Fylld lövbiff med smak av Italien

Vi hade turen att hitta riktigt fina, stora och framför allt tunna lövbiffar i affären på landet och med lite “man tager vad man haver” från kyl och skafferi så blev det goda fyllda lövbiffar med smak av Italien!

Ingredienser

Ingredienser
Till 3 stora lövbiffar använde jag:
1 dl strimlad italiensk salami
1 dl strimlade soltorkade tomater
1 dl grovriven parmesan
3 msk pesto

Fyllning pågår

Gör så här
Blanda salamin, tomaterna och parmesanen. Bred peston på köttet och fördela salamiblandningen över halva biffen, vik ihop och fäst med tandpetare. Salta och peppra och stek köttet någon minut på varje sida tills det fått fin färg.

Klart att äta

Servera t.ex. med basilikapotatis och en grönsallad med den goda pinjenötsdressingen! (vid tillagningstillfället var tomater det enda som fanns att tillgå därav det torftiga upplägget på bilden)

Rådjurssadel med bacon, sparris och ägg

Eftersom inte sambon har tid att ha en egen matblogg så får han gästspela lite här hos oss. Det här lyckades han väldigt bra med. En grillad rådjurssadel fick sällskap av salt bacon, knaprig sparris och ett pocherat ägg på toppen. Dessutom så är det en mjuk och len potatispuré med västerbottensost och en senapsdressing med på tallriken, det här var gott, mycket gott faktiskt. Och jag behövde inte ens diska efteråt.

Fänkålspasta

För tillfället är fänkål min absoluta grönsaksfavorit. Tunt, tunt skivad i sallad (och nu har jag kommit på att jag måste ha en mandolin) eller ugnsbakad till fisk. Krispig och lite syrligt lakritsaktig. Den får ofta göra laxen sällskap i ett foliepaket tillsammans med lite limesaft, purjo och tomat. En lyckad kombination, om ni frågar mig. Efter att ha läst fänkålsskolan i det senaste numret av Laga Lätt (nr 7 – 2006) som landade i brevlådan alldeles nyligen har jag även lärt mig att det är en nyttig grönsak. Full med antioxidanter, kalium, folsyra och annat som är bra. Ytterligare anledning till att knapra fänkål, alltså.

Inspirationen till den här rätten kommer från just Laga Lätt (som för övrigt innehåller en hel del bra fänkålstips).

Fänkålspasta

Till två rejäla portioner behöver du:

1 stort fänkålshuvud
1 liten gul lök
1 liten, liten chilifrukt
2 tomater
saften av 1/2 citron
ca 1 msk olivolja
flingsalt
svartpeppar från kvarn
1 paket färsk pasta
ca 3 dl blandsallad
hyvlad parmesan

Gör så här:

Ansa fänkålen och skär den i bitar (inte för små, utan snarare i åttondelar). Skala och skär löken i klyftor. Hacka chilifrukten. Blanda i ugnssäker form, droppa över olivolja och citronsaft och krydda med salt och svartpeppar. Låt stå i ugnen (200 grader) i ca 15 minuter. Klyfta tomaterna och tillsätt dem när de övriga grönsakerna är nästan klara (tomaterna behöver bara bli varma). Koka pastan och blanda sedan med grönsakerna och blandsalladen. Toppa med hyvlad parmesan.

Fänkålspasta och ugnsbakad lax

Helenas kommentar: Ugnsbaka de grönsaker du tycker om/har hemma (zucchini, paprika, aubergine, vitlök, svamp…) och toppa med din favoritost. Enkelt och gott. Jag serverade pastan tillsammans med ugnsstekt lax.

Hälsning från semesterköket

Jag semestrar fortfarande på min skärgårdsö, men vill påminna alla om hur otroligt gott det är med stekt abborre!

Abborrfiléer med dillsmör

Vi köpte färska abborrfiléer från Johan och Kajsa som har fiskbåten på Nämdö och lagade oss en riktigt god middag. Jag gjorde en dubbelpanering till fisken och stekte filéerna i smör, smakar allra bäst så! Servera tillsammans med kokt färskpotatis och dillsmör.

Dillsmör
Du behöver
50 g smör
2-3 msk finhackad dill
½-1 tsk salt

Gör så här
Rumstemperera smöret och rör ihop det tillsammans med dillen och saltet, forma till en rulle och slå in i plastfolie. Förvara i kylen fram till servering.

Kräftfiske 2006

Kräftfisket i augusti är en av de allra viktigaste traditionerna i min familj. Vi planerar våra semestrar efter bästa kräftfisketid och börjar diskutera var burarna ska sättas redan tidigt på sommaren. Vår kräftsjö ligger i anslutning till mammas föräldrahem utanför Karlskrona och vi är oerhört tacksamma över att moster Naime bor kvar och låter oss fiska varje år. Det är en enorm förmån. Flodkräftor är en hotad art och vår sjö är en av 1000 sjöar i Sverige med just flodisar. Förra året agnade vi med sill och fick 64 kräftor. I år ändrade vi taktik och använde sutare som bete. Vi la ut nät i sjön och förmiddagen efter kunde vi plocka upp två sutare och tanken var att kräftorna skulle bli mer sugna på fisk som finns naturligt i sjön. Det visade sig vara ett smart drag.

