| Prenumerera via Bloglovin' bloglovin | Prenumerera via RSS RSS | Kontakta oss RSS

Postat av tisdag 24/04 2018 kl. 12:34 Kommentera

Gnocchi Puttanescha

Måste man ha sardellkräm i en tomatsås? Ja det tycker jag verkligen. Oavsett om du tänker göra en klassisk puttanesca eller inte. Jag gillar ju kombon med parmesan och kapris som blir mycket umami med liten insats. Och det är bara skafferivaror i den härformen = värsta bästa vabbmaten!

GNOCCHI PUTTANESCA, en stor form

  • 2 påsar gnocchi
  • 3 burkar körsbärstomater
  • 1 dl kapris
  • en burk svarta urkärnade oliver
  • 3-4 tsk sardellkräm på tub
  • lite vitlök
  • en gul lök
  • 1-2 selleristjälkar
  • salt och peppar
  • finriven parmesan
  • färsk bladpersilja
  1. Börja med tomatsåsen eftersom den behöver koka en bra stund.  Hacka en gul lök, ett par vitlöksklyftor och lite strimlad selleri. Fräs mjukt med olivolja i en stor tjockbottnad kastrull.
  2. Häll på körsbärstomater, kapris och oliver. Rör ner ett par teskedar sardellkräm. Låt puttra 45 minuter under lock till såsen kokat ihop. Salta och peppra.
  3. Koka gnocchis på vanligt vis.
  4. Varva gnocchis, finriven parmesan och tomatsås på ett serveringsfat. Toppa med färsk bladpersilja.

 

Postat av lördag 21/04 2018 kl. 8:35 Kommentera

Oreo Milkshake

Jag måste erkänna att det kan vara galet gott med milkshake som efterrätt. Min favorit är definitivt den här med Oreos. Och det bästa är att barnen fixar allt medan jag ligger kvar på soffan. Sa jag att de diskar upp efter sig också?

 OREO MILKSHAKE – 4 små glas

  1. Låt glassen stå framme en stund i rumstemperatur så att den mjuknar men inte smälter.
  2. Häll lite chokladsås i varje glas. Luta glasen så att glasets alla sidor är täckt med chokladsås.
  3. Mixa fyra kakor till fint smul i en skål. Tillsätt mjölk och glass. Mixa till en slät milkshake.
  4. Häll  upp i glasen och dekorera med en kaka på kanten. Servera direkt! ♥

 

Postat av måndag 09/04 2018 kl. 17:53 Kommentera

Kyckling med ”green bean fries” och sardell och-kaprismajonnäs

Det här åt vi i lördags! Liselotte bloggade om det här förra veckan och jag insåg att det här borde vara en rätt som passar vår famij. Helt klart en succé eftersom det inte var en smula kvar efteråt. Både fries och dipp är önskat av barnen snart igen.

Men det här med ”Kyckling Steak”. Alltså jag vet inte om jag blev impad. Jag gillade idén med att ha en ”kycklingbiff” men jag var inte imponerad av de här kycklingskivorna. Det är urbenad och urbankad kycklingklubba som säljs för 149:-/kg. Tänkt att stekas snabbt på ett par minuter likt en skiva biff. TUR att maken var borta för jag hade skämts ordentligt om jag hade berättat för honom vad jag hade betalat för det här slafset. Kycklingen i sig var god som jag smaksatte med lite torkad timjan och citronsaft. Men nästa gång köper jag hellre en annan styckningsdel. Tänker att kycklingbröst går att få till lika fint för en mindre peng. Eller att vi gör biffar på kycklingfärs. Till exempel Helenas kycklingfärsbiffar med chili och ingefära.

Om majonnäsen – du kan givetvis använda hela sardeller men jag tycker det är smidigt att använda sardellkräm som finns på tub. Lätt att använda och håller 2 månader öppnad i kylskåpet. Och nej, jag är alldeles för bekväm för att slå egen majonnäs, är alldeles för förtjust i Hellmans. Men så orkar jag inte heller göra egen ketchup …och så vidare. Jag gjorde en liten sats av majonnäsen nedan eftersom jag inte visste om den skulle bli uppskattad. Oups! jag fick gå och blanda mer mitt i middagen!

