Favorit i Mui ne: Shree Ganesh

Det här är den restaurang som vi med god marginal ätit flest gånger på i Vietnam. En gång i veckan (minst!) under hela vår vistelse har vi ätit deras indiska curries.

Ganesh är fantastiskt.

Jag skulle kunna sluta där. För jag vet inte riktigt HUR jag ska kunna förmedla hur bra det faktiskt är på Ganesh. Ni som följer mig på instagram vet att vi att har ätit currys här varje fredag och fast vi har varit tillbaka i Sverige nu i en månad så verkar jag ännu vara ohotad gällande mitt mayorship på Foursquare. Faktiskt så känns det fortfarande konstigt att vakna upp på fredagarna och inse att vi inte ska äta middag på Ganesh.

Om du gillar riktigt het curry – säg till när du beställer. Var tydlig och du får vad du önskar. Mui ne generellt har många turister som inte efterfrågar chilihet mat och restaurangerna har anpassat sig till det. Så när jag ser att det klagas på bristen av hetta i deras currys i olika reseforum så tar jag Ganesh i försvar och ger rådet att återkomma en gång till – men be om ”extra spices”.

Jag har ätit mig igenom hela menyn. Framlänges och baklänges. De rätter som jag gillar mest är deras Jalfrezi, Kadai och Vindaloo. Även Prawn Mango curry (om du ber om extra chili) är bra. Barnen älskar deras Chicken Korma och framför allt Butter Chicken. Den sistnämnda är f-a-n-t-a-s-t-i-s-k om du av en händelse inte gillar stark mat.

Missa inte heller deras milda fruktiga Navratan Korma om du brukar backa på het mat. Den vegocurryn slåss både jag och barnen om. Navratan betyder ”sju pärlor” som åsyftas antalet olika grönsaker, nötter, paneer och frukt i rätten. Det här är en curry som jag ofta åt när jag pluggade i Indien. Då var det en fin mjukstart till det indiska köket för mig som knappt hade ätit indiskt innan jag landade i Kovalam. Efteråt så har det varit svårt att hitta Navratan som var precis som i Indien. Här är den det.

De vegetariska rätterna på Ganesh är som sagt mycket bra. Överhuvudtaget så är det lite begränsat med vegetatariska alternativ i Mui ne så jag brukar i första hand rekommendera att gå till Ganesh. Paleek Paneer och Alo Goobi är suveräna här. Precis som utbudet av olika naanbröd.

Husets röda på glas är bra och prisvärt. Komihåg att vi är i en liten fiskeby där utbudet av importerat vin är begränsat. Här på Ganesh så finns det argentinska Las Moras  för 60 000 dong/glas. Prismässigt är detta att jämföra med till exempel den italienska retaurangen Santimatti som har ett sicilianskt  husvin för 120´ och som inte var så jättekul sist jag var där. I Mui ne är det allt som oftast vietnamesiskt vin på menyerna så man lär sig snabbt var de få andra alternativen finns.

Ganesh har även  flera restauranger i  HCMC och en i Nha trang. Vi har ätit på den i District 1 i HCMC som även har våran favorit dosas på menyn. Inte så ofta jag ser dem på indiska menyer. Så passa på om du är i HCMC!

ganesh  ganesh2

ganesh7 ganesh4

ganesh5 ganesh6

Listan på alla restauranger som vi ätit på i Mui ne hittar du här!

Vad som egentligen hände i Hong kong

På vägen hem från Vietnam stannade vi en vecka i Hong kong. Det här var vårt tredje besök. Så efterlängtat! Det här var en vecka vi verkligen hade sett fram emot att göra tillsammans med makens familj som besökte oss den sista veckan i Vietnam. Dim sums och dumplings är verkligen comfort food i den här familjen så förväntningarna var höga inför veckan.

På väg med  Star Ferry, ett garanterat ”måste” i Hong kong!

Men när vi lämnade HCMC var det med en del åkommor och krämpor i bagaget. Däribland maken som fick influensa med hög feber. I sex dagar! Han såg inte så mycket mer än Formel-1 på hotellrummets tv den här veckan. Men barnen var friska och nöjda med att åka med Star ferry, shoppa på Uniqlo och springa benen av sig i Kowloon Park med mig. Tur nog hade vi sett flera av Hong kongs sevärdheter på tidigare besök.

Middag på en koreansk snabbmatskedja där vi blev bjudna på chilimarinerade ”kycklingöron”

Utifrån dessa förutsättningar var det rätt skönt att vi bodde på Hotell Panorama by Rhombus som har ett bra centralt läge på Kowloon. Hotellet är alldeles bredvid Tsim Sha Tsui Station. På K11 runt hörnet finns mataffären Market Place där jag plockade upp picknickmat för frukost i lekparken i Kowloon park som också är på promenadavstånd. Hotellfrukosten på Rhombus är nämligen INTE något att skriva hem om. Den är dyr, tråkig och med den där känslan av att det mesta är rester från gårdagkvällens middagsbuffé. Betala inte något extra för frukost när du är här!

Kärt återseende av vår favorityoghurt på Nya Zeeland – från the Collective Diary.

På Starbucks hittade vi en annan frukostfavorit – croissant med skinka och brie.

På K11 finns även PizzaExpress en trappa upp som vi hann med. Två gånger. Det var inte riktigt vad vi hade planerat att äta i Hong Kong men det var precis det antal steg som maken orkade gå med sin influensa. Det säger nog en hel del hur påverkad han var av influensan. Ni som känner honom vet hans faiblesse för lokal mat när vi är ute och reser.

