Bournemouth: middag på Kala Thai

Bournemouth visade sig från sin mest blåsiga och regniga sida i lördags. Som jag längtade in i värmen för middag efter vår promenad ner till piren. Mascaran var nere på hakan och jag tror inte någon i familjen ville se sig själv i spegeln.

Kala Thai hade vi bokat i förväg. Redan vid halv sex var det en hel del gäster. Gott om plats för övrigt mellan borden som det förväntas i Coronatider.

Här är mycket på menyn glutenfritt, vilket såklart var en av orsakerna till att vi ville gå hit. Men också för att vi var sugna på riktigt bra thaimat, och hoppades ju att de skulle leva upp till förväntningarna.

Hur det var?

Otroligt snabb servering. Generösa portioner. Att kalla mat för ”fräscht” låter så fånigt men det här ÄR verkligen det. Bra schvung i smaksättning. En riktigt bra middag alltså. Hamnar vi i Bournemouth igen så är jag ganska säker på att vi hamnar här på nytt.

Canterbury: middag på The Korean Cow Girl

Canterbury ligger inte så långt bort från oss. Det tar en och en halv timme med bilen. Men det var först häromveckan vi kom iväg dit för att kika runt, handla lite och givetvis spana in katedralen som är öppen om man bokar entré i förväg. Mysig stad. Älskar brittiska städer som dessa när man kan promenera runt och ta del av historia och hinna med lite shopping för en helg. Och givetvis god mat.

Maken hade kollat upp en restaurang i förväg på temat BBQ –  The Korean cow girl – och bokat middag. Bokning rekommenderas åtminstone på en lördag. för det var många som fick vända i dörren när vi var här på en tidig middag.

En relativt kort meny här på temat burgare, oxbringa, pulled pork, ribs och kyckling. De hade bra koll på glutenfri hantering och det är alltid ett plus för en glutenfri fritös eftersom det blir så mycket mer att välja på. Så ”nästan allt” på menyn var glutenfritt förutom någon enstaka sås och burgarebröd.

Det är inte hit man går med en vegetarian. Familjens icke-köttätare med celiaki åt halloumiburgare utan bröd. Servitrisen sa skämtsamt att hon fick ducka när hon gick ut till kockarna med hennes beställning. Jag VET att en köttrestaurang inte kan tillfredsställa alla. Tur nog funkar halloumi, och hon klagar absolut inte.

Så vad tyckte vi? Att köttet var riktigt gott. Oxbringan fann jag lite torr. Kyckling och ribs jättegoda. Pulled pork var en förhållandevis ganska ”lätt och luftig” variant, dvs inte så där sötsliskig som den kan vara ibland. För mig därför bättre än genomsnittet. Goda tillbehör. Jag blev förtjust i brisket pit beans. Bra milkshakes.

Summa summarium, hit kommer vi gärna tillbaka!

Kent: frukost på Bakerhouse Café

På vår lilla roadtrip till Canterbury förra veckan hade vi ingen riktig plan för var vi skulle stanna för frukost. Eller barnen hade vart uppe före oss och ätit en ordentligt frukost så de var ok, men jag och maken siktade på att ”hämta upp något” efter vägen. Google Maps styrde in oss här – till high street i den lilla byn Biddenden utanför Ashford – och vips var vi i något litet hobbithus med all sorts shabbychic pynt. Ingen takeaway så det blev enklare att vi åt här. Mina numer inredningsängsliga barn tyckte inte att det här var så esthetic. Det är termen till  allt de referrerar till numer. För fem år sedan hade de velat flyttat in här. Tsss!

Över till service och mat. URGULLIG personal. Kan komma tillbaka enbart därför. Maken nöjd med sin full English med ett extra plus för valet av blodpudding. Har ni förresten någonsin fått vita bönor i en kaffekopp? Nej jag tänkte väl det. Jag vek in mig själv under vingen efter att ha ätit pocherade ägg med spenat, svamp och hollandaise. Frukostkoma hela vägen till Canterbury. PS! Gott kaffe!

Har tyvärr inte koll på det glutenfria utbudet här då barnen redan ätit frukost och var nöjda med varm choklad.

Devon: lunch på the Cadeleigh Arms

Här kommer ett till pubtips om du planerar att bila mellan Cornwall och Bath. Även detta guldkorn hittat på listan för Englands bästa gastropubar.  Den här gången hamnade vi på the Cadeleigh Arms. Strax utanför Tiverton.

