Sweet chililax med potatis- och sparrissallad

Lax och sparris är givna ingredienser när våren ska firas. Ursprungsreceptet hittade jag i Allt Om Mat, nr 7 2006. Några små justeringar gjordes under tillagningen och resultatet blev en god, lätt och fräsch vårmiddag.

Sparrisen är inte bara god, den är snygg också!

Sparris

Sparris

Sweet chililax med potatis- och sparrissallad

Till två portioner behöver du:

2 laxfiléer
2 msk sweet chilisås
1/2 msk mandelspån
6 st potatisar
1 liten röd paprika
1 liten gul paprika
6 st potatisar
2 knippe grön sparris
3 dl machésallad
svartpeppar från kvarn
flingsalt
1 liten vitlöksklyfta
1/2 msk vitvinsvinäger
1/2 msk flytande honung
knappt 1/2 msk dijonsenap
1 3/4 dl olivolja

Gör så här:

Tvätta och dela potatisen och paprikorna i mindre bitar och lägg i en ugnsfast form. Spraya/droppa lite olivolja över blandningen och krydda med svartpeppar och flingsalt. Baka i ugn, 225 grader, i 20 minuter. Pensla laxen med sweet chilisås, strö mandelspån över fisken och lägg den därefter i samma form som potatisen och paprikan. Laxen behöver ca 15 minuter i ugnen (och potatis + paprika totalt 35 minuter). Blanda ingredienserna till dressingen och låt den stå medan du kokar upp sparrisen. Blanda sallad, sparris, potatis och paprika med dressingen och servera tillsammans med laxen.

Helena kommentar:att få laxen och potatis- och paprikablandningen färdig samtidigt är knepigt. Fisken blir klar på en kvart och då är potatisen fortfarande hård. Gör laxen för sig om du tycker att det verkar meckigt att lägga den tillsammans med potatisen och paprikorna. Servera potatis- och sparrissallden utan lax om du vill ha ett gott vegetariskt alternativ!

Sweet chililax och potatis- och sparrissallad

Hello Fastfoodlovers!

En sak som jag gillar med England är utbudet med färdig mat, nyttig som onyttig. Utbudet på färdiga mackor är så mycket bättre än här hemma och eftersom det blir några timmar i bilen från flygplatsen till svärföräldrarna så är det bäst att ladda ordentligt med kolhydrater;

Som sagt, mackorna är bättre, helt klart, för hur roliga är mackorna på Pressbyrån här hemma som inte har förnyat sitt sortiment på år och dar. Nej, jag vill ha mackor fyllda med Ceasarsallad, asiatiska kryddor eller med en vällagrad ost och en schysst chutney. Glöm trista ost-och-skinkmackor och säg hej till gourmetgoda upplevelser för några få pund;

Jag som inte äter chips i vanliga fall, förvandlas till en Chips-O-holic så snart jag är på engelsk mark. Dels beror det på de goda Salt&Vinegarchipsen och dels så beror det på att Kettle Chips alltid frestar med någon ny chipsvariant som jag bara måste prova, för hur kan man låta bli idén med Mango&Chili;

En annan favorit, russin doppade i blåbärsyoghurt, finns på Boots för 99 pence,sötsyrligt och gott;

The Blue Lion

Jag hamnar ofta i matdiskussioner där jag får försvara maten i England. Ofta så handlar det om att ”alltså, maten i England är ju jätteäcklig, den är tråkig, smakar ingenting och smakar den någonting så är den ju indisk”. Visst all mat är kanske inte kul men det är den ju inte i Sverige heller. Dock så känns det lite tjatigt ibland att påminna om att all mat är inte friterad och att all mat inte smakar curry och att all korv inte ser grå ut. För mig så är det lätt att spendera en timme eller två på Sainsburys eller någon annan större mataffär. Utbudet är nämligen stort när det gäller fina ekologiska råvaror och goda lokalproducerade varor. Dessutom så är det lättare att hitta udda ingredienser i mataffären jämfört med här hemma.

En av höjdpunkterna när jag är i England är ju dessutom att gå ut och äta. Vi är ju ofta i norra Yorkshire med jämna mellanrum och jag snubblar nästan på fötterna när vi är på väg ut på puben för att äta middag. Pubmat i England är nämligen inte riktigt samma sak där som här. Det är riktig mat. God mat. Prisvärd mat. Mycket lokala råvaror, ja bara en sådan sak att Wensleydale ligger runt hörnet, gör ju inte saken sämre. Förra veckan så åt vi middag på The Blue Lion. Byn som puben ligger i är inte så stor och vägen dit går igenom de gröna dalarna som är typiskt för Yorkshire.

Jag beställde in en sallad med rödbetor och krabba smaksatt med en citroncurrydressing till förrätt. Det lät så märkligt att jag kunde ju inte låta bli. Resultatet blev detta!

Krabbköttet ligger alltså som ett stort torn på mitten av tallriken medan citron och rödbetor samsas runt kanten. Det var faktiskt otroligt gott. Det är kul med sådana här oväntade ideér som fungerar. Det blev nästan två-förrätter-i-ett som råkade passa väldigt bra tillsammans.

Sambon åt duva till förrätt och var nöjd, det kan delvis bero på att den serverades med gåslever.

Sedan så var det dags att välja varmrätt. Vilket inte var det lättaste!

(ja fortsätt ni att tjata om engelsk mat är tråkig, jag älskar den!)

Det blev anka serverat med risotto med rökt bacon, kastanjenötter och svamp. På toppen syns palsternackschips. Gott!

Sambon njöt av den fina fisken. Rökt kolja serverad med nypotatis, pcoherat ägg, purjolök, svampsås, allt gratinerat med Gruyere,

Efterätten är årets bästa hittills. Det här är så smart, så hälften vore nog. Det är någon slags lakritsterrin med karamelliserade fikon och karamellsås. Nästan värt nobelpriset om ni frågar mig!