Men faktiskt blev vi blev glatt överraskade av denna ”kedja” som har fint barnfamiljsfokus. Här finns goda kreativa pizzor och bra vin på glas. Suverän antipasti. Kanske var vi extra lättflörtade på italiensk mat efter vårt långa Vietnamäventyr. Kanske förvillar restaurangens namn lite. För vi skulle lätt kunna sitta kvar här en helkväll och äta småplock, pizza och dessert tillsammans med husets röda.

PizzaExpress finns överallt i Storbritannien men har även börjat etablera sig andra länder. Så här efteråt så slog det ju mig att vi har vart på en av deras restauranger i Edinburgh. Det var ju inte igår precis. Pizzan som inspirade mest och som vi säkert kommer att göra hemma av nostalgiskäl är vegopizzan med getost, rödbetor, pesto, ruccola ochcitron. Och det var givetvis supertunna pizzabottnar.

En av kvällarna återsåg jag och barnen vår favorit Din Tai Fung som ligger en trappa upp på Silvercord tillsammans med barnens kusiner. Det var så klart lika bra som när vi var där 2011. Vi kom dit runt sextiden och behövde bara vänta 20 minuter på ett bord. Vi fick ett stort runt ”maffiabord” och jag tror vi hann äta det mesta från menyn. Ryktet säger att restaurangen EAT hemma i Stockholm har en kock från DTF som gör steamed buns. Det får jag och Sexåringen kolla upp vid tillfälle.

Någon hade nämligen väntat länge på att få äta steamed buns med fläskfärsfyllning igen. Kanske minns den här bilden längst ner till höger från 2011?

En annan kväll var jag och barnen ute och åt med svärföräldrarna. Vi promenerade runt hörnet och chansade på Joy Cuisine. Det var enbart lokala gäster och personalen kunde inte mycket engelska. Det blev dim sums så klart. Inte lika goda som på DTF men det var helt ok och en prisvärd middag utan krusiduller. Stora portioner ska tilläggas. Barnen åt kyckling med sötsur sås. Restaurange är kanske inte värd en lång omväg men det kändes ändå lite mer som ett genuint pang än de andra restaurangerna som finns på samma gata. Med lite bättre framförhållning hade vi bokat bord på Spring Deer som ligger på krypavstånd. Det var fullbokat hela helgen så vi fick inte möjlighet att prova.

Ny bekantskap på frukthyllan för mig – kiwiberries! Även om vi aldrig går på McDonalds så är det kul att kolla deras lokala menyer när vi är ute och reser. I Hong kong är det red bean pies på menyn!

Jag och barnen promenerade till Science Museum en eftermiddag där vi också varit tidigare. Just nu har de en suverän dinosaurieutställning som jag verkligen rekommenderar. Jag hade minst lika roligt som barnen!

Sista kvällen när maken började återvända från frossa och ledvärk köpte vi på oss en massa småplock från Market Place. Det var ganska behagligt faktiskt att picknicka hemma på rummet med den vidunderliga utsikten över Kowloon!

HCMC: Mer Lúsine

Jag blev ju barnsligt förtjust i Lúsine när vi lunchade där. När jag kom tillbaka till HCMC ett par veckor senare på egen hand med Åttaåringen så hade jag inte riktigt koll på adressen utan sökte snabbt i foursquare när vi  satt i taxin på väg tillbaka från Saigon Zoo. Jag kände inte alls igen mig när jag kom fram men insåg snart att Lúsine alltså har två olika restauranger. Det har inte framgått på deras hemsida.

Deras restaurang på  151/1 Dong Khoi Street  är minst lika bra som den vi tidigare varit på 70B Le Loi. Entrén är anonym via en motorcykelparkering på en innergård varför det är lätt att tro att man har kommit helt fel. Men väl en trappa upp så finns ett mindre imperium med industriromantisk inredning. Butiken här är lite större och är man ett riktigt Lúsine-fan så kommer man inte härifrån utan deras snygga tygkasse.

Lúsine är alltså ett trendigt vinnande koncept i HCMC – eller för att citera dem själva;

”More than just a fashion boutique, café and art gallery, L’Usine is a contemporary Vietnamese experience inspired by the timeless elegance of the Indochina era.”

Den här gången blev det parmesan-och-örtkryddsstinna köttbullar med spagetti till Åttaåringen. Jag provade deras omtalade baguette med pulled pork men blev tyvärr lite besviken. Det slutade med att dottern och jag bytte tallrikar och båda blev nöjda!

Favorit i Mui ne: Sandals

Jag har redan skrivit den långa sammanfattningen om alla restauranger som vi varit på i Mui ne. Ett par av dem har jag dock tänkt att berätta lite mer om. Först ut är Sandals!

Sandals ligger nere vid stranden inne på Mia Resort. Det här är för övrigt en fantastiskt mysig resort. Jag skulle hemskt gärna bo här om vi någon gång återser Mui ne. Mia Resort har även ett bra spa med Dermalogica-produkter. Grattis till dig som kommer att checka in här!

Här har vi firat makens födelsedag och även svärmors 60-årsdag. På juldagen åt vi en fantastiskt amibitös jullunchbuffé där vi verkligen inte saknade något. Ibland har jag smitit in här en tidig morgon för en cappuccino nere vid stranden. Jag vågar påstå att du hittar byns bästa desserter här. Missa inte deras crème brûlée smaksatt med kokosnöt och vit choklad som serveras med mangosorbet. Den är magiskt god! En annan favorit är att deras meze-tallrik med småplock att dela på innan varmrätten.

Nu ska jag erkänna att allt inte kommer ut från köket perfekt. Det har varit lite ojämnt ibland. Men guldkornen på menyn dominerar och har man ätit mycket vietnamesisk mat på resan så kan det vara värt några extra dong att få äta lite uppgraderad western food. Det brukar även finnas en  prisvärd ”kvällens special” på menyn. Väger man in miljön och service i bedömningen så hamnar Sandals mycket högt på vår lista.