Det här är en väldigt gullig pub. Har man tur får man en av deras fönsterbord ut mot gatan. Deras uteplats är också ett fint alternativ. Med vidunderlig utsikt. Väldigt uppstyrt med glesa bordsplaceringar, personal med visir och generöst med handsprit. Så som vi kommer att minnas 2020.

Vi var som sagt här på lunch. Har som vana att prova lokal cider när vi är i den här delen av England. Här serveras en lättsam fruktig variant som passar fint både före och till maten.

Jag tog sikte på deras blåmusslor. Minns inte alls när jag åt musslor senast! Det blir oftast ute på restaurang och det har det ju inte vart många sådana tillfällen den här våren. Här serveras blåmusslorna med en krämig cidersås och chorizoströssel. DET vill jag göra om hemma. Ångrar dock att jag tog en hel portion. Blev inte någon plats för efterrätt.

Familjen hann prova fler andra rätter på lunchmenyn. Bland annat deras risotto. Uppskattad av barnen, men ett litet minus med vegansk riven ost på. Förstår om man vill ha en rätt på menyn som är både glutenfri och laktosfri. Men frestande ändå att få önska parmesan ändå till denna fina servering.

Maken åt nyfångad fisk. Med en smörsås han fortfarande pratar om. Han å andra sidan hade kanske hoppats på en större portion, men fick därför plats med en crème brule och rundade av med en espresso.

Barnen åt ömsom glass och ömsom pavlova. Fina kreationer. Alla nöjda.

Den här puben ligger drygt två mil från The Swan som vi lunchade på vägen ner till Cornwall. Vilken var bäst? Typ en omöjligt fråga ett besvara faktiskt. Blir nog 1-1 i det här derbyt.

Bude: middag på Temple

En sak som var på vår  ”måste-lista” den här gången i Bude var att äta middag på Temple. Förra året hann vi fika här (ja jag vet, bilderna från förra sommarens alla inlägg har försvunnit, ska kika mer vid tillfälle, när panik och ångest har lagt sig). Häpnades då av deras meny i övrigt och hade därför middagsbokningen redo en månad i förväg. Överlag skulle jag nog säga om Bude sommartid att man behöver boka alla middagar i förväg för att slippa handla middag på Sainsburys.Den här sommaren har Temple en ganska strikt middagsmeny. 25 pund/person för en tvårättersmey. Man delar på förrätterna. Väljer egen varmrätt men delar även på tillbehöret till. Sedan tillkommer efterrätter. Hade lite huvudvärk innan hur det skulle bli med barnportioner men det löste sig smidigt. När notan kom hade vi betalat för tre menyer. Vi var inte heller den enda barnfamiljen som rullade in här klockan sex. Snarare var vi nog fyra sällskap med barn vid den här sittningen. Även enkelt att få hela menyn glutenfri.

Husets kaxiga röda naturvin lägger jag gärna på minnet.

Denna hummus med butternutpumpa är fin! Ja brödet har gluten så det fick bli krispiga salladsblad som glutenfritt att dippa upp röran med.

Och den här serveringen med hyvlad kålrabbi och deras tweak på tzatziki lämnade inga smulor.

Tredje förrätten kanske bleknade lite jämfört med de andra två, men är fortfarande god. En vegansk liten taco med svamp och rökt creme fraiche.

Sedan över till varmrättens tillbehör. Enkelt och rustikt. Bara bra grejer liksom.

Ingen är förvånad över att maken valde deras lågtempade fläsksida. Minns inte att någon fick smaka, haha.

Äldsta barnen provade kvällens fisk. Med rökt vitlökssmör. Fantastiskt god.

Jag delade deras citronkyckling med de yngre barnen. Generös portion, ämnad egentligen för två. Himla genomtänkt menyn med varmrätter ändå där tillbehören passade oavsett  kött, fisk eller kyckling.

Och det fanns plats för efterrätt. DETTA är sommarens bästa efterrätt. Genidraget att dels krossa sesamfrökakor över chokladmoussen. Men också att gömma en liten saltkaramelldutt i botten. Var totalt omotiverad att dela med mig. Något att härma här hemma tänker jag.

Å andra sidan var maken helt opepp att dela med sig av den magnifika cheesecaken. Så allt snack om att menyn var ”ideal for sharing” fattar jag inte riktigt i efterhand.

Den här middagen var verkligen något utöver det vanligt. Lite som en crossover av Ottolenghi och Matbaren. Om det inte hade vart för att menyn var samma hela veckan hade vi nog hunnit med ett besök till. Oavsett, så blir det nytt besök nästa gång vi är i Bude.