Al Castello och Da Peppino i Peschichi

När vi lämnade Francaville De mare bakom ryggen så var det för att fortsätta söderut. Vi stannade till och fikade i Rudi som är en söt liten stad. Dock bodde vi senare i Peschichi vilket var ett riktigt guldkorn på resan. Vi hade fått info i förväg om att det kunde vara knepigt ta bilen hela vägen fram till Al Castello där vi bokat rum. Vi lyckades  (tack maken!) och det var på millimetern mer än en gång i gränderna på vägen dit. Regel nummer ett när man bilar i Italien är onekligen att hyra en så liten bil som möjligt…

Al Castello ligger högst upp på höjden i Peschichi. Dessutom hade vi ett rum högst upp som gav oss magnifik utsikt över havet. Det var för kallt denna dag för att bada nere vid stranden men det var å andra sidan en bra aktivitet att motionera barnen upp och ner för trapporna till stranden. Nej det här är inget tillhåll för er med barnvagn, här behöver man barn som självmant klättrar i de branta gränderna!

Det var den här kvällen som vi förstod grejen med bruchetta. Vi hade hamnat på en liten restaurang  för lite eftermiddags-småplock för att hålla familjemedlemmar på fötterna til en senare middag. Vi blev serverade det godaste brödet med de godaste tomaterna och med den godaste olvioljan toppat med flingsalt. Just det här är jag så himla svag för – att serveras enkla arrangemang – men med de bästa råvarorna. Jag skäms för alla usla bruschettas jag har ätit här hemma! Men vet å andra sidan hur jag ska använda de dyraste tomaterna på Coop i fortsättningen.

Vi åt senare middag på Da Peppino. Det här var precis vad vi längtat efter! Rustik italiensk husman utan krusiduller i en mysig vardagsrumsmiljö.  Barnen åt pasta så att de  knappt kunde få efteråt.  Maken älskade sin helgrillade fisk. Restaurangen har en liten brokig “hall of fame” på väggen om du är nyfiken på vilka som har ätit här, jag noterade att Viktoria Silverstedt varit gäst här och även en ung Leonardo Di Caprio.

Frukosten på hotellet morgonen efter var bra. Vi hann alltså inte äta middag på hotellet men deras meny såg lovande ut och jag kan bekräfta att det doftade ljuvligt från köket när vi passerade på söndagkvällen. Peschichi var ett trevligt stopp – och jag kan tänka mig att åka hit igen!

pesch9 pesch8

pesch pesch1

pesch6 pesch7

pesch2 pesch4

La Cataldina i Francavilla al Mare

På höstlovet flög vi som sagt till Rom. Vi landade redan vid tiotiden på morgonen och hämtade upp vår hyrbil på flygplatsen. Första matintrycket inföll sig redan där på Fiumicino, för vid biluthyrningen så finns ett litet hål i väggen som säljer kaffe och italienska smörgåsar. Vi hade verkligen inga förväntningar utan behövde mest äta-vad-som-helst-innan-alla-svimmar. Men vi får helt magiska smörgåsar, nygrillade med mozzarella och parmaskinka. Det var verkligen ett hallelujamoment och jag minns att vi tittade lätt chockat på varandra och undrade vad som skulle serveras senare när vi fick tillfälle att äta på en “riktig” restaurang. Jamen allvarligt, det finns väl ingen biluthyrningsfirma hemma i Sverige som bjuder på några gastronomiska upplevelser?! Så lätt yra över vår första grillade focaccia så letade vi oss ut genom Rom. Och körde bara fel en gång.

Vi hade nämligen bestämt oss för att inte se Rom överhuvudtaget under denna höstlovsvecka. Rom får vänta till en annan gång. Istället så tog vi sikte på östkusten och några timmar senare så befann vi oss i Francavilla al Mare som ligger 10 minuter utanför kuststaden Pescara. Det var lite blåsigt och molnigt i Pescara. Staden i sig kändes lite sådär. Kanske vädret gjorde det än mindre charmigt för någon stämning infann sig inte riktigt när vi promenerade runt. Så ganska snart började vi leta efter vårt boende i Francavilla de Mare.

