1000 inlägg!!!

Skål!

Du läser just nu inlägg nr 1000! Det är lite drygt ett år sedan vi firade inlägg nr 500 och sedan dess har det lagats en massa mat, ätits på restaurang och matspanats oändligt mycket. Vi har t ex skrivit om grönsaksalibi, vår sexrättersmeny till nyår, en hel del resor och fenomenet elvakaffe. Vi har dessutom haft en side kick; gästbloggaren Oskar, bytt layout på sidan, kartlagt våra läsare och dykt upp i pressen.

500 inlägg på ett år; det återstår att se om vi kan hålla samma tempo under det kommande året.

Glassbilen skickar SMS

Det är nya tider, även i glassbilsvärlden. Numera kan man försäkra sig om att inte glömma bort när den spelande bilen svänger in på sin gata genom SMS-tjänsten som finns på Hemglass-hemsidan. Sök efter din hållplats och begär en påminnelse, så får du ett SMS i god tid innan glassbilen kommer till dit kvarter.

Glass

Annat var det på 80-talet; då gällde det att hålla reda på udda och jämna veckor. Glassbilens trudelutt ljöd visserligen ganska tydligt genom bostadsområdet, så även om vi inte hade koll på körschemat missade vi den sällan. Så fort vi hörde signalen tog vi oss hem och försökte övertala mamma och pappa om hur viktigt det var med glass. Oftast lyckades vi bra i vår argumentation. Kanske berodde det på att vi var tre glassugna barn… 😉

Hemglassloggan har jag lånat från www.hemglass.se och glassen kommer från stock.xchng.

Ett glas till lingonriset

Jag har letat efter billiga cocktailglas ett tag och blev glad när jag hittade varianten OPTIMAL på IKEA för ynka 19:-. Trots att de var nästan gratis så hade de inte den där irriterande ”kanten” som lätt blir på billiga glas mellan fot och kupa. Och jag hittade inga fula defekter på glasen heller. Alltså perfekt för cosmopolitans i gröngräset men även snygga för att servera tex förrätter och desserter i. Skulle de dessutom gå sönder så, ja 19:- känns som en överkomlig förlust.

Men. Dumt nog så ställde jag ifrån mig dessa ömtåliga guldkorn någonstans halvvägs till kassan när jag balanserade en massa andra saker på paraplyvagnen, och minsann, jag GLÖMDE dem alltså inne på IKEA. Så nu blir det att åka tillbaka.

Suck.