Grekiska Kolgrillsbaren

Det lagas inte särskilt mycket mat i det här boet för tillfället. Jag ligger på latsidan riktigt ordentligt och det är enkla och snabba rätter som gäller; kycklingfajitas, köttfärssås och laxpaket. Och hämtmat.

I slutet på maj öppnade Grekiska Kolgrillsbaren en ny restaurang på Norr Mälarstrand och vips har vi fått ett nytt take away-ställe alldeles i närheten. Grekiska Kolgrillsbaren är ingen finkrog, men däremot en alldeles utmärkt restaurang för den som vill äta god och prisvärd mat. Kolgrillssmaken är tydlig och med mina mått mätt är portionerna väl tilltagna.

Än så länge har jag bara provat souvlakispett med kyckling, men det lutar åt att jag kommer att äta mig igenom take away-menyn framöver. I varje souvlakiportion ingår två spett och tzatziki och man kan välja mellan pommes, ris eller bulgur som tillbehör.

Kycklingspett, pommes och tzatziki

Grekiska Kolgrillsbaren öppnade sin första restaurang i Södertälje 1995, men finns numera på en mängd olika platser i Stockholmsregionen samt i Linköping och Västerås.

Hitta till restaurangen på Norr Mälarstrand 30:

Chorizo och grönsaker på grillen

Det blev ett par grilltillfällen under veckan i Karlskrona. Inga stora utsvävningar eller komplicerade rätter, utan snarare det enklaste enkla. Grillad majskolv är t ex min absoluta favorit och ofta nöjer jag mig med grillade grönsaker och potatisklyftor.

I början på veckan grillade pappa cocktailtomater, zucchini, färsk rödlök från Senoren och chorizokorv på olika spett med lite Santa Maria grillolja. Att grilla de olika grönsakerna och korven var för sig gör det enklare att anpassa grilltiden efter resp. ingrediens, men det är å andra sidan mer dekorativt och kul att bjuda på ”blandspett”.

Grillning

Goda tillbehör tar även de enklaste rätterna till himmelska höjder. En skål med det goda limesmöret och en omgång i vilken jag tillsatte en halv finhackad röd chili. Chilin tuffade till smöret och var väldigt gott på majskolvar (men passar helt säkert till fisk t ex)! Och mina favoriter; de grekiska oliverna med kärna har fått följa med ända från Stockholm. Sanningen är att utan oliver i bagaget blir jag knappt insläppt hemma hos mamma och pappa. 😉

Grilltillbehör

En Helenaportion med grillade godsaker. Potatisklyftorna gjorde vi i ugnen med lite olivolja och rejält med flingsalt. Så gott, så gott.

Chorizo, grönsaker och potatisklyftor

Café Utkiken med bästa utsikten

Då och då öppnar nya fik även i den lilla staden Karlskrona och Café Utkiken är ett sådant. Det har visserligen funnits ett tag, men jag har inte varit där förrän nu. Caféet ligger på Karlskronas högsta punkt, Bryggarberget, alldeles invid vattentornet. Utsikten är fantastisk och Café Utkiken är ett fiffigt namn. Alla förutsättningar för att bli ett höjdarställe!

Vi var där en dag då vädret var disigt, därav de lite suddiga bilderna.

Muspek för kort bildtext.

Utsikt mot Stumholmen och Handelshamnen

Utsikt mot infarten till Karlskrona centrum

Utsikt mot Gästhamnen - och det märks att Karlskrona är en ö, för vattnet fortsätter ju på andra sidan centrum

Fikautbudet var allt annat än stort; två sorters pajer, en macka och några få kakor. Jag gissar att det här stället snarare är ett lunchhak än ett fik. Varje dag serveras olika sorters lunchbufféer; taco på måndagen, pizza på tisdagen o s v för 75 kr inkl. dricka och kaffe.

