Bjuder på lite bilder från besöket på Charleston house. Ligger strax utanför Lewes om du befinner dig norr om Brighton. Hade planer på att åka dit förra året men pandemin krånglade så klart till det. Så när jag var i England häromveckan och 16-åringen picknickade med kompisar pep jag hit med en väninna.
Huset tillhör Bloomsburygruppen, så läs gärna lite om deras historia innan och kanske framför allt om husets huvudperson – konstnären Vanessa Bell, syster till Virgina Wolf. Det är väl värt att gå på en bokad visning, även om det är LITE ängsligt kring hur man får röra sig från rum till rum. Rätt pretantiöst klientel på temat kulturelit turistar här, men låt det inte avskräcka dig. Det är en fin plats för en dagsutflykt.
Ej på bild – ett riktigt trevligt café! Har lite blandad lunchmeny och fika. Supermysigt!
Häromveckan när vi var London bodde jag och 16-åringen i en liten lägenhet på 16 Irving Street i Covent Garden. Hittade via booking.com. Vi var inte intresserade av någon hotellfrukost utan ville ha tillgång till eget pentry. Blir oftast lättare att fixa glutenfri frukost på egen hand. Plus att vi ville vara hungriga för lunch och middag. Dessutom ville jag kunna jobba ostört men centralt så hon kunde röra sig ute på egen hand. Så utifrån dessa preferenser blev boendet jättebra. Faktiskt så gick vi precis överallt dessa dagar, tack vare läget.
Ingen hiss finns i huset ska tilläggas, det är smala trappor och vi bodde högst upp under taknocken. Det var ostört från andra boendes i huset men visst var det liv från restaurangerna på kvällen från samma gata utanför. Äsch rätt mysigt ändå en kväll i slutet av juni. Rent och fint var det också. Sprang aldrig på rumsuthyraren, allt kontakt sköttes via mail och vi hade digitala koder till dörrarna. Rätt skönt faktiskt.
Vill gärna prova alla Ottolonghis restauranger i London men det här är ändå en början. Åh vad det här var bra. Jag och 16-åringen delade på 5 smårätter innan vi promenerade vidare på musikal. Blev så mätt. Blev inte plats för efterrätt. Vi pratar fortfarande om morötterna! Helt galet att man kan bli så besatt av en sån enkel rätt.
Deras pre-theatre-menu var inte direkt glutenfri vår kväll, men en bra sak med Nopi är att de har en hel del glutenfritt på menyn. De har även en enkom glutenfri meny som de fint nog mailade i förväg. Sånt är så skönt tycker jag. Betyder så mycket när man kan välja ”allt” från menyn man kikar på. Det finns även en del kötträtter så klart men dottern är pescitarian och jag ville som dela alla rätter med henne. Så härlig middag med mycket vego och lite fisk. Prismässigt helt ok med tanke på de fantastiska råvarorna och väl komponerade rätter.
Vi satt för övrigt en trappa ner vid deras långbord typ ”mitt i köket”. Det är som tänkt att man socialiserar med andra gäster. En trappa uppe är det mindre bord. Mysigt på olika vis tänker jag.
Drack riktigt gott vin på glas och dottern provade alkoholfria drinkar som var mycket ”ottolonghi” dvs med en massa smaker som en inte kommit på själv. Så inspirerande middag från början till slut.
Lite kryddade nötter innan maten. Nästan lite för mycket (!) om jag nu ska anmärka på något?Burrata med ananas, chili, honung och koriaderfrön. Wow vilken ost!Morötterna. Alltså vad vi pratar om dem. Med labneh, kardemumma och pistage. Vill ha receptet!Tomater med safir (heter vad på svenska?), grön miso, mandel och furikake. En väldigt fin kombo.Broccolini som pakora. Tofu med lime. Plus picklad citron.Dottern pratar fortfarande om denna torskrätt. Vet knappt vad vi äter här. Någon slags rädisa i purén. Vad är ens monks beard?! Plus chilismör. Magi på tallrik som är så typiskt Ottolenghi?
Första veckan på sommarlovet tog jag och tonåringarna båten till Möja. Minstingen var på Barnens Ö och maken jobbade hemma. Däremot kom hunden med. Vi tog morgonbåten från Strömkajen och framåt lunchen landade vi på brygggan på Berg. Vi hade så bra dagar på vandrarhemmet. Rekommenderar verkligen. Varvade hemmaluncher med utemiddagar. Hängde på låset när coop i hamnen hade öppet ett par timmar på eftermiddagen för att köpa glass. Cyklade runt ön. Inget uppväxlat tempo på ön veckan innan midsommar men gissar att det blir mer i juli. Vi pratar redan om ”nästa gång”.
På väg från Strömkajen!
Båthamnen på Möja
På vandrarhemmet – rum med egen ingång välkomnar hundar
Tonvis med häng
Jobbade på båten
pizza på hamnbaren (som även har glutenfritt)
Fina kvällar
Cyklade rakt över ön
Menyn på Wikströms – nästan allt glutenfritt och laktosfritt
Vi hade ingen plan alls för var vi skulle äta lunch på söndagen i Paris. Chansade på att vi skulle hitta bra galetter på vägen till flygplatsen. Ok vi fick faktiskt leta lite. Men hittade sedan denna rekommendation i appen Find me GF. Jag använder bara gratisversionen av appen men den är ändå ett ok komplement när man lite i panik på plats letar efter glutenfria tips på resan.
Vi hamnade på Creperie Marie Madeleine. Enkla galetter kommer på en papptallrik och tillagas på en spishäll ute på gatan. Gullig service och prisvärt. Ett bra stopp om man mer är ute efter mat på stående fot och inte har tänkt sig en långlunch med galetter och vin. För oss som var lite jäktade till flyget blev det här helt perfekt. Ligger på 160 Rue Saint-Martin och finns här på Google Maps.
