Marlow: Middag på the Coach

På vägen hem från Bath hade vi en plan att äta middag på The Coach i Marlow.  De har en michelinstjärna sedan förra hösten och restaurangen drivs av Tom Kerridge. Han har även en finare restaurang här i Marlow men det här är mer hans mer avslappnade pub där man inte kan boka bord i förväg. Det var svårt att veta om det skulle vara kö eller inte för en tidig söndagsmiddag så vi hade väl en plan B med att äta “typ varsomhelst” i Marlow om det inte skulle funka.

Vi kom hit vid halv fem. Då var det nästan tomt. De tar beställningar på mat från klockan fem och vid sex var typ alla middagsbord upptagna men alla barplatser var fortfarande lediga. Däremot inget köande av gäster när vi gick två timmar senare. Så inte helt omöjligt att få bord denna kväll.

Det gick att få barsnacks till drinken i väntan på att klockan skulle slå fem. Lite lustigt att de väljer att typ kasta ut påsen med  ‘pork scratchings på bordet’. Inget finlir direkt för att ha en Michelinstjärna. Eller så var det en medveten grej att de vill ha en opretentiös atmosfär.

När vi frågade om vad som var glutenfritt på kvällens meny kom de raskt ut med en ny meny. Kolla ovan!  Så himla SKÖNT när det finns en plan för hur man möter gäster med celiaki. STORT plus för det.

Ovan? Deras vegotallrik med rödbetor och fetaost. Inget nytt eller innovativt. Men trevlig tallrik. Äsch lite tråkig smakmässigt kanske.

Familjens yngsta åt friterad fisk med olika sidorätter som hon delade med oss andra. Både fiskfilé och dess fritering var super. Observera den lilla bearnaisesåsen till potatisen. Inte helt vanlig syn när vi har vart ute och ätit i England. Som vi saknar bearnaise! Den här är lite väl smörig och har för lite dragon för mina smaklökar.

Jag tycker absolut att man ska prova signaturburgaren med oxbringa när man är här. Ett riktigt guldkorn som jag rekommenderar varmt.

En till burgare? Ja det här är den glutenfria. Den kommer helt utan bröd. Vilket vi inte visste. Istället har man stansat ut en svampskiva som man har grillat att toppa med. Ena barnet blev överförtjust över den tvisten. Den andra djupt besviken.

Jag fotade inte makens mat. Det var liksom inte läge att vifta med mobilen rakt över bordet. Men det han var mest nöjd med var den bakade rotsellerin och deras variant på scotch egg. Två bra genomarbetade rätter.

Överlag är vi supernöjda med besöket. Även om hela menyn beskrevs som “mellanrätter” och att 2-3 är lagom plus efterrätt så tycker jag att storleken på rätterna varierade rätt mycket. Är man stammis här så lär man sig ju så klart. Vi skippade efterrätterna eftersom vi behövde rulla vidare hemåt.

Om vi kommer tillbaka? Ja det kan jag absolut tänka mig. Det kändes prisvärt. Barnen blev väl omhändertagna. Servicen bra. Avslappnad och lågmäld atmosfär där man inte behöver klä upp sig. Jeans och gympaskor funkar. Och smidigt läge en halvtimme från Heathrow. Väl värt att komma ihåg om man vill avsluta en Englandstripp med en god lunch eller middag.

Bath: frukost på Kingsmead Kitchen

Jag kan inte säga att vi äter frukost ute så ofta med barnen. Lite picky är jag. Yoghurt och en ostmacka kan jag lika gärna äta hemma. Så lite med en tvist vill jag ha om jag ska orka släpa mig ut för att få morgonkaffe och något att äta.

Samtidigt är det mysigt att äta frukost ute när vi semestrar. När vi var i Bath för tre år sedan blev vi så himla förtjusta i frukosten på the Jazz Café att vi åt där två dagar i rad. Därför var det med hyggligt stor förväntan vi var tillbaka i söndags.

Cafét har bytt namn och heter numera Kingsmead Kitchen. Men menyn är densamma och det är minst lika fullsatt.

Vi hade börjat med ett par koppar te hemma på hotellrummet (bästa sortens sovmorgon) och det var nästan lunchtid när vi kom för frukost. Därför kändes deras cowboy beans som ett matigt alternativ. I en portionsstor stekpanna serveras pancetta med boston beans, ägg med majsbröd. God komfortmat. Kanske lite  väl “snällt” för mina smaklökar. Plus att jag hade önskat mer majsbröd till den ganska såsiga pannan.

Det är så skönt att komma till ställen som här där personalen är typ övertydlig med att det inte är något problem att beställa glutenfritt bröd. Barnen var nöjda med deras varma mackor med kyckling/bacon/pesto med smält ost. Det är bra smoothies här och efter den här brakfrukosten gick vi tiotusen steg runt Bath i höstsolen. Längtar redan tillbaka hit och hoppas på att vi hinner planera in en helg här innan jul!

