Devon: Beer

Oväntat namn på en by kanske. Beer. Den heter alltså så. Namnet på byn har inget med öl att göra utan syftar till en äldre stavning för skogsdunge (tack Wikipedia).

Det här är ett mysigt stopp om man bilar efter jurassic coast. Vi stannade till för fika nere på stranden men återvänder gärna hit. Rart och fint. Inte så hysteriskt mycket med turister när vi var där trots att sommarlovet precis börjat här i England.

Exmouth: första dagen på sommarlovet

Första dagen på sommarlovet hann vi med att besöka Stonehenge och att äta lunch på The White Post. Sedan tog vi sikte på Exmouth nere vid kusten.

Kastade barnen i havet. Spanade på alla kitesurfare.

Hittade en rar strandbar med klätterställning för barnen. Win-win!

Promenerade!

Mysigt i hamnen!

Restaurangen vi tog sikte på för middag var fullbokad så vi nöjde oss med lite snabbmat från en foodtruck vid stranden.

Njöt sedan av en drink på hotellets terrass innan alla somnade ovaggade. Gillade verkligen Exmouth för en minisemester och kan tänka mig att semestra här igen!

Veckans bästa

Klagar-inte-men-vad-varmt-det-har-vart. Peakade med 36 grader i torsdags och sedan en urladdning med värsta åskan i fredags morse.

Hej hej Seaford!

Vi har badat i Seaford igen. Eller barnen har.

Veckans middag:

Måndag: vi kom hem vid halv åtta efter lång körning från Jurassic coast. Fuskade till en middag med chark, mozzarella, oliver, bröd och lite annan antipasti.

Tisdag: middag på Pizza Express med en hög barn efter att ha sett Lejonkungen på bio. Leggera Padana för min del. Dvs med bladspenat och getost.

Onsdag: Grillat! Lammburgare och rödbetsburgare. Chiliost på båda. Serverade med flatbread. Coleslaw och grönsallad. Lite röror. Sriracha.

Torsdag: Fisksoppa med räkor och fänkål. Plus vitlöksbröd.

Fredag: Wraps med halloumi, lammfärsbiffar, grillade grönsaker, hummus, tabbouli och bladspenat. Helt klart veckans godaste middag.

Lördag: Middag hos svärfar. Kyckling med citron och gröna kryddor. Ugnsbakad potatis. Svampröra. Sallad.

Söndag: Här preppade Elvaåringen en vegetatarisk puttanesca (chili, kapris, oliver, tomater, vitlök, parmesan) och glutenfri spagetti.

Hej hej Pizza Express!

Somerset: Lördagslunch på the White Post

Maken hade det goda omdömet att boka in lördagslunch här efter att vi vart vid Stonehenge. Mycket bra beslut. Jag har redan berättat att min bästa referenslista till god publunch i England är att plocka guldkorn från topplistan för “Top 50 gastropubs”. Den här rara puben har smygit sig in på deras plats 41. Omtanken med små fina detaljer vid vårt besök gör att jag hoppas att de klättrar lite till på rankinglistan nästa år.

Det här är en mysig upprenoverad pub på landet. Den ligger precis på gränsen mellan två landskap, dvs Dorset och Somerset.
Alldeles utanför.
Trevlig amuse i väntan på maten. En liten palsternackssoppa med tandooriolja. Barnen hälsar att de lätt kunnat beställt in denna som varmrätt. Till brödet kom ett gott kumminsmör. Bra!
Min vegotallrik! En syrlig tomatsås, halloumi, chilistekt sparrisbroccoli och ankägg. Enkelt och vansinnigt gott. Ska absolut kopieras hemma!
Följetongen med de gigantiska barnportionerna här på pubarna i England fortsätter. Redig barnburgare. Uppskattat när de gör den på “vuxenvis” med alla tillbehör. Så äts den ju hemma liksom. Barnmenyn är BRA här. Läs mer på deras hemsida.
Makens fina fisktallrik. Grillad spätta och räkor. Tångsmör till nypotatisen.
Dagens glutenfria tallrik: frittata med potatis och rökt lax.
De två äldsta var egentligen för mätta för en efterrätt men när de hörda att pubens Eton Mess Cheesecake var helt glutenfri så fanns det visst lite plats kvar i magen för att dela. Vilken härlig kombo. Att kopiera hemma!
Rekommenderar varmt deras rabarbertriffle. Och är lite avis till de som kan prova deras Pudding Club.
En ambitiös och lyckad sticky toffee pudding. Behöver inte ens säga vem som beställde den. Toppades med karamelliserade bananer och serverades med honeycombglass utöver kolasåsen.

PS! Måste berätta en sak till. De har ett par rum att hyra ut på andra våningen. Typ två eller tre. Och ett paketupplägg där man kan äta en 10-rätter-middag med övernattning för 170 pund. Åååh! Det skulle jag lätt kunna tänka mig.

Äntligen Stonehenge!

Äntligen! Jag kan ha tjatat ett år om att få åka hit. Omvägen hit är 2,5 timme så inte riktigt nästgårds för oss.

Men så värt. Vi hade bokat biljetter i förväg men det är inget måste. Kön för att hämta ut förbokade biljetter var nästan lika lång som kön för att köpa obokade. Vi har årskort med English Heritage så besöket blir då gratis. Tidigare har vi använt kortet till visningen av de underjordiska gångarna vid slottet i Dover och ej att förglömma, den storslagna dramatiseringen om slaget vid Hastings.

Däremot blev vårt stopp på 1,5 timme i kortaste laget. Det tar sin stund att gå från parkeringen vid entrén upp till stenarna (även om du kan fuska med en shuffle bus).

Så fem tummar upp för det här besöket. Finns mer att se häromkring men det får bli en annan gång.