Kladdkaka med marshmallows, blåbär och vit choklad

Ungefär så här gick det till. Det var sommarlov och barnen ville helst åka till Galna Glassen i Liljeholmen. Som kompromiss lovade jag visst att baka kladdkaka med dem istället. Då dealade de till sig att få baka Galna Kladdkakan innan jag hann tänka efter. Så in i skafferiet för att hitta så mycket som möjligt att blinga upp kladdkakan med. Den här kladdkakan här funkar säkert lika bra i höstmörkret som det gjorde på en picknickfilt i somras i våran trädgård.

Kladdkaka med marshmallows, blåbär och vit choklad

  • Minska lite på sockret i ett vanligt kladdkakerecept.
  • Smörj en bakform och strö den med kokosflingor innan kladdkakesmeten hälls i.
  • Peta ner små marshmallows i smeten innan kladdkakan åker in i ugnen.
  • Ringla över vit choklad när kladdkakan är klar och dekorera med stora blåbär.
  • Servera med vispad grädde.

 

Just nu – plommon

Det är inte svårt att gissa vad som är i säsong för kollar man i vår besöksstatistik så söks det flitigt på plommonrecept just nu.

Vi har otroligt mycket plommon här hemma i vår trädgård även denna säsong. Det är stora söta blålila Viktoriaplommon som täcker upp halva gräsmattan. Det är på gränsen till ohanterligt att hinna med att ta reda på och alla som passerar vårt hem får med sig en kasse plommon vare sig de vill eller inte. I år har vi mest ätit dem som de är och nästan-7-månaders-bebisen älskar dem!

Plommonrecept från vårt arkiv:
Plommonsylt med vanilj
Äppelmos med plommon och kanel
Plommonchutney med chili och balsamvinäger
Äppel och plommonchutney med kokos och ingefära
Plommonchutney med stjärnanis och kanel
Plommonpaj med mandel

Och lite bonuslänkar från matbloggsgrannar:
Plommonclafoutis från Franskt kök ser lovande ut. Kanske att jag hinner göra en egen innan veckan är slut.

Matgeek blandar ner plommon i vinterns romtopf. Ytterliggare en sak som jag inte hunnit prova, men det låter som att det skulle kunna passa mig…

Hemmafrun lagar kinesiskt fläsk med plommon och calvados.  Hög vill-ha-faktor på det receptet!

Vinbärskaka med maräng

Jag letade efter ett kakrecept som innehöll röda vinbär och maräng likt de långpannekakor som farmor gjorde när jag var liten. En sån där typisk kafferepskaka. Det här blev första försöket och jag tror att det kanske kan ha varit något ungefär som detta.

Det här är en sockersöt efterättskaka som gör sig bäst i små bitar. God både som nybakad och kylskåpskall dagen efter. Det går alleles säkert att minska sockret något i marängsmeten. Se gärna kommentaren längst ner om tiden i ugnen innan du sätter igång!

Vinbärskaka med maräng

Till en bakform med måtten 30 x 40 cm.

Kakan:

  • 3 dl strösocker
  • 75 g smör
  • 5  ägggulor (spar äggvitorna till marängen!)
  • 6 dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 2,75 dl mjölk
  • 1 msk vaniljsocker

Bärmaräng:

  • 5 äggvitor
  • 5 dl strösocker
  • 1 msk vaniljsocker
  • 5 dl röda vinbär
  1. Börja med att göra kakbotten. Rör socker och smör i en bunke tills det blir vitt och pösigt. Rör ner äggulorna.
  2. Blanda torra ingredienserna i en annan skål och rör ner mjölken. Rör om tills det blir en  slät kaksmet. Bred ut smeten på bakplåtspapper i en bakform.
  3. Gräddas i nedre delen av ugnen i 200 grader, i ca 15 minuter.
  4. Förbered under tiden bärmarängen som ska bredas ovanpå kakan. Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Rör ner strösocker och vaniljsocker. Blanda försiktigt ner bären.
  5. Ta ut kakan från ugnen och höj temperaturen till 250 grader. Bred bärmarängen ovanpå. Grädda på nytt i 5-7 minuter. Det här momentet beror lite på ugn och hur tjockt lager maräng du har. Min maräng var i lite kladdigaste laget så jag lät kakan stå kvar på eftervärmen i ugnen. Därav den bruna marängen på bilden.
  6. Skär kakan i  små fyrkanter när den har svalnat.