(Muspek för bildtext – till alla bilder)

Mammas föräldrahem

Vi har två sorters burar; Lini som är den gamla sortens ihopfällbara burar och August gjorda i plast och med en smart konstruktion som gör det oerhört mycket enklare att få ut kräftorna. Det tar en stund att gå igenom burarna och kontrollera att alla är hela, agna på, fälla ihop burarna så att det går att transportera dem till sjön och sedan packa skottkärran full med allt nödvändigt.

M och lillebror sågar itu den frusna sutaren

På måndagskvällen var vädret fantastiskt. Vi rodde ut i två båtar, njöt av lugnet, la fram olika teorier om var burarna skulle sättas, rodde ut ytterligare en bit, smög längs sjökanten och la i burarna. Det knepiga är att memorera var vi lagt burarna. Det blir lite diffusa riktmärken som “nummer fem där vassen börjar” och “den sista i höjd med den gula näckrosen”. Som bäddat för förvirring morgonen efter.

Jag förbereder för bursättning

Lillebror spanar efter kräftornas högkvarter

Att glida över den spegelblanka sjön i absolut tystnad är magiskt. Frisk luft, solnedgång och en alldeles fantastisk miljö. Så mycket livskvalité att det knappt går att ta in.

M ror och himlen är vacker

Vy över sjön i skymningen

När burarna ligger på plats samlas vi på berget vid bryggan för att koka korv. Bullens korv är ett måste och smakar aldrig så gott som när den kokats vid sjön.

Bullens korv med bröd

Efter korvätningen tog nyfikenheten över. Vi hade satt en bur väldigt nära en av bryggorna och det gick att lyfta upp den från land. Två kräftor hade redan letat sig dit och vi blev eld och lågor. Ivriga bestämde vi oss för att ro ut och vittja några av burarna och när vi kom tillbaka till land hade vi fått 54 kräftor totalt. Vi fick dock slåss mot både mörker och galna fladdermöss, men det var det värt. Spänningen steg onekligen inför den stora vittjningen morgonen efter.

Ytterligare en vy över sjön i skymningen

På tisdagsmorgonen var vi på plats vid sjön klockan halv sju. Vädret var idealiskt; solen värmde och sjön var återigen alldeles spegelblank. I vår båt hade lillebrors sambo E tillkommit efter att ha jobbat kvällen innan och allt var i sin ordning. I den andra båten satt mamma, pappa och lillasyster. Vi skiljdes åt vid bryggan och rodde åt var sitt håll (vi håller till på var sin sida – för familjesämjans skull!). Några burar var tomma, men de flesta innehöll fyra, fem kräftor. Årets rekord stod mamma, pappa och lillasyster för; 13 kräftor i samma bur!

Lyckad fångst

2006 visade sig vara ett enastående kräftår i vår sjö. Med oss hem hade vi 128 kräftor (och då hade vi kastat i drygt 60 stycken som var alldeles för små) och tillsammans med fångsten kvällen innan fick vi 182 stycken totalt. Så många minns jag inte att vi har fått någon gång tidigare. Kräftkoket senare på dagen tog tid. Det är viktigt att vattnet verkligen stormkokar när man lägger i kräftorna och det går bara att lägga i sju, åtta stycken åt gången.

Det är fortfarande mormor Sveas recept på kräftlag som gäller. Till 30-40 normalstora kräftor behöver du:

3 liter vatten
1 dl grovt salt
3 sockerbitar
20 hela dillstjälkar med kronor

Gör så här:

Skölj kräftorna väl och låt dem rinna av i ett durkslag. Koka upp vatten, salt, socker och dillstjälkar. Ta upp dillen och låt lagen stormkoka när kräftorna läggs i och lägg tillbaka dillen överst i grytan. Lägg i kräftorna i omgångar, så det inte är någon risk att lagen svalnar. Koka kräftorna i 10-12 minuter och låt dem sedan svalna i lagen.

Kräftfiske

Tips: För den som inte har tillgång till svenska kräftor går det alldeles utmärkt att hotta upp de utländska med att koka ny lag att lägga dem i.

Kräftkunskap för den intresserade:
– En kräfta kan bli åtminstone 20 år gammal och det tar mellan tre och nio år för den att bli 10 centimeter.
– Varma somrar gör att kräftorna växer snabbare och på så sätt växer i sitt nya skal.
– Signalkräftan har bättre motståndskraft mot kräfpest; de kapslar in sjukdomen i sitt skal.

För att ta död på myterna om kräftan; gå in på www.krafta.nu och bli en riktig kräftspecialist!