Veckans bästa

Igår drog vi på en minitripp till Bath. Ett härlig stad vi gillar och har hängt i förut. Såg en galet bra rugbymatch mellan Bath och Glochester.

En himla massa god mat blev det så klart. Hittade en fantastiskt bra indisk restaurang där vi åt middag efter matchen. Bara vegetariskt på menyn och en två sidorsmeny bara med glutenfritt. Härligt! Vi var även tillbaka till Jazz Café för frukost. Nu under annat namn. Nu heter de The Kingsmead Kitchen men det är samma fantastiska meny som sist. Fab!

På vägen hem idag chansade vi och svängde förbi The Coach i Marlow. OCH FICK BORD! Det går nämligen inte att boka i förväg så det är att hänga på låset. Känt som Tom Kerridges pub, för att de har en michelinstjärna plus att de just nu är rankade som nummer fem på topp-50 för Englands gastropubar. Nu har vi vart på nummer 2,3,4 och 5. Att få bord på nummer 1 verkar dock vara mer krångligt än vad vi trodde. Den där gastropubslistan är en himla bra referens att hålla sig till. Återkommer om vad vi åt!

Vad vi har ätit?

Vi har hållit fanan högt med matplaneringen och alla har levererat varsin middag i början på veckan. Det blir nästan lite som Come dine with me här hemma när alla recenserar varandras middagar. Sjuåringen backar upp mig på “min kväll”. Veckans vinnare var nog Tioåringens fiskgryta i tisdags som vi glömda fota. Så galet god men jag tänker att hon får göra den snart igen.

MÅNDAG: Maken lagade veganskt (!) : vegokorma + aloo gobi + ris +mango chutney + pickles + papadam.

TISDAG: Tioåringen fixade fiskgryta med räkor och saffran + basmatiris.

ONSDAG: Min uppgift att fixa veckans soppa: med sötpotatis, linser och kokosmölk + avokadotoast.

TORSDAG: Tolvåringen preppade köttbullar. Plus potatismos, gräddsås och picklad gurka. Tranbärssylt som substitut till lingon.

FREDAG: hämtade indiskt. Ingen är förvånad.

LÖRDAG: Galet god vegetarisk thali på Indian Temptation i Bath. Har redan bestämt att vi måste tillbaka hit och äta igen. Glass hemma på hotellrummet samtidigt som vi halvkollade på The last night of the Proms.

SÖNDAG: Tidig middag på The Coach i Marlow: förrätt med rödbetor. Hamburgare med oxbringa till varmrätt. Orkade ingen efterrätt.

London: glutenfritt på Honest Burgers

I onsdags morse tog vi ett snabbt beslut att åka in till London. Helt galet egentligen att det liksom bara går. Även om det tar en timme med tåget så är det ju inga byten och vi har bara 6-7 minuters promenad till tågstationen. Den här gången småhandlade vi mest och tog sikte på en lunch på Honest Burgers vid Baker Street. Så hysteriskt efterlängtat av tjejerna eftersom de har glutenfria burgare och har fått bra recensioner i flera FB-grupper. Som burgarkedja har de profilerat sig med brittiskt kött och potatis från lokala bönder. Plus samarbeten med olika lokala leverantörer. De öppnar snart sin 25 restaurang i London. Så konceptet funkar ju.

Tribute Burger med lökringar

Ingen blev besviken. Alltid lika skönt att äta ute där personalen har full koll på vad som gäller vid celiaki. Det går ju till exempel inte att fritera i en fritös där något med gluten har friterats i. Är du petig på glutenfritt hamburgarbröd är det värt att prova här. Så gott! Eller som en av tjejerna sa halvvägs genom den glutenfria burgaren – “jag önskar att den här aldrig tar slut”.

Barnen åt en tribute och jag åt en vegetarisk fritter. De goda fritesen serveras med rosmarin. Helt klart fräsch snabbmat där man slapp flottiga händer efteråt. Gissar på att det blir fler besök här i höst med tjejerna!

Vego Fritter med rosmarin pommes frites

Custom Café i Bexhill

På vägen hem från en blåsig dag Cooden Beach stannade vi till på detta rara ställe i Bexhill. Hade inte koll på Custom Café innan men det såg onekligen populärt ut redan på långt håll. Det var som ett myller av människor i trädgården.

Det här är ett café inspirerat av amerikanska diners. Onekligen charmigt med gungstolar på verandan och retroprylar inomhus. Majoriteten av besökarna vid vårt besök var mc-gäng och hundägare. Och de verkade vara ganska hemmastadda här.

Menyn är kort. Består av burgare, shakes och annan komfortmat. Skönt och avslappnat ställe för lunch och fika. Kanske lite väl virrig service vid vårt besök, men samtidigt är det så trevligt här att det inte gör något. Avslappnat är nog deras ledord. Inte så många glutenfria alternativ att välja på, men vi hittade något som passade alla. Vi återkommer säkert hit igen och lunchar med barnen!