Vardagslyx: Xoko

Som av en händelse så ligger min nya frisör nästan granne med Xoko. Jag har ingen aning om hur man beskriver Xoko på bästa sätt, men jag tycker ju stället är ett guldkorn med fantastiska bakverk, fin service och härlig atmosfär. På sätt och vis så kanske det är tur att jag inte har vägarna förbi Rörstrandsgatan så ofta för jag skulle nog bli ruinerad på spontanfikande på Xoko.
Hursomhelst, efter en välbehövlig klippning så blev det chokladmousse med vinbärspannacotta till kaffet. Veckans bäst investerade kvart skulle man också kunna säga:

Helena har också bloggat om Xoko och hos Alice finns en uppdatering om deras kvällsmeny.

Lunch på Operakällarens bakficka

Fredagen före jul så hände en ytterst märklig sak. Jag och sambon lyckades nämligen ha en lunchdate utan barn inne i stan. Jobbmässigt är vi i vanliga fall flera mil ifrån varandra på dagarna så det här tillfället blev nästintill högtidligt. Så det gällde det ju att passa att på äta lunch någonstans där det inte lämpar sig att ha en halvvild tvååring i släptåg.

Så vi chansade på att få plats på Operakällarens Bakficka. Det går inte att boka bord i förväg men vi var där ca tjugo i ett och behövde kanske vänta tio minuter på två stolar i baren.

Väl där så blev det en alldeles utmärkt fisk och-skaldjurssoppa med tillbehör och service som var riktigt bra. Sedan är vi svaga för matställen på temat fransk bistro så kort sammanfattat: den här lunchen var väl värd varenda krona. Menyn är lite dyrare än en vanlig lunch och innehåller en massa säkra kort från den klassiska husmanskostsmenyn. Min soppa var bland de dyrare varmrätterna på menyn och kostar 149.- och en efterrätt med ostkaka och hjortron kostar 80:-.

Helt klart är det här mitt nya favorittips till den som är på tillfälligt besök i Stockholm och som vill äta en god lunch centralt!

Caffè Ugo

I september öppnade Caffè Ugo och nu när det har gått några månader och jag har hunnit prova det mesta på menyn skulle jag kunna skriva ett långt inlägg om de otroligt goda italienska ingredienserna, den avslappnade stämningen och de mysiga helgfrukostarna. Jag har försökt, men det blir bara en massa superlativer som jag inte ens kan variera tillräckligt för att de ska räcka till ett helt inlägg. Istället tipsar jag om att gå dit och prova:

– Antipastosalladen eller foccacian som båda innehåller salami och kronärtskockor

Sallad

Focaccia med salami och kronärtskockor

– En frukostmeny

Frukost

– Sambons favorit cornetton (italienska motsvarigheten till croissant) som är fylld med gruyereost och prosciutto.

Cornetto med ost och skinka

– Den italienska drickchokladen Ciobar som gör det ganska mycket roligare att inte vara kaffedrickare.

Jag tar med mig datorn och går till Caffè Ugo när jag har tröttnat på att jobba hemifrån. Nu när solen verkar ha dragit sig tillbaka på riktigt och det bara är grått ute är de inte så tokigt att kunna promenera iväg ett par kvarter och plötsligt befinna sig i sydligaste Europa. Visst hjälper den italienska webbradion mig på traven (trots att jag bara förstår några ord här och där), men framförallt smakar kronärtskockorna, oliverna, osten och salamin verkligen precis som de ska göra.

Caffè Ugo ligger på Scheelegatan 6 på Kungsholmen. Närmsta t-banestation är Rådhuset, men du kan även åka hit med buss nr 3, 40, 62 eller 69.

Oljebaren

Vid St Eriksplan finns en liten kvarterskrog med namnet Oljebaren. Riktigt koll på vad namnet stod för hade jag inte förrän jag hann dit på en mitt-i-veckanmiddag. Kvarterskrogen har nämligen vigt ett par kvadratmeter av lokalen till försäljning av allehanda olivoljor och delikatesser för den som behöver handla oliver och olja akut fram till elva på kvällen!

Oljebaren ser sjukt trevligt ut redan på håll och inne är det varmt och ombonat. Lite roligt är att kolla in kundkretsen, denna kväll så var nog fördelningen tjejer och killar ca sådär 90/10; trettio-nånting-tjejer-från-Vasastan och Kulturtanter dominerar. Även om en och annan kostymkille sågs sippa vin i baren.

Menyn är kort och varmrätterna ligger mellan ca 169-269:-. Min middag med confiterat anklår serverades med savoykål, äpple och en varm valnötsvinägrett. Det var kanske inte en jättestor portion men alldeles lagom om man vill orka med en förrätt och efterätt och just denna miljö gör sig väldigt bra för en lång middagskväll. Jag hann även med en frusen saffransparfait med citrusfrukt i karamell som blev en fin avslutning. Även om det smakar mer saffran än karamell om desserten.