Siem Reap: åter till Chanrey Tree

Vi hann med tre middagar i Siem Reap. På Haven. På Spoon. Och denna kväll på Chanrey Tree. Även här var vi för 10 år sedan. Det blev vår bästa middag dessa dagar i Kambodja. Och tänker att den även blev vår “topp-3” under hela resan. Det är lokala rätter, väl lagade. Servicen är så bra. De  ställde fram en ishink med öl bredvid maken när vi kom och sedan räknade de av flaskorna som gått åt efteråt. Det var han mycket nöjd med. Enkelt att diskutera glutenfria rätter och i farten gjorde de även flera andra rätter på bordet glutenfria så att tjejerna kunde plocka av allt. Sa jag att maten var fantastisk? Längtar tillbaka.

Siem Reap: våra dagar på Viroths Villa

Vi flög vidare till Siem Reap efter våra dagar i Bangkok. Vi var här för 10 år sedan. Det har hänt en hel del. Den nya flygplatsen har precis öppnat och gator har blivit asfalterade. Den röda sanden finns dock kvar på vägarna, så det finns kvar på mina gympaskor nu när jag är hemma igen. Lika magisk upplevelse som då och varje dag var ett guldkorn. Maxade dagar vid Angkor Wat och en fin guide tog med oss upp till bergen.

Vi bodde på Viroths Villa. Fick två rum vägg i vägg – perfekt. Rar och omtänksam service. Skönt med poolen efter en heldag bland templen. Fotade inte den fantastiska frukosten. Välj valfritt från från en kort med riktigt bra meny. Och det bästa var nog att de utan krångel lagade glutenfria pannkakor och våfflor under våra dagar.  Missa inte hela den fina drinklistan, där till om med en cocktail-skeptiker som jag blev förtjust.

Siem Reap: tillbaka till Haven

Vi var på Haven för 10 år sedan. Sen dess har de flyttat till ny adress i Siem Reap men drivs fortfarande i samma regi av samma par. Restaurangen tillhandahåller utbildning och jobberfarenhet för unga som får en chans att gå vidare till nya jobb med referenser. Google Maps tog oss via en lerig bakgata utan gatubelysning men vi insåg senare att det fanns en något enklare väg, haha. Det är så ombonat och fint. Vi som krånglar med att beställa glutenfritt fick extremt bra och noggrannt omhändertagande. Ödmjuka priser på riktigt god mat. Man lämnar rörd och glad. Åh vilket guldkorn.

Käraste Shinta Mani!

Det är med ett djupt andetag som jag försöker summera våra dagar Shinta Mani i Siem Reap.  Riktigt hur jag ska kunna förmedla känslan av hur det är att bo här vet jag inte riktigt. Kanske är det här min bästa hotellupplevelse någonsin? Jag kan inte i varje fall inte komma på ett bättre hotell just nu. Tack kära maken för att jag fick fira min födelsedag här!

Shinta Mani drivs av ett holländskt par med stort engamang för sk social responsibility. De stöttar både skolverksamhet och sjukvård lokalt med sin stiftelse Shinta Mani Foundation. Från att ha börjat i liten skala för sju år sedan har de i dag cirka 300 anställda. Hotellet har två boendealternativ – club och resort. Vi bodde på det senare alternativet som är något mer avslappnat och vi var supernöjda.

Hotellet har designats och inretts av arkitekten Bill Bensley. Lite lyxbohemstil som kommer till sin rätt på den här typen av boutiquehotell. Mycket svart-vitt och orange detaljer. Det är små detaljer hela tiden som gör att vistelsen känns perfekt. Från första mötet då vi möts av hotellets ägare vid entrén där vi får både väldoftande ansiktshanddukar och svalkande tedrinkar fram till det vemodiga avskedet då vi sticks åt små presenter (te och kakor) att ha med hem som minne. Eller som att det bjuds på fräscha mangosorbet-klubbor vid poolen på eftermiddagen. När vi kommer hem sent från en middag står brinnande ljus på golvet utanför varje rum för att vägleda alla hem i mörkret – mycket stämningsfullt. Sängarna förresten! De är underbara! Dessutom hade de koll på mina passuppgifter – på min födelsedag kom hela köksteamet oannonserat och sjöng med en ljuvlig chokladtårta när vi tog en drink i baren.

Ej att förglömma. De har en fantastisk frukost. Typ min drömhotellfrukost. Liten men perfekt buffé. Jag åt egg benedict varje morgon på nyrostad brioche. De har även en restaurang med modern khmerisk meny i samma byggnad som Club-delen – Kroya som jag har bloggat om här.

Vi kände oss inte alls klara med Siem Reap när vi checkade ut. Om vi återser Kambodja på nytt så vill jag helst bo här på Shinta Mani igen!