Le Steak de Saigon

Le Steak de Saigon är en liten fransk pärla att rekommendera om du får cravings för steak and chips när du är i Ho Chi Minh. Det är trevlig och tillmötesgående service från början till slut. Just denna kväll så var det manfall  pga sjukdom bland personalen och vår servitris hade sitt allra första arbetspass på restaurangen. Dock  var det var verkligen inte något som märktes – så full cred för att servicen flöt på fint. Det är en fin familjär stämning här och jag fick känslan av att en hel del stammisar återkommer här för maten. Ja det kommer vi också att göra!

Vi gillade husets franska röda – Côtes du Rhône Paralelle 45.

Alla fem i familjen beställde flankstek, bearnaisesås och pommes frites (en av oss hann dock somna innan maten kom in pga mycket spring i lekparken men dessto gladare blev de övriga fyra som fick dela på hennes beställning….). En liten förrättssallad med bröd, och ovannämda varmrätt a 200 gram med tillbehör kostar 200 000 dong per person. Väl värt!

En sympatisk ostbricka att runda av middagen med!

Hitta hit: 15 Dong Du, District 1

Ljuvliga banh khot på Co Ba Vung Tau

Vår sista lunch i Dalat i väntan på att vår taxi skulle dyka upp för att ta oss tilbaka till Mui ne var på Co Ba Vung Tau.

Jag vågar påstå att det är deras banh khot som är mest efterfrågade på menyn vilket är små friterade rispannkakor med valfria toppings. Förväntade tillbehör är dels krispiga salladsblad att svepa in de små plättarna med och dels picklad morot och rättika att toppa med. Ej att förglömma, en sås att doppa med.

Banh khot är mycket mäktiga; jag åt en hel tallrik till lunch och var inte hungrig mer den söndagen.  Så lämpligtvis delar man på en tallrik av dessa små vietnamesiska “tapas” tillsammans med annan mat. Prova när du får tillfälle!

En tallrik med banh khot kostar 55000 dong. Vi åt lunch så att vi nästan rullade fram och hela notan för vår familj gick på 355 000 dong  inklusive dryck.

Jag hittar inte Co Ba Vung Tau på Tripadvisor men restaurangen ligger några meter från Best Western DaLat Plaza där vi bodde under helgen. Står du med ryggen mot hotellet så går du ett par meter till vänster för att hitta restauragen. Adressen är 19 Le Dai Hanh.

Dalat: Nästan franskt på le Cafe de la Post

Dalat är fantastiskt fin liten stad uppe i de vietnamesiska bergen som även kallas  för The Little Paris  på grund av sin franskinspirerade arkitektur. Här finns till och med ett eiffeltorn för frankofilen på villovägar i Vietnam! Det finns ett par franska restauranger här i Dalat och med förväntningar på lite god fransk husman som omväxling så planerade vi in en söndagsmiddag på den franska bistron le Cafe de la Post. Nu gick det inte riktigt som vi hade tänkt oss.

Nej. Den här restauragen var inte värt en omväg. Inte ens om man redan är i Dalat. Det blev inte den där franska matupplevelsen som vi  kanske naivt drömde om. Interiören har förvisso maximal bistro-feeling som förstärktes än mer med Edith Piaf i högtalarna. Servicen var också bra ska tilläggas, den är en bra bit över genomsnittet. Men maten var kanske inte det mest genuina “franska” som passerat våra tallrikar. Nu i efterhand noterar jag att de har lagt in en liten disclaimer i sin presentation på sin hemsida om att de “highlighting French, Western and authentic Vietnamese cuisine”.  Ja man får alltså ställa in sig på lite cross-over här.

Vinlistan inkluderade ett antal franska viner men vi blev avskräckta av priserna (jag har givetvis all förståelse för att  import kostar) och vi höll oss till en flaska välkylt Dalatvin.  Mest prisvärt matmässigt är att beställa den rekommenderade tre-rätters-meny vilket vi också gjorde.

Förrätten ingav förtroende om att resterande rätter skulle kunna bli bra. Det kom in en krispig grönsallad med räkor och grillad aubergine som toppats med en senaps-och-honungsdressing. Fräscht och enkelt. Brödkorgen var också tillfredsställande.

Sen kom varmrätterna och alla våra förväntningar rasade som ett korthus. Makens fisk, snapper med vitvinssås, serverades med vietnamesiskt fried rice. Det var ju lite synd att man inte ackomponjerade med något mer förväntat – som till exempel potatis?  Jag åt en milanesisk (!) schnitzel som var seg och trist. Grönsakerna var ett snålt tilltaget tillbehör vilket kändes otroligt onödigt när vi trots allt är i en stad som är känd för sina  grönsaksodlingar.

Barnen beställde pasta. “Pestopastan” var  en fet gräddig sås. Deras fisk var överkokt. Barnen lämnade maten och åt sig trötta på brödkorgen.  Jag kunde inte riktigt ifrågasätta det för pastan var faktiskt svår att äta.

Vi hann även med tiramisu och black forrest cake till efterätt.  Piffigt presenterat men mest sockrigt och sött. Makaronen som min dessert toppats med skulle göra sig bättre solo till kaffet.

Sammanfattningsvis  – Le cafe de la Post  bjuder på en fantastiskt fin miljö och har bra service. Gå gärna hit och njut av en kopp kaffe eller en drink i baren. Maten  är jag dock tveksam till att rekommendera eftersom den är dyr och inte bjuder på någon kulinarisk upplevelse.

Dalat: lunch på Nhat Ly

Vi hade egentligen planerat en helt annan restaurang för lördagslunch när vi var i Dalat, men när vår taxichaufför som kört oss tillbaka från templet hörde om våra ursprungliga planer blev han bekymrad och avrådde oss från den folktomma restaurangen som vi hade googlat fram….