Våfflor är helt klart mitt säkra kort när jag inte o-r-k-a-r laga mat. Än gladare blev jag när hela familjen gillade den här varianten med spenat och dinkelmjöl. Lite mer matiga helt enkelt. Laddningen nedan toppade vi med rökt lax, dill, avokado, lite strimlad röd…
När jag läste om den här dippen hos Hanna visste jag redan vid hennes inledande beskrivning att det skulle funka här hemma. Varm ostig dipp till nachos. Full med spenat. Älskart! Och så gör barnen!
Det här är helt klart en ny fredagsfavorit hos oss. En varm matig dipp innan middagen som även funkar med grönsaksstavar men vi kör alltså lättsaltade nachos. Blir det dipp över finns det potential att återanvända den. Rör ner den dagen efter i en pasta eller lägg som täcke på lax i ugnen? Om det nu skulle bli något över.
I år har jag inte några nyårslöften här i bloggen. De diskuterades så klart på nyårsmiddagen igår. Jag känner att jag är fullt nöjd med det liv jag lever just nu och att det inte behövs några större förändringar i vardagen.
Snarare är jag mest tacksam om vi kan bibehålla den struktur vi redan har för vardagslogistiken. Till den räknar jag med en tämligen rutinerad planering av vardagsmaten. Det rullar på rätt bra överlag. Mycket tack vare makens outtröttliga engagemang för att planera veckans middagar.
Det som skulle kunna förbättra min personliga planering och variation är att faktiskt att matblogga lite mer regelbundet igen än vad jag hann under hösten. Jag har sagt det förr och påminner igen – vill man få snurr på matvanor och vardagsmat är en matblogg ett himla bra sätt för att komma in i nya spår.
Oavsett om det kommer att bli en fortsatt frukostvana eller inte, så har vi upptäckt gröna smoothies det här jullovet. Jag är åter igen sist på bollen för det här med bladspenat i smoothie började vi med först nu i mellandagarna. Vi har mixat en omgång med gräsligt grön smoothie varje morgon. Barnen älskar den! Jag tror den generösa mängden lime och ingefära är nyckeln till att den här gröna smoothien har blivit populär hos oss. Lite roligt var det dessutom när Mellanbarnet påminde mig mig imorse om att jag måste köpa mer bladspenat nästa gång jag promenerar till ICA. Sådana direktiv kan jag faktiskt försöka leva upp till som mamma.
3 barnportioner.
Jag fick frågan för ett tag sedan om var de ”barnvänliga” recepten finns på matbloggen. Saken är den att alla middagsrätter som jag lägger upp här, med få undantag, är tänkt till hela familjen. Egentligen skulle jag kunna tagga allt vi äter som barnvänligt men jag brukar dock vara lite selektiv med denna tagg och flagga för riktigt säkra kort.
Här är en god pastagratäng som passar hela familjen. Den passar fint med ett glas rött när veckan är slut. Skriker barnen att de vill ha KORV till middag är det här en finfin kompromiss. Färsk salsiccia går allt oftare att hitta på närmaste förortsaffär vilket glädjer mig, se det som ett gyllene tillfälle att lära barnen äta riktig korv.
Reduktionen som uppstår när man låter salsiccia sjuda i rödvin och buljong är helt fantastisk. Se till att den inte kokar bort helt och hållet för det är den som ger smak och karaktär till hela gratängen. Det är ett antal moment att göra i den här pastarätten men dubbla receptet så har du matlådor dagen efter. Nästa gång jag gör det här receptet kommer jag att ha i mer grönsaker, framför allt bladspenat.
En normalstor gratängform.
till såsen:
Sex veckors frånvaro här på matbloggen betyder inte med automatik att vi har slutat laga mat här hemma. Tack och lov för twitter och kanske framför allt instagram för möjligheten att snabbt rapportera om mat och dryck från middagsbordet. Jag ska erkänna att fotograferande med iphonen har gått ut lite över matbloggeriet. När orken inte finns att ladda upp och redigera bilder så är instagram helt klart en vän i nöden. För er som inte har hängt med på instagram på sistone så kommer här en snabb summering med Iphonebilder över höstens bästa mat-och-dryck-relaterade fynd:
Det här har blivit en återkommande middagsfavorit här hemma. Maken köpte en hel lax för en billig peng och fyllde den med en ricottaröra med färsk bladspenat, citronsaft, salt och peppar innan det åkte in i ugnen. Till detta drack vi ett trevligt och passande vitt vin som heter L chardonnay.
Vinet ingår i ett utskick som kommer regelbundet till en Vinpanel som jag är glad över att få vara tillfrågad om att vara med i. Det är kul att läsa andras recensioner på twitter och bloggar om vinutskicket för att se vilka som har liknande smakpreferenser. Smaskens-Annika hade till exempel samma vin till fiskwallenbergare och jag kan bara konstatera att vi tyckte väldigt lika om detta vin. Det blev så klart dokumenterad i vindagboken! Den här ugnsbakade laxen blir för övrigt världens bästa rester till lunch när man rör ner den i spagettiskålen med lite finriven parmesan.
Häromveckan träffade jag en kär vän för en lång middagssittning på Texas Long horn. För ovanlighetens skulle valde jag inte deras säkra kort med texas chili – utan åt mig istället mätt på deras goda Beef Bontana. Ryggbiff serverat på cheddarostgratinerade nachos och svarta bönor och jalapeños var helt klart comfort food en regnig fredagkväll. Servitrisen rekommenderade husets egna shiraz, speciellt utvalt för att matcha deras kött, helt klart ett vinnande koncept till deras schyssta biffar. Finns som beställningsvara på Systembolaget.
I fredags var det äntligen dags att fira med maken för att Höstens Stora Projekt med att köpa ett större hus (hurra!) och att sälja vårt nuvarande bo äntligen var uppstyrt och klart. Om ett par veckor flyttar vi in i ett fint trettiotalshus med söt glasveranda och vårt fina radhus har fått en ny ägare! Som extra bonus så kommer vi att ha ett mer bloggvänligt kök!
Vi var båda överens om att bästa tänkbara lunch i stan var att få sitta i baren på Råkultur och äta oss trötta på deras fantastiska sushi. Det är kanske mitt allra bästa Stockholmstips – kom hit hungrig och ät femton bitar av deras sushi moriawase! Vi provade även en light ale nämnd Kusken från Hanterverksbryggeriet i Västerås till maten som var en god lättöl. Finns inte på Systembolaget (ännu) men väl värd att hålla ögonen på.
