordentligt, så att buljongtärningarna löses upp. Tillsätt paprikapulver, tomatpuré, svartpeppar, cayennepeppar och lite salt. Låt koka under lock tills potatisen är klar (tiden beror så klart på hur stora potatisskivorna är, men ca 15 minuter är rimligt). Bryn nötfärsen, lägg den och paprikan i soppan och låt koka ytterligare ca fem minuter. Servera tillsammans med en klick yoghurt och ett gott bröd.

Soppa

Soppa

Thaimat i London

Jag bodde en vecka på Kensington Close Hotel i London i samband med en jobbkurs och runt hörnet finns The Thai Terrace – vilket kändes mer lockande än hotellets buffémiddag. Det här är en sympatisk thairestaurant med vita dukar och orkideer på varje bord. Det är lätt att se restaurangen på håll från gatan då fasaden är fullständigt tapetserad av gröna växter.

Deras penang curry håller löftet om att vara “stark” och chilin ligger skivad i drivor i curryn. Denna curry med ris kostar ca 10 pund och är en generös portion. Är man två så har de även prisvärda fyrarättersmenyer för 18-20 pund. Jag var där en söndagkväll och restaurangen var halvfull så man behöver nog inte beställa bord här. Ett flertal gäster var thai och de såg nöjda ut – så det får väl ses som ett gott betyg…

Adress: 14 Wrights Lane, Kensington, London

En helt annan erfarenhet av thaimat i London är Busaba Eathai. Vi var sex personer som skulle ut och äta någontans i Soho och vi fick detta tips av vår kursarrangör. Kön utanför var lång, vilket man kan stå ut med eftersom det inte går att boka bord i förväg, men det är kanske mer bemötandet i kön man reagerar på: dörrvakten får oss att känna oss som en skock får och styr och ställer lite väl mycket med de hungriga gästerna. Menyerna cirkulerar i kön – för man får inte komma in förrän man vet vad man ska äta och dessutom värt att komma ihåg – det går inte att komma försent till middagsdejten för då får man ingen stol till en försenad gäst. Så första intrycket av Busaba Eathai känns så där.

Väl inne i restaurangen så bemöts vi av ungefär samma stil, en stressad personal occh framför allt en ljudnivå som är helt hysterisk. Tur nog är det väldigt trångt så att man nästan sitter i knäet på bordsgrannen för det är å andra sidan det enda sättet att höra en konversation på.

Maten då? Ja den är faktiskt bra, så jag är en förlåtande själ om än kanske lite halvgnällig till miljö och bemötande. Mina nudlar med krabba, grön mango och jordnötter är hett och starkt. Menyn för övrigt är trevlig och priserna är snälla. Men det går fakiskt inte att komma från; det var hemskt skönt att komma ut därifrån igen. Sammanfattningsvis; funkar för afterwork men är en direkt mardröm för den som vill ha en avkopplande middag.

Busaba Eathai har tre restauranger i London och just denna är vid 06-110 Wardour Street, Soho, London