| Prenumerera via Bloglovin' bloglovin | Prenumerera via RSS RSS | Kontakta oss RSS

Postat av torsdag 27/09 2012 kl. 11:13 2 kommentarer

Lördagstips: Bondens egen marknad

Bondens egen marknad är ett perfekt arrangemang för oss stadsbor som inte har bil och kan åka runt för att hitta små gårdsbutiker. På marknaden är alla möjliga producenter samlade och försäljningsstånden dignar verkligen av lokal- och KRAV-odlad frukt, grönsaker, blommor, grönsaksinläggningar mm.

För någon vecka sedan var jag på marknaden på Katarina Bangata här i Stockholm och köpte fina grönsaker från Skilleby Trädgård,  en supergod rabarbersaft från Syltkrukan och inlagd gurka från min favorit Åkerby Handelsträdgård. Lite höstlyx, helt enkelt.

20120909-111303.jpg

Bondens egen marknad finns på 22 platser i Sverige och de flesta är igång ytterligare några lördagar (till mitten på oktober).

Jag skrev  förresten ett nästan på pricken likadant inlägg vid samma tid för fem år sedan. Att gå på Bondens egen marknad på hösten är tydligen min grej.

Postat av måndag 24/09 2012 kl. 22:17 6 kommentarer

Sommarens ostspaning

Vi hann med lite ostspaning på semestern i England. För visst vet du om att det finns massor av goda ostar i England?

Vår ständiga ostfavorit Wensleydale har haft två tillfälliga ostar i sitt sortiment under sommaren. Det här är en brittisk hårdost med krämig konsistens och som gör sig bra både på smörgåsar och i matlagning, ja helt klart en av alla dessa måsten!  Den här gången testade vi dels Mediterean, som barnen snabbt döpte om till ”pizzaosten”. Inte så konstigt kanske eftersom den har mycket smak av oregano och tomat. God till småplockstallriken! Den andra osten som var på den tillfälliga hyllan var med smak av jordgubb/grädde. Hur tveksamt det än låter  – så är det en riktigt lyckad smakkombination som gärna får stanna kvar i deras ordinarie sortiment.

Av en slump läste jag en notis i lokaltidningen om den lokala osten Yorkshire Blue från Shepards Purse i närliggande Thirsk som just vunnit ett prestigefyllt pris. Dagen efter var det en lokal marknad i Bedale och när jag såg ostvagnen på torget så var jag ju tvungen att fråga om dem hade osten i sitt sortiment. Vi knep den sista biten! Den är populär helt klart, och bar hem den med rätt höga förväntningar. Till saken hör att jag inte är något stort fan av blåmögelost.  Men vilken ost! Det är  ingen tvekan om att detta är en vinnande ost! Mild, krämig men med mycket smak. Helt klart en ost utöver det vanliga att hålla utkik efter. Numer finns Yorskhire Blue bland annat på Waitrose och Morrisons.


Som på många andra ställen  i Yorkshire så är det marknadsdag på torget en gång i veckan.

Fina guldkorn från ostdisken; ok, lite oglammiga bilder, men utan bilder – ingen bloggpost!Wensleydaleost till vänster och den ljuvliga Yorkshire Blue till höger.

Postat av lördag 22/09 2012 kl. 8:52 13 kommentarer

Italiensk tre-rättersmeny för små kockar (och framför allt – aldrig mer färdiga gnocchis!)

Det börjar bli många familjerelaterade milstolpar här i matbloggen. En gång var hon alldeles nyfödd här i bloggen och häromveckan tog hon initativ till att laga en italiensk tre-rätters till familljen!  Vårt äldsta barn, numera sex-och-ett-halvt, har länge aspirerat på att få börja laga mat på riktigt. Jag har som bekant inte det bästa tålamodet i köket, men maken har tagit sig an uppgiften att fostra henne till framtida kock.

Den italienska kokboksbibeln Silverspoon som är en av våra favoritkokböcker har en fin kokbok för barn som jag gärna tipsar om. Jag gillar ju kokböcker för barn med ”riktig mat” och här finns tydliga steg-för-steg-instruktioner med smarta tips för nybörjare om hur man tex gör köttgryta, fiskspett och egen pasta.  Så i en veckas tid researchade hon intensivt vilka recept som skulle göras.

      

Efter att ha hon ändrat menyn fler gånger än vad jag kan räkna, så blev det så småningom följande premiärmeny:

bruchetta med tomatsallad

gnocchis med lammköttbullar och tomatsås

jordgubbar med vaniljglass

Ok, vi kanske styrde in henne på glass som dessert för att minska tiden i köket och hon kommenterade detta med, ”jamen så klart glass! Hur svårt kan det vara att göra egen!” Inget fel på hennes ambitionsnivå minst sagt… puh!

Det här var minst sagt ett hallelujamoment – hemlagade gnocchis blir ju så gott! Jag som fram tills nu har försvarat färdiga gnocchis att ha som nödraket i skafferiet kommer aldrig mer kunna äta  andra gnocchis än dessa hemtrillade. De här tar lite tid att göra men är så värt det!

GRUNDRECEPT FÖR POTATISGNOCCHIS (ca 4 portioner)

  • 1 kilo potatis
  • 1 stort ekologiskt ägg
  • 240 gram vetemjöl
  1. Skala potatisen, dela i jämnstora bitar – och ångkoka dem i ca 20 minuter. Detta för att de inte ska absorbera upp för mycket vatten vilket försvårar gnocchibakandet.
  2. Mosa potatisen i en stor skål till en jämn smet. Enklast är att använda en potatispress. Låt svalna.
  3. Knäck ner ägget i skålen och blanda ner i potatismoset tillsammans med mjölet och knåda ihop till en slät deg.
  4. Ta upp degen på ett mjölat bord och kavla ut till en stor rekatangel. Skär i små jämnstora rutor. Lagom storlek på gnocchis är 1,5 långa och ungefär lika tjocka.  Rulla dem direkt i handflatan och stämpla dem med en gaffel. Lägg dem på en mjölad tallrik tills det är dags att koka dem. Alternativt – rulla ut degen i  fingertjocka längder och dela dem i 1,5 cm långa bitar.
  5. Strax innan servering, koka dem drygt 1 minut i kokande vatten. När de flyter upp på ytan är de klara, fånga upp dem med en hålslev, låt de rinna av ordentligt – klart att servera! Toppa gärna med finriven vällagrad parmesan!

