Tiden flyger iväg och idag har det gått en hel månad in på det nya året. Här kommer något sent ett inlägg om vår nyårsmeny 2008! Medan Elin firade nyår i England satsade jag och Helena på gemensam matlagning med klassiska nyårsråvaror hemma hos mig…
Det är möjligt att jag överdriver en smula om jag säger att den här salladen passar till allt. Men om den nu inte gör det kan du servera den innan maten istället.
En receptskiss.
Handen på hjärtat. När det gäller vårt andra barn så har den här resan med smakportioner och barnmat varit en enda lång uppförsbacke. Hon är en petig liten fröken som förvisso smakat maten men hon har blivit mätt redan efter några teskedar. Därefter har hon knipit hårt med munnen och bara givit mig en ilsk blick. Hennes viktkurva har dessutom dalat så det har känts lite frusterande.
Det är först nu som vi märker av ett gastronomiskt genombrott. Till saken hör att vi har dragit ner på amningen ganska ordentligt och det var visst det som behövdes. Nu vill hon vill ha mat jämt! Det känns som om jag inte gör något annat än matar henne! Hon skövlar skålar på löpande band och vill helst äta själv vilket hon gör riktigt bra för att vara drygt tio månader.
Den här röran är ett tips från hennes gudmor och har gjort succé som mellis – blanda hälften avokado med hälften banan. Smakmässigt så kan man väl säga att det blir som en söt avokado och med några majskrokar i handen så blir det ju rena partystämningen!
Brysselkålen var en bortglömd grönsak här hemma tills mamma presenterade oss för varandra igen alldeles nyligen. Jag föll pladask för de små snyggingarna som ser ut som vitkålshuvuden i miniatyr. Rika på järn och c-vitamin är de också, så nu kommer de att dyka upp till alla möjliga rätter i fortsättningen (för vem behöver inte lite extra c-vitamin?). Kokta i lättsaltat vatten, kanske en aning rostade?
Nu ska det förhoppningsvis bli lite fart på den här bloggen igen. Till helgen är hela styrkan samlad i Sverige igen, ingen av oss är på resande fot utanför människobyn och vi har förhoppningsvis hämtat oss från allt jul- och nyårsfirande och laddat batterierna.
Kinna inspirerar ofta till nya projekt i köket och den här gången har hon fått mig att leta reda på kvitten. Frukten är omöjlig att äta som den är. Dels för att den är stenhård och dels för att den inte smakar så mycket innan den är tillagad. Köp hem plåster om du ska göra egen kvittenmarmelad för jag hann skära mig två gånger när jag försökte skala den!
Jag kokade tärnad kvitten med vanligt syltsocker enligt måttet 50/50 dvs 500 gram socker till 500 gram tärnad frukt. Jag trodde det skulle falla sönder mer som mos efter kokningen men tärningarna höll ihop trots långkoket. Det tog en bra stund innan de var genomkokta så kom ihåg att göra snygga symmetriska tärningar. Sockersirapen får förresten en otroligt fin färg.
Resultatet? Marmeladen doftar helt fantastiskt! Jag är helt beroende av den! Jag öppnar burken fler gånger om dagen bara för att sniffa lite. Det är som ett parfymerat päron ungefär. Jag är jätteglad att jag köpte dem och kommer göra fler marmeladkok av kvitten!