Ska du leta efter La Cataldina så behövs både GPS och tydlig vägbeskrivning. Det finns ingen skylt när du svänger av för att komma upp på den lilla gränden – så känns det som att du kör helt fel ja då har du antagligen kommit helt rätt. Luciano och Christina är ett pensionerat par som hyr ut två lägenheter i anslutning till sitt eget hus. Vi hade den större lägenheten på 70 kvm som var supermysig. Våra två sovrum var fulla från golv till tak med litteratur på temat arkitektur. Ja mestadels på italienska. Vilket med all säkerhet beror på att Christina är arkitekt.

Vi hade en enklare köksvrå där vi preppade vår egen middag. Inte helt oväntat blev det en orgie med parmaskinka, olika ostar, oliver, bröd och vin som vi hittat nere i byn. Det fantastiska vinet kommer vi med all säkerhet att köpa igen vid tillfälle – Cataldi Madonna Malandrino finns att beställa här hemma på systembolaget.

Semestern kunde faktiskt inte börja bättre. I huset finns fem hundar som barnen ägnade mycket tid åt och det var lite vemodigt att åka vidare dagen efter fika med värdparet och en grundlig guidning av deras trädgård. Vi blev så otroligt väl omhändertagna och jag skulle kunna bo här ett par dagar igen med självhushåll. Poolen hann vi ju inte heller prova. Som sagt, Pescara gjorde inget speciellt intryck på oss men just vårat boende på La Cataldina var ett riktigt guldkorn som jag gärna rekommenderar.

franc2 franc3

franc4 franc5

franc8 franc9

franc6 franc

Höstlov i Italien

Hej hej, här är jag igen.  Min frånvaro den här gången beror på ett litet  kort äventyr med familjen i södra Italien!

Det här med att planera höstlovsveckan är helt nytt för oss – men nu har vi en andraklassare i familjen med skolplikt. Så vinterns solskensboost fick bli 10 dagar i Italien.

Jag kan inte säga att jag har så bra koll på Italien. Jag bilade dit som 17-åring. Minns ett kort stopp i Pisa och Florens på en tågluff 1993 (!) där jag antagligen levde på spagetti med tomatsås. Några år senare gick jag upp 4 kg på 4 dagar under en betydligt mer matspäckad långhelg i Milano. Vill minnas att vi gjorde en avstickare över italienska gränsen över dagen en gång från Nice, kanske var det 2007. Men summa summarium så tycker jag att jag inte har så bra koll på Italien.

Så hur är det då sista veckan i oktober? Ja ganska soligt tycker jag. Bra dagar vid kusten bjöd på 22 grader och klarblå himmel. Som sämst kämpade vi med 17 grader i Matera. Vi var ju inte ute efter solbränna och bad, ja då finns ju andra resemål att åka till, utan vi var nöjda med solljus och miljöombyte. Och så klart att få göra en djupdykning i den italienska husmanskosten. Så den här veckan uppfyllde våra förväntningar. Sen gillade jag verkligen  stämningen som infinner sig när lågsäsongen gör entré. Man känner verkligen hur allt och alla växlar ner. Och den känslan var skön att få ta del av.

För att inte slänga alla ägg i samma korg så bestämde vi oss för att boka olika boenden varje dag. Stressigt säkert för andra men vi vaknar ju ändå runt sju-åtta på lediga dagar så det var inte speciellt ansträngande att tuta vidare  efter frukost. Det finns så många fantastiska boenden i Italien så det var roligt att prova så många som möjligt. Ja ni förstår att jag har mycket att berätta framöver!

italy

Strax utanför Gallipolli sprang vi på en egen strand som jag gärna åker tillbaka till!