Myntasås till lammstek

Om det är något jag verkligen kan längta efter smakmässigt på temat brittisk mat så är det klassisk lammstek med myntasås. Typisk sunday roast i vår familj. I England finns myntasås att köpa på burk till liten peng i närmsta mataffär men här hemma i Sverige får vi göra den själva.

Vi gör vår den på fri hand i allehanda variationer. Smyger ibland ner tex vitlök och kapris som variation men det är alltid bra att ha en “vanlig” omgång klar att användas i kylskåpet. Den passar fint till bulgursallad i olika varianter, i brödbak eller till att toppa pizzan med aubergine och fetaost med. Men oftast serveras myntasås som tillbehör till lammstek.

Myntasås

Grundrecept.

  • en rejäl knippe fina myntablad
  • en nypa salt
  • 4 tsk kokande vatten
  • 4 tsk vitvinsvinäger
  • 1 rågad tesked strösocker
  1. Finhacka bladen ordentligt.
  2. Lägg i en skål och blanda med saltet.
  3. Häll över socker och kokande vatten. Blanda ordentligt och låt svalna.
  4. Rör ner vinäger och smaka eventuellt med ytterligare salt eller socker. Den ska ha en lätt syrlig smak av vinägern och inte bli för sött av socker. Späd ev med lite mer vatten. Det går även att späda med lite olivolja.
  5. Förvara i en tätsluten burk.

myntasås

Fish & chips i Northallerton

Listan på våra “mat-måsten” när vi är i England är ganska lång (och blir längre och längre tror jag för varje år). En given favorit är ju att äta bra fish&chips vid varje besök. En gång räcker för att jag ska vara nöjd i flera månader ska tilläggas men det är verkligen älskad snabbmat i vår familj. Givetvis så ska det vara med mushy peas och maltvinäger!

The white horse café i Northallerton levererar alltid bra fish&chips med krispigt fras på fiskfiléerna. Två portioner räcker gott och väl till mig, maken och barnen tillsammans. Yorkshire portions som sagt.

Om du har vägen förbi Northallerton och är intresserad av mat så är det ett måste att svänga förbi delibutiken Lewis&Cooper som ligger mitt i stan. De har hur mycket delikatesser som helst. Det är typ dubbelt så stort som Cajsa Warg lokalmässigt. Ett riktigt guldkorn alltså för matintresserade!

Banoffee pie

Det här kan vara den mest uppskattade efterätten någonsin på våra middagsbjudningar. Det är maken som svänger ihop pajen och det är mer än en middagsgäst som har önskat den på nytt.

Låt dig inte hämmas av momentet med att koka en konservburk på spisen. Med minimal arbetsinsats får du en dulce de leche, vilket är en supergod kolaliknande sås. Godast är pajen dagen efter när den har fått stå till sig lite. OM det nu skulle bli något över.

Banoffee pie

  • 11-12 ekologiska digestivekex
  • 75 gram smält smör
  • 1 burk kondenserad mjölk
  • 3 bananer
  • 3 dl vispgrädde
  • vaniljsocker att smaksätta vispgrädden med
  • finriven choklad att pynta ovanpå med
  1. Förbered kolasåsen: ta av etiketten från burken (annars får du bekymmer med att göra rent kastrullen efteråt) och ställ den i en kastrull med kokande vatten. Burken ska alltså inte öppnas. Låt burken stå i sjudande vatten i ca 3 timmar enligt maken. 1,5 timme räcker hälsar svärmor. Det beror helt enkelt på om vilken konsistens du vill ha på kolasåsen. Obs! Vattnet får inte koka bort! Fyll på regelbundet så att burken är täckt med ca 2/3 vatten. Detta för att burken inte ska explodera.
  2. Förbered en pajbotten: Smält smöret. Smula ner kexen fint i en skål och blanda smulorna med det smälta smöret till en deg som sen trycks ut i en pajform med avtagbar kant. Låt stå kallt tills kolasåsen är klar.
  3. Skiva bananer tunt och täck hela pajformen.
  4. Låt burken stå ett par minuter och svalna. Öppna sen försiktigt, lämpligtvis med en handduk runt.
  5. Bred kolasåsen över bananskivorna. Låt pajen kallna.
  6. Vispa grädde och smaksätt med lite vanilj. Bred grädden över kolasåsen strax innan servering.
  7. Garnera med riven choklad. Maken river vit choklad och strör över pajen tillsammans med en nypa kaffepulver medan svärmor river mörk choklad ovanpå.

Pigs in a blanket

Hitills har vi firat jul vartannat år i Sverige och vartannat i England vilket medför en del praktiska statements. När ska julklapparna öppnas? Klarar man sig utan julmust? Ska det vara skinka eller kalkon på julbordet? Just julen bygger ju på en massa traditioner som kan vara lite rebelliskt att bryta mot.

Men jag är ju inte sämre än att jag kan ta till mig nya saker om det är motiverade. Numera så har jag anammat både crackers och christmaspudding på min måstelista. Pigs in a blanket har också hunnit bli en av mina måsten på julbordet.

Pigs in a blanket

Linda in små färska korvar i bacon. Stek dem på en ugnsplåt i ugnen i 200 grader tills de är klara.


Svärmor fixar julmiddagen


In i ugnen!


och ät tills magen står i fyra hörn!

När svärfar lagar frukost

Jag kan göra en lång lista på vad jag gillar med svärfars matlagning men framför allt så är han bäst i familjen på att servera frukost enligt brittisk standard. Här är det riktigt korv som gäller. Svärmors jobb är granne med en slaktare som har en femtiotal olika i sitt ordinarie sortiment men oftast så handlar vi  vanliga pork sausages som är galet goda till riktigt bacon och stekt ägg.

På tallriken syns även hemlagad blodpudding från samma slaktare. När jag lärde känna svärfar så råkade jag säga att blodpudding var desperate food och att jag inte var specielllt förtjust i det. Nu fnissar han istället varje gång han serverar det och ser att jag äter upp varenda smula. Men så är den engelska blodpuddingen så mycket godare än den svenska.

HP-sås är också ett måste på svärfars frukostbuffé men när det gäller vita bönor i tomatsås så är jag fortfarande lite svårflörtad. Jag läste i en artikel i Daily Mail att 97% av alla “baked beans” äts i Storbrittanien – och när jag frågade svärfar om de övriga 3% må vara britter som bor utomlands så fick jag nästan ducka för att inte få kastrull i huvudet! Vad är det med britter och deras heliga beans on toast?!