Det var en hel del saker att förbereda får vår lilla kock. Köttbullar med lammfärs och rosmarin rullades. Ungefär så här. Plus att det svängdes ihop en tomatsås.

Förrätten preppades sist: tomater hackades fint för att sen på kockens förslag blandas med limezest, vitlök och olivolja. Skivat levainbröd blev ringlande med olivolja och åkte in i ugnen strax innan servering.

Till förrätt och varmrätt hade vi ett italienskt vin som heter Monte Vecchio 2008. Det var ett riktigt gott middagsvin som förtjänar en god och vällagad middag som denna. Det doftar ljuvligt, har en fyllig smak och är inte så där överdrivet strävt. Perfekt! Vinet kom med i ett utskick från The Wine Company som är en ny bekantskap för mig. Lite kul tycker jag att det är att följa utvecklingen med hemleveranser, att det mesta numer går att få hem till dörren.

Middagen blev förstås en succé. Och när vi till slut satte oss för att middag, något senare än vanligt, så hördes vår mästerkock pusta lätt utmattad, ”- VET ni hur lång tid det tog att göra det här?!”

Postat av torsdag 13/09 2012 kl. 15:20 5 kommentarer

Kotletter med rosmarin och citron

Nyligen uppdaterade jag min gamla kotlett-rätt med en ny kryddning och det blev succé här hemma. Det är ju inte annat än fantastiskt att en så här liten arbetsinsats resulterar i jubel! 😉 Att rosmarin och citron funkar väldigt bra ihop med fläskkött är inget nytt och så länge jag har rosmarin på balkongen (inte egenodlad, men ändå…) är det ju bara en fröjd att krydda kotletterna.

Att bara steka kotletterna rakt upp och ner och sedan serverar dem går bort, tycker jag. De blir ju bara torra och trista. Om du däremot först bryner dem, häller på vatten och låter dem sedan fräsa på spisen i minst 1 timme, blir de möra och goda. Det förutsätter så klart att man har gott om tid för matlagningen, men det är värt varenda minut. Det går bra att förbereda kotletterna dagen innan och sedan bara göra sås, lägga i kotletterna och servera när de är varma.

20120910-193900.jpg

Kotletter med rosmarin och citron

Till två portioner behöver du:

4 kotletter med ben (kotletter utan ben blir lätt torra)
salt
vitpeppar
smör – att steka i
vatten
några kvistar färsk rosmarin
skalet av 1 citron
maizenaredning
en skvätt matlagningsgrädde
japansk soja
ev. lite köttbuljong

Gör så här:

Krydda kotletterna med salt och peppar och bryn dem sedan i smör tillsammans med rosmarin. Tillsätt vatten (ca 1 cm i stekpannan) och citronskal. Låt puttra under lock i minst 1 timme. Titta till kotletterna då och då och se till att de hela tiden har gott om vätska. När kotletterna har puttrat klart är det dags att göra sås på skyn. Sila skyn om du vill bli av med rosmarinkvistarna som legat i sedan du brynda kotletterna. Tillsätt lite extra vatten, vispa runt och låt koka upp. Tillsätt redning (eller låt bli om du tycker det är godast med en tunn sky) och koka upp igen. Späd med en skvätt matlagningsgrädde och tillsätt lite finhackad rosmarin. Jag brukar smaksätta med en skvätt japansk soja och ev. lite buljong. Salta och peppra vid behov. Servera tillsammans med t ex ungsrostade rotfrukter.

 

Postat av fredag 07/09 2012 kl. 11:54 Kommentera

Matupplevelser i Terracina 2012

Efter det korta stoppet i Rom åkte vi vidare med tåg söderut till kuststaden Terracina. Att åka tåg i Italien är smidigt och billigt (precis som i Spanien) och eftersom vi hade fått en liten dos stadsliv kände vi inte något behov av att hyra bil och göra dagsutflykter. I Terracina skulle vi bara ligga på stranden, koppla av och äta god mat. Knapp styrfart, alltså.

Redan första dagen förstod vi att det är på någon av stadens ”pescherior” (pescheria på italienska betyder ungefär fiskrestaurang) som man äter lunch (eller för all del middag). Snabbmatställen som vi är vana vid i Sverige finns ju inte, men de här enklare fiskrestaurangerna med skolmatsalsstuk är många nivåer bättre. Vi började med att prova Centro Ittico di Terracina (Via Fiume Pio VI – karta finns här) som ligger en kort promenad från ”vårt” hotell. All fisk och skaldjur som serveras där fiskas från någon av de 19 båtarna som finns i kooperativets ”flotta”.

Fisk och skaldjur såldes färska, men de allra flesta besökarna åt någon av alla rätter som serverades.

Vi tog var sin bricka, förklarade för tanterna bakom disken vad vi ville ha (så gott det gick på min nybörjaritalienska, men det funkade att peka också), fick maten upplagd på plasttallrikar, plockade upp en inplastad fralla och valde dryck.

Inget fancy ställe alltså, men väldigt god mat. Så gott att vi gick tillbaka någon dag senare. Rekommenderas verkligen!

Klicka för att läsa hela inlägget »