Ribollita

Även om jag lovebombar Årstiderna allt som oftast har jag kämpat med all kål som de skickar med i grönsakslådorna. Det är nämligen en hel del och nästan varje vecka. Vitkål, rödkål, grönkål, savoykål, spetskål och så vidare. Coleslaw blir förstås återkommande här hemma. Ibland gör maken en god kålpudding enligt Mannerströms recept och han använder även kål i wokrätter. Men jag har själv saknat ett smart vardagsrecept för kål som alla i familjen gillar. Tills jag sprang på ribollita och insåg att det skulle passa alla här hemma. Och det blev en riktigt uppskattad middag.

Det här är en vegetarisk rätt med italienska rötter. Ett mellanting mellan soppa och gryta som gärna  förbereds dagen innan för att sedan snabbt värmas upp till middag dagen därpå. Generöst med kål är återkommande i alla recept när jag googlar för inspiration och sedan verkar övriga grönsaker variera en del beroende på vad som finns hemma.

I samband med servering blandas bönor ner i grytan och sedan ska det röras ner dagsgammalt bröd. Det verkar finnas en del varianter av just detta moment. Ibland läggs brödet i botten på tallriken under soppan. Andra smular ner brödet i soppan men jag valde att steka krutonger på dagsgammalt bröd för att toppa ovanpå tillsammans med parmesan. Det här var ett nybörjarförsök utan att jag skrev ner mängderna.  Så denna gång memorerar jag mest ingredienslistan för framtida bruk.

RIBBOLITA – en receptskiss

I soppkoket:

  • strimlad rödkål och grönkål som först fräst med olivolja i stekpannan
  • slantade morötter
  • ett par skivade selleristänger
  • lite lök
  • ett par lagerblad
  • en burk cocktailtomater
  • vatten (ingen buljongtärning behövs när grönsakerna är bra)
  • salt och peppar
  • färsk timjan och strimlad ramslök

I samband med servering: Rör ner en burk cannelinibönor i grytan. Ringla över lite olivolja på soppan vid servering. Stek krutonger av dagsgammalt bröd. Jag använder baconfett – eller gör som svärmor. Toppa med finriven parmesan.

Fänkålsrisotto med citron

För ett par veckor sedan var jag hemma hos Maria och passade då på att bläddra i Lotta Lundgrens fantastiska kokbok ”Om jag var din hemmafru”. Nu förstår jag verkligen varför Elin lovordade boken för ett tag sedan. Jag är såld och måste fortast möjligt klicka hem ett ex. Både för att frossa i härliga bilder och läsa Lottas fiffiga recept.

En av idéerna jag snappade upp när jag kikade i boken var att koka fänkål och göra ett mos som blir en perfekt smaksättare till risotto. Eftersom jag gillar både risotto och fänkål skarpt, var jag ju så klart tvungen att prova. Jag har förmodligen inte gjort precis som Lotta, men resultatet blev hur som helst riktigt bra.

Till fyra portioner behöver du:

1 fänkål
1 tsk fänkålsfrön
1 1/2 dl vatten
1/2  msk grönsaksbuljongpulver alt. 1/2 tärning

3 dl risottoris
1 bananschalottenlök
skalet från 1 citron
ca 1 1/2 msk olivolja
1 1/2 dl vitt vin
ca 1 liter grönsaksbuljong
1 1/2 dl riven parmesan

Gör så här:

Skär fänkålen i bitar och koka i vatten + buljongpulver. Mortla fänkålsfröna och tillsätt när fänkålen har kokat en stund. Mixa den mjuka fänkålen (häll inte av vätskan) till ett mos.

Finhacka och fräs schalottenlöken i lite olivolja utan att den tar färg. Tillsätt riset och citronskalet och fräs i ett par minuter så att riset blir glansigt. Häll i vinet och låt det koka in ordentligt på svag värme. Häll på lite buljong i. Tillsätt mer buljong när vätskan har försvunnit och upprepa sedan tills riset är al dente (en för välkokt risotto är aptrist). Blanda i parmesanosten och ca 5 msk av fänkålsmoset. Späd ev. med mer buljong. Servera tillsammans med t ex ugnsbakad lax och vitlöksfrästa brytbönor.

Tips! Jag fick en ganska stor klick fänkålsmos över som jag har sparat i frysen. Nästa gång jag gör potatismos tänker jag smaksätta med fänkålsblandningen.

