Författare: Helena

Hämtar inspiration från resor, restaurangbesök, matprat med vänner och gamla tidningsurklipp. Bästa matlyxen hittar jag i Hötorgshallen. Och så älskar jag oliver!
ÄTA UTE

Födelsedagsmiddag på Serwito

/

Efter att Maria och hennes J har lovordat den italienska restaurangen Serwito i flera år, var jag och sambon äntligen där i lördags för att fira sambons födelsedag. Förväntningarna var förstås höga, och vi blev inte besvikna.

Killen som servade oss var väldigt trevlig, drog ut stolen åt mig och föreslog ett glas mousserande italienskt vin medan vi tittade på menyn. Oh boy, han visste precis vad han skulle charma mig med! 😉 Proseccon (osäker på om jag har hittat rätt sort) smakade fantastiskt. En tydlig äppelsmak, friskt och bubbligt. Precis vad jag gillar.

Jag valde en meny med fisktema:

Zuppa d´aragosta
Hummersoppa

Luccioperca in salsa di peperone
Grillad gösfilé med smörstekta grönsaker och paprikasås

Gös på Serwito

Sorbetto al limone
Citronsorbet

Citronsorbet på Serwito

Födelsedasbarnet åt lufttorkat kött med pesto och parmesan till förrätt, kycklingfilé fylld med ost, zucchini och paté av soltorkade tomater till varmrätt och som avslutning citronsorbet. Till våra varmrätter drack vi var sitt glas vin (vitt resp. rött) som servitören rekommenderade. Lyckade kombinationer. Tyvärr minns vi dock inte namnen på vinerna.

Maten var vällagad och smakade väldigt gott, atmosfären kändes familjär och utan att ha varit i Italien (ännu – ett besök borde definitivt kombineras med Giro d´Italia i maj) inbillar jag mig att det är så här en italiensk taverna är. Den utmärkta servicen höjer totalupplevelsen ytterligare ett snäpp. Jag uppskattar verkligen att personalen ger mig uppmärksamhet, frågar om vi saknar något och att man inte märker att servitören är stressad trots att han förmodligen är det. Det ska förstås tilläggas att det inte var någon trängsel på restaurangen i lördags, men jag har en känsla av att god service är viktigt för personalen på Serwito.

En parentes: Lagom till desserten fick jag via SMS reda på att Depeche Mode-killarna hängde på Kungsholmen hemma vid vårt bo. Jag kunde för mitt liv inte begripa vad jag gjorde i fel stadsdel när killarna som tagit med mig på en nostalgitripp som heter duga på Stadion kvällen innan kanske var och letade efter mig på min hemmaholme… 🙄 Fast det kan ju inte den italienska krogen hjälpa…

7 kommentarer
ÄTA UTE

”Frukost de Luxe”

/

Frukost de Luxe

Jag vet att jag har bloggat om det här förut, men det är det här som stavas l i v s k v a l i t é. En frukost på Café Latte; leverpastejmacka, liten yoghurt, Minute Maide-juice och vattenmelon. I det strålande sommarvädret kan jag med lätthet sitta på uteserveringen tillsammans med sambo-M, småläsa tidningar och bara gotta mig fram tills caféet börjar fyllas med lunchgäster. Att flytta från Kungsholmen ter sig alldeles omöjligt. 😉

6 kommentarer
I GLASET

Azabache

/

Det är varmt, jag har fått smak för rosébubbel och Elin lockar med Saint-Tropezdrinkar. Så klart att jag var tvungen att gå till Systemet och köpa rosévin härom dagen. Eftersom mina rosévinskunskaper är obefintliga bad jag mannen i kassan om hjälp med att välja ett vin. Systemmannen visade sig vara starkt kritisk till rosévinets existens (”för det finns ju så många goda röda viner”), så några tips var inte att räkna med. Jag valde lite i blindo, kan man säga, och tyckte att ett spanskt vin är nog bra för i Spanien är det ju också varmt och då borde de ju kunna göra goda roséviner… 🙄 Vi drack Azabache till pastasallad med kräftsjärtar och sedan fortsatte vi att dricka Azabache till ingenting alls och det gick alldeles galant. Jordgubbssmaken var ganska dominant och det riktigt kalla vinet var väldigt gott den varma sommarkvällen.

Rosévin

Systemmannen må ha varit avigt inställd till rosévin, men när han bad om leg när jag skulle betala förvandlades han till en hyvens man. Och jag tänkte: tänk att jag fick visa leg fastän att jag lät bli att säga att rosévin är som saft… hihi… jag måste vara väldigt o-32-årig! 😛

Kommentera
I GLASET

Adobe

/

Adobe

Systemutvecklaren jag bor ihop med kom hem från Systembolaget med en flaska Adobe för ett tag sedan. Utan att egentligen ha så stor aning om smaken, men däremot ha blivit nyfiken på vinet p g a namnet. Vi drack den sedan till grillspett gjorda på chorizo (surprise!), färska champinjoner och cocktailtomater (marinerade i Fontanas Souvlakimarinad – rekommenderas!) och ja… det var inte bara ett kul namn, vinet smakade bra. Ett väldigt fruktigt vin. Längre än så sträcker sig inte mina vinprovarkunskaper, men det var gott! 😉

3 kommentarer
MATPRAT

Fem favoriter i köket

/

Jag funderar inte bara på vilken potatissallad eller quinoasallad jag ska laga för dagen, jag klurar också på vilka prylar i mitt kök jag bara inte kan vara utan. Nu menar jag inte stora saker som teflonkastrullen som jag försöker få ner mer än 1 liter i för att jag vägrar att använda andra kastruller eller snygga saker som Filippa K-muggarna som jag är förälskad i som jag har fått för mig att jag måste ha två av varje mönster av. Nej, det här är små, praktiska prylar. Saker jag skulle ta med mig om jag skulle laga mat på bortaplan och liksom inte skulle våga riskera att vara utan.

Favoriter i köket

1. Elektrisk stektermometer – alldeles oslagbar när kycklingen ska gå färdigt i ugnen eftersom jag inte riktigt är så flink i fingrarna att jag kan känna på fågeln om den är klar.
2. Glasburk med lock – hehe… den här är lite lurig, men eftersom jag alltid förvarar mina finoliver i en sån här burk måste jag ha med den på topplistan. 😛
3. Locköppnare – utan den här lilla vännen hade jag förmodligen kastat både en och två oöppnade glasburkar i golvet i ren frustration. Tänk er en livsviktig ingrediens som befinner sig innanför glas och lock och som inte går att öppna. Den lilla vita öppnaren lyfter på locket med ett enkelt knyck. Köp en!
4. Cestjärn – sedan jag fick mitt cestjärn i julklapp har jag gjort citrongirlanger och pyntat allt ifrån olivberg till quinoasallader med. Enkelt och väldigt dekorativt. Och det går inte att få till det utan järnet.
5. Kniven – min allra bästa vän. Det är faktiskt ingen myt att en bra kniv gör matlagningen till en fröjd, det är dagens sanning. Mina knivar är inga lyxvarianter; de kommer ifrån Dukas egen serie Kobe och kostar knappt en femhundring stycket. De bäst använda hundralapparna i mitt kök.

Vilka är dina favoriter? Saker som är så praktiska att du önskar att du hade uppfunnit dem själv. Eller för den delen; vilka smarta redskap saknar du? Berätta!

13 kommentarer