Årets favoriter i trädgårdslandet

Den här sommaren så tog vi oss inte an så mycket nya trädgårdsprojekt. Dels så flyttade det ju in en bebis tidigt i våras som kräver en del uppmärksamhet och dels så har vi varit bortresta en del i sommar när trädgården egentligen krävt som mest hjälp.

Tacksamt nog så har vi många återkommande kryddor att glädjas åt – olika sorters timjan, dragon, gräslök mm sköter sig självt utan hjälp.  Här är några nya favoriter i trädgårdslandet:

Jag tror inte att man kan odla för mycket basilika i en köksträdgård. I år hade vi bland annat frön på citronbasilika. Citronbasilika blev fantastisk smaksättare i vardagsmaten och precis som med myntan så brukar barnen gå och tjuväta av dessa fina basilikablad.  Till höger ovan, libbstickan, som jag bloggat om tidigare i sommar.  Något bortglömd under sommarsemestern men nu har plantan tagit ytterliggare fart sedan bilden togs.

På Zetas trädgård hittade jag ett fint lagerbladsträd. Och som det växer! Jag tror vi blir självförsörjande på lagerblad för de närmaste 50 åren, minst! Plantan är i kruka och får flytta in i vinter. Jag är lite osäker på hur den kommer att klara den svenska vintern. Till höger ovan, den efterlängtade spagettipumpan. Den hade kanske behövt lite mer omvårdnad när vi var på semester men ett par pumpor har det blivit. Perfekt som bebismat nu när familjens minst äter mosad mat.

Så var det då potatisprojektet. Förgroddningen innan sättpotatisen åkte i de svarta plasthinkarna tog lite tid. Kul att odla med barnen även om det blev ett dyrt kilopris på resultatet!

Smakresan, typ sex månader

Tiden bara springer iväg! Det har gått nästan två månader sen jag skrev inlägget om smakresan för vårt tredje barn. Sen dess har vi rest en del och är numer hemma i vardagen igen i vårt eget kök.

Vi har börjat introducera välling. Det blir inga stora volymer, hon leker mest med flaskan. Hon får lite vatten ibland i samband med matning och det går betydligt lättare när hon får sippa direkt från en mugg. Broccoli och blomkålspuréer har slunkit ner med lite finriven ost. Blåbär och hallon mottas med förtjusning och vi gör mos på äpplen och plommon från vår trädgård. Vi gasar inte på så hemskt mycket med nya smaker just nu utan upprepar de grönsaker hon provat innan och det känns som om vi tuffar på i en lagom takt. Smörgåsrånen finns numer också på menyn, de sysselsätter en bra stund vid middagsbordet. Hon gillar ju att äta samtidigt som oss!

Jag tycker att det har varit lite knepigt att hitta bra tider för mat. Nu är vi inne i en fas där hon får gröt direkt efter dagislämningen. Hon har då ammat en hel del på efternatten och vart vaken en stund. Alltså är hon ganska pigg och alert vid den här tiden. Vid lunch är hon kanske inte så där jätteglupsk, det blir mer mosade bär och smörgåsrån att plocka med. Sen vid fyra-fem-tiden är hon hungrig och hugger in på en ordentlig portion mat.  På kvällen vid åttatiden varierar det lite hur hungrig hon är på mat. Hon leker som sagt mest  med vällingsflaskan så gröten är ett säkrare kort. Fortfarande en hel del amning med andra ord.

Idag är det premiär för risoni! Jag har gjort en morotspuré att blanda ner grynen i och så blir det en bebisvänlig aubergineröra. Den gick ner faktiskt. Jag tror den gör sig bra med tomater och någon slags färs längre fram på smakresan som en slags bebis-moussaka.

AUBERGINERÖRA FÖR NYBÖRJARE

  • En delad aubergine bakas i ugnen, 200 grader ca 25 min med ringlad olivolja.
  • Mixa aubergineköttet (inte skalet) med citron och persilja.

Till lite större barn kan vitlök blandas ner men vi är inte där på ett bra tag. Jag använde en halv aubergine till barnmaten och gjorde sen en mer kryddstark aubergineröra med bland annat vitlök och mynta till min egen lunch.

PS! Tips på uppskattad bebisröra häromdagen – blomkål, morot och äpple med osaltat smör!