Tre tjejer i köket

Vår resa till Nya Zeeland var kanske inte så planerad in i minsta detalj. Vi hade skissat på ett ungefär, en reserutt motsols runt hela den södra ön den här gången, med en ungefärlig uppskattning på hur många mil vi ville köra varje dag.

Men beroende på väder och vind så fick vi snabbt justera resplanen. Som till exempel när vi kört hela vägen ner för västkusten och tog sikte på spektakulära Arthurs pass och i sista sekunden upptäckte översvämningarna som stängt av ett antal vägar. Ja samma kväll tutade vi tappert upp igen efter samma kustremsa. Nu var det egentligen ingen fara skedd eftersom vi i och med detta återsåg Hanmer Springs som vi passerat veckan innan. Då under en regnig dag som gjorde att vi inte kunde ta del av de fina varma källorna. Helt oväntat var vi alltså tillbaka en vecka senare och mötte strålande solsken morgonen och fick en fantastisk baddag i grymt coola pooler som jag varmt rekommenderar.

För att summera reseplanerandet så tog vi alltså dagen lite som den kom. Att hänga online på Ipaden var ett ovärderligt resesällskap på resan. Google Maps räddade oss ett antal gånger när vi akut letade efter en bensinmack eller mataffär. Tripadvisor är som bekant också ett säkert kort om man vill snabbt vill scanna av utbudet lokalt i jakten på restauranger och sevärdheter med dagsfärska recensioner från andra resenärer.

Det här var en sådan dag. Vi passerade Kaikoura vid lunchtid ungefär och jag scannade av Tripadvisor efter ett lämpligt matställe. Nins bin lät tilltalande med sina nyfångade skaldjur serverat vid stranden. Det här är en bit norr om Kaikoura. Så pass långt utanför att vi började tro slut att vi missat vad-det-nu-var-som-vi-egentligen-leta-efter.  Det är då vi upptäcker vi det lilla plåtskjulet alldeles bredvid vägen med två små bord placerade direkt vid vägkanten.

Nins Bins specialite är crayfish och det som jag trodde var kräftor visade sig vara nyfångad hummer. Menyn här är egentligen bara hummer och musslor. Lite olika såser finns om man vill ha till och  så typ läsk. Maken var inte helt övertygad om denna spontanlunch när han betalade för humrarna som inte var helt gratis.

Men det var ju en helt fantastisk lunch! Av alla humrar jag har klämt i mig på nyårsaftnar och andra finmiddagar så tror jag nog att det här var den roligaste och godaste upplevelsen.  Har man tur så kan man även få paua serverat när man är här, vilket jag tror är abalone eller havsöra (?). Det här är helt klart ett kul stopp på Nya Zeelandsresan!

Nins Bin har ingen hemsida vad jag vet men en facebooksida för dig som vill hitta hit!