Arrabiata a’la Catenacci

I måndagskväll var jag och Helena i Operakällarens festvåningskök tillsammans med några andra bloggare och journalister för att lära oss laga familjen Catenaccis arrabiata. Under ledning av Stefano Catenacci hackades det vitlök, krossades tomater och revs basilika så det stod härliga till. Såsen fick vi med oss hem i en fin burk tillsammans med receptet och diplom.

Som avslutning på kvällen fick vi sätta oss till bords på Operaterassen och provsmaka den senaste rätten från Gooh! – frikadeller med färsk pasta i krämig tomatsås. En riktigt trevlig (och god) kväll!

Arrabiata a'la Catenacci

Vår egen arrabiata, godkänd av Stefano

Tilltugg / Michel

Lite vin och tilltugg som inledning på kvällen medan Goohs kökschef Michel Maiden berättade lite om hur det var när Gooh! startade för 5 år sedan.

Helena / kryddor / Stefano

Helena gästspelar i Operakällarens festvåningskök, Stefano inspekterar resultatet

Vi fick diplom!

Vi fick diplom! 🙂

Frikadeller med färsk pasta i krämig tomatsås

Frikadeller med färsk pasta i krämig tomatsås, en nyhet från Gooh!

Familjen Catenaccis arrabiata (4 portioner)
2 burkar hela skalade tomater á 250 g
4 vitlöksklyftor
1 dl jungfruolja
torkad chili
färsk basilika
salt
socker

Gör så här
Skala vitlöksklyftorna och skiva dem tunt. Häll av tomaterna i en bunke och krossa dem med handen. Värm oljan på medelvärme, lägg i den skivade vitlöken och bryn försiktigt. Häll i tomatkrosset och låt koka på medelvärme i 15-20 minuter. Smula sönder den torkade chilin och riv basilikabladen till mindre bitar. Tillsätt chili, basilika, salt och socker under avsmakning. Servera såsen till nykokt pasta.

Fler bilder hos Cawa Media

Vidgade vyer

Igår hade jag verkligen ingen fantasi alls när det var dags att komma på vad vi skulle äta till middag. Jag frågade på Facebook vad mina vänner skulle äta på kvällen och om jag kunde få tips. Vilket smart drag! Inte nog med att det är kul att få reda på vad andra äter, det är också nyttigt att få upp ögonen för nya kombinationer och rätter.

Efter min förfrågan fick jag tips från Rebecca (Rebecca’ s kitchen) om att ugnsbaka laxfilé och servera tillsammans med potatismos smaksatt med citron, honung och dill. Vi äter ofta laxfilé här hemma, men jag brukar inte göra potatismos till och har aldrig haft honung i moset. Jag gissar att jag inte hade kommit på idén själv heller. Idag tog jag Rebecca på orden (igår blev det hämtmat, för orken tog slut på vägen hem från jobbet) och lagade potatismos till fyra personer som jag smaksatte med saften från 1/2 citron, ca 1/2 msk honung och 1 dl färsk dill och persilja. Till det smarriga potatismoset åt vi laxfilé, sherrysås och en grönsallad.


Bild tagen med iPhone

Nu är jag så mätt att jag knappt orkar resa mig från soffan, så nog var det ett bra tips alltid! Och imorgon har jag en väldigt god matlåda att ta med till jobbet.

Det är över huvud taget smart att be andra om tips på goda rätter. Alla äter ju mat (aha!) och har ju sina favaoriträtter. Jag tror att jag måste hitta på ett fiffig sätt att samla in bloggbesökare och vänners bästa vardagsrätter, för visst är det enormt svårt att variera sig? Hur gör ni för att inte fastna i fem, sex rätter som ni i princip alltid lagar?

Kryddigt fönster, del 2

Fyra veckor senare har de små musöronen förvandlats till späda basilikastjälkar. Det är visserligen en bra bit kvar till dess att jag kan kalla det för en planta, men det är på god väg. Och de små bladen luktar faktiskt basilika!

Ni missar väl inte att det har börjat komma riktiga basilikablad? Lite krusiga och så fina! 

Jag är ungefär lika förjust som ett barn på julafton. Jag tittar till det lilla livet krukan varje dag och blir barnsligt glad så fort jag ser nya tecken på att det faktiskt ska bli en riktig basilikaplanta framöver. Kanske är det mitt tunga basilikaberoende som gör mitt smått besatt, för det handlar definitivt inte om ett genuint odlarintresse.