Kantareller – ett hösttecken

I brist på en svampskog inpå knuten fungerar Hötorget som ett helt ok substitut. De enorma guldgula kantarellbergen lockar till köp och för 14.90/hg köpte jag med mig en liten påse hem igår.

Kantareller på Hötorget

Att steka kantarellerna och ha dem på smörgås är ingen dum idé. Inte heller att låta dem puttra i lite grädde och servera till stek eller att göra en stuvning till en omelett. Kantareller går utan minsta ansträngning att äta till i princip vad som helst. Dessutom är Herr Kantarell vacker att se på.

Kantareller

Kantareller

Ikväll stekte jag kantarellerna tillsammans med schalottenlök, salt och peppar och lät dem sedan puttra i lite vitvinsvinäger och serverade tillsammans med oxfilé och potatis- och palsternackspuré.

Sötsyrliga kantareller

Till två portioner behöver du:

ca 2 hg kantareller
en liten skvätt olja
salt
vitpeppar
ca 3 tsk vitvinsvinäger

Gör så här:

Börja med att dela kantarellerna i lite mindre bitar om de är stora. Förväll svampen i en torr kastrull i ett par minuter så att vätskan försvinner. Stek kantarellerna i lite olja, tillsätt salt och vitpeppar. Häll på vinägern och låt den koka in.

Stekt oxfilé, potatis- & palsternackspuré och sötsyrliga kantareller

Helenas kommentar: Tillsätt lite vinäger åt gången och smaka av efter hand om du inte vill ha så mycket vinägerkaraktär.

Den saknade tredjedelen

Elin och Sockergrynet

Tre tjejer i köket har, som ni vet, en tredjedel på vift och får istället lov att kalla sig ”Två tjejer i köket och en manlig pausfågel”. Elin har flyttat till radhus och internetuppkopplingen har fortfarande inte kommit igång.

I veckan lunchade jag med Elin och Sockergrynet på ett litet kök och efteråt hamnade vi på det nyrenoverade biblioteket vid Fridhemsplan för en fika på Café Mera. Bibblan är rejält uppfräschad och allra längst in i lokalen finns det lilla caféet med uteservering på gården. Sortimentet är begränsat, men det går att få sig en kopp kaffe medan man bläddrar i en bok eller två. Dessutom är både mackor, kaffe och porslin KRAV-/Rättvisemärkt. Ingen dum idé alls.

Mycket väsen för ingenting

När vi gjorde vår undersökning om vilka ni är kom det fram att ni bl.a. var intresserade av våra misslyckade matexperiment. Så värst mycket experiment kanske det inte var att följa ett recept från Tasteline, och egentligen var det kanske inte helt misslyckat heller, vi blev ju mätta i alla fall. 😉

Anyway, förra lördagen när jag tyckte mig ha tid att laga lite mer avancerat bestämde jag mig för att testa basilikafyllt kycklingbrösttorn och avorioris med paprika- och tomatsås.

Att följa ett recept som omräknats från 10 till 4 portioner via sitens egen omräknare visade sig inte vara någon promenad i parken. Och aldrig har vi väl lagt ner så mycket tid på matlagning och fått så lite som gjort mödan värd…

Det färdiga resultatet? Jo, allt såg jättetrist ut, kycklingen helt blek eftersom den stekts inuti folie. Smakerna var alldeles för tama trots mitt idoga kryddande utöver receptets ingredienser. Fyllningen vägrade att stanna inuti kycklingen och hela anrättningen kollapsade på tallriken.

Jag vet inte hur de gjort för att få till sin bild, kanske har de fryst kycklingen inför fotosessionen? Själv valde jag att inte föreviga denna rätt där den enda färgklicken var paprikasåsen.

Så kan det gå till hos en av tjejerna i köket!

Gästblogg: Maskulin köttgryta på tjejbloggen?

Hittade extrapris på högrev i min matbutik häromdagen. Det har dröjt länge innan jag förstått att man kan göra god mat även av denna styckningsdetalj. Idag blev det en grekiskinspirerad gryta där receptet från början kommer från Carl Butler. Här erbjuds ett utmärkt tillfälle att krama det sista vinet ur påsen i bag-in-boxen! Köttgryta är inte så trendigt, men i en barnfamilj gäller det att kunna kompromissa. ”Köttbullar? Inte idag igen. Nej, äter jag spagetti en dag till kommer jag att utveckla någon form av allergi”. Och så vidare.

Pratade för övrigt med en kompis idag om matlagning och könsskillnader. Vad är typiskt manlig och kvinnlig mat? Skulle nog klassificera den här rätten som mer manlig. Men finns det generella skillnader i hurudan mat män och kvinnor lagar och äter? Är det så enkelt som att säga att blodig biff är manligt och lätta rätter kvinnligt? Tror inte det. Vad säger ni?

Stifado – grekisk köttgryta med mycket lök
Till 6 personer behöver du:
ca 1 kg nötkött (högrev, grytbitar, fransyska går bra)
6 stora gula lökar
4 vitlöksklyftor
3 stjälkar selleri
1 burk hela konserverade tomater
½ flaska rödvin
2 msk vinäger
1-2 tsk torkad timjan
2 lagerblad
8 st kryddpepparkorn
olivolja till stekningen
salt

Gör så här:
Skär köttet i ca 4 cm stora bitar. Skiva selleristjälkarna och skala och skär lökarna i 6 delar. Hacka eller skiva vitlöken. Häll ganska generöst med olivolja i en stor gryta. Häll i lök, vitlök och selleri och fräs i ca 5 minuter, rör om då och då. Häll i tomaterna. Ta kökssaxen och klipp dem grovt i bitar i grytan. Tillsätt vin, timjan och lagerblad, kryddpepparkorn, vinäger och ca 1 tsk salt.

Stek köttbitarna i lite olja i en stekpanna. Häll köttet över i grytan med grönsakerna. Tillsätt lite vatten om vätskan inte täcker köttbitarna. Koka under lock på relativt svag värme i 1½-2 timmar eller tills köttet är riktigt mjukt. Smaka av med mera salt om det behövs.

Jag serverade grytan till en potatispuré med persilja och en sallad med fetaost. Och ja Max, osten var gjord på får- och getmjölk.

Stifado

/ Oskar