Både jag och Magnus åt en jordgubbs- och rabarberpaj som inte var så värst rolig, men lillasyster Anna gillade däremot sin äppelpaj.

Jordgubbs- och rabarberpaj på Café Utsikten

Utsikt från cafébordet

Karlskronas vattentorn med vita och grå fält som ska symbolisera Karl XI:s krona, kungen som grundade staden 1680

Café Utkiken ligger på Kärleksstigen i Karlskrona. Otroligt söt adress, förresten.

Nu när jag har skrivit det här inlägget slår det mig att man aldrig är så mycket lokalpatriot som när man flyttat från sin gamla hemstad. Jag har visserligen alltid tyckt om Karlskrona, men sedan jag flyttade till Stockholm är jag näst intill kär i lillstaden Karlskrona. Om somrarna. På vintern är det ingen höjdare i kuststäder. Det blåser alldeles makalöst mycket och precis som i alla mindre städer är det nästan kusligt öde. Kombinationen att bo i Stockholm och att kunna besöka familjen och vännerna ett par veckor om året är en höjdare för mig. Men håll med om att det är vackert!?! 😉

Il Buco

Till att börja med ber jag om ursäkt för den usla bildkvaliteten, men min kamera börjar närma sig pensionering och det var inte läge att använda blixt på den här restaurangen (knappt ens läge att fotografera, men jag gjorde det ändå).

I en gränd vid Piazza San Antonio ligger Il Buco som belönats med en stjärna i Guide Michelin och som Ann tipsade om.

Efter att vi hälsats välkomna och blivit placerade vid vårt bord bjöds vi på ett glas spumante och redan här förstod jag att det skulle bli en bra kväll. 🙂

Aptitretare

En vacker brödkorg placerades på vårt bord samtidigt som en hälsning från köket kom in, en liten aptitretare serverad i glas: strimlad salsiccia med potatiscréme och popcorn (!) på toppen. Jag började nästan skratta när jag såg popcornen, men tro’t eller ej det var riktigt gott.

Menyn är omfattande och jag tror att det fanns 3 eller 4 olika färdigkomponerade avsmakningsmenyer. Men varför göra det enkelt för sig, vi plockade ihop de rätter vi gillade bäst istället. Till maten rekommenderades vi ett medelfylligt vin gjort på Aglianico-druvor, Lúcchero Guardiolo 2004.

Grillspett, tempura och ostdip

Till förrätt valde jag grillspett med salami, mortadella och provolone serverat med tempuragrönsaker och ostdip. Grönsakerna var härligt krispiga och det var suveränt gott att doppa dem i ostdipen.

Risotto med pumpa och räkor

Därefter fortsatte jag med risotto med pumpa och räkor. Jag brukar inte gilla pumpa i maten men det här måste ha varit undantaget som bekräftar regeln. Me like a lot!

Oxfilé rullad i örter

Till varmrätt en perfekt stekt oxfilé rullad i örter som serverades med örtsky, potatis och ugnsbakad lök. Nu började en viss paltkoma tränga sig på och jag oroade mig lite att jag inte skulle få plats med en dessert.

Tiramisù med jordgubbar och balsamico

Men vi väntade en stund och sedan gick det alldeles utmärkt att tänka på (och att äta) dessert. När jag tog första tuggan av min krämiga tiramisù med jordgubbar och balsamico trodde jag att jag dött och kommit till himlen. Men det var inte nog med det, när jag strax därefter fick ett smakprov av J:s dessert som bestod av tunnskivat äpple med äpple/calvadosmousse (eller om det var parfait) mellan skivorna, DÅ var jag sannerligen i himlen. Gudagott!

Att äta på Il Buco var en upplevelse, fantastiskt bra och diskret service, otroligt god mat. Självklart kostade det en redig slant men jag kan ärligt säga att det var värt varenda krona!

Il Buco ligger på 2° rampa Marina Piccola 5 precis vid Piazza San Antonio i Sorrento.