GREEN BEAN FRIES, en plåt

  • 300 gram haricot verts
  • 2-3 ägg
  • vetemjöl till panering
  • ca 2 dl panko
  • ca 2 dl finriven parmesan (på påse går alldeles utmärkt)
  • salt och peppar
  1. Förbered paneringen med att hälla upp vetemjöl i en större form och blanda 50/50 av panko och riven parmesan i en annan. Knäck och vispa äggen i en tredje form (ja det blir lite disk…). Lägg  bakplåtsapper på en ugnsplåt och ringla lite  olivolja över.
  2. Rulla bönorna i mjöl. Använd gärna en tång för att doppa dem i ägg och rulla dem sedan i panko och parmesan innan de sprids över plåten.
  3. Ugnsbaka bönorna i 225 grader. Skaka plåten lätt ibland. Undvik att flyta runt bönorna så mycket i början så att inte paneringen lossnar. Paneringen ska vara gyllenbrun och bönorna knapriga när det är klart.
  4. Salta och peppra. Serveras direkt med sardellmajonnäsen.

 SARDELLMAJONNÄS MED KAPRIS, en receptskiss

  • Blanda ca 1 dl Hellmans majonnäs med 1 tsk sardellkräm.
  • Rör ner pyttelite hackad vitlök och en dryg matsked kapris.
  • Smaka av med lite mer sardellkräm eller mer majonnäs.
  • Låt stå i kylskåpet minst 20 minuter så att smaken hinner stå till sig.

Postat av onsdag 21/03 2018 kl. 9:17 Kommentera

Gratinerade nachos

Återkommande hemma hos oss på helgerna är en rejäl nachosplåt. Om inte till middag så kanske efteråt som plock framför tvn. Lättfixat och älskat av alla. Men alla rätter går ju att förfina och i fredags valde Tioåringen att varva största gratängformen med nachochips, kycklingfärs och riven ost. Fördelen med hennes variant med att lägga riven ost på tre lager nachos är att du lätt lyfter upp stora ”chunks” på tallriken att äta med händerna. Ett litet tripple-D-moment (om ni brukar kolla på Diners, Drive-Ins and Dives).

barnens bästa NACHOPLÅT

  • ca 600 gram kycklingfärs
  • färsk koriander
  • spiskummin, salt och peppar
  • lite vitlök
  • ca 250 gram nachos (1,5 påse)
  • riven ost
  • en halv röd lök
  • 1 stor paprika i små bitar
  • en burk urkärnade svarta oliver,  skivade
  • 2-3 avokados
  • en lime
  • gräddfil
  • tacosås på burk
  1. Stek kycklingfärs varsamt i en stekpanna med lite vitlök.
  2. Smaksätt färsen med massor av färsk koriander, spiskummin, salt och peppar.
  3. Ta fram en stor och djup ugnsform. Börja med att varva med nachochips och sedan färs, riven ost, oliver, jalapeños och paprika. Gör om två lager till. Avsluta med riven ost.
  4. Gratineras i ugnen i 200 grader, använd gärna grillfunktionen sista minutrarna.
  5. Preppa guacamole –  blanda avokado med lime, salt och peppar.
  6. Vid servering: toppa den varma gratängen med guacamole, gräddfil och tacosås.

Postat av lördag 17/03 2018 kl. 17:41 Kommentera

Pasta med halloumi, citron & haricots verts

Jag är alltid på jakt efter snabba vardagsrätter med få ingredienser och letar på olika ställen för att hitta nya favoriter. För tillfället är Coops medlemstidning min största källa till nya idéer (mer om det i ett separat inlägg framöver), men jag spanar även i kokböcker och på nätet. Vi beställer mat via MatHem en gång/vecka och på deras sajt finns en recepttjänst. Just där hittade jag den här pastarätten som vi testade nu i veckan. Om jag ska vara ärlig var det jag som klickade hem varorna och Magnus som fick uppdraget att laga maten. Rimlig arbetsfördelning, tycker jag. 🙂

Pasta med halloumi, citron och haricot verts, 4 portioner

350 g pasta (MatHem förelsog gemelli – skruvformad pasta)
1 msk salt
1 rödlök
2 vitlöksklyftor – vi hoppade över vitlöken
1 msk olivolja
250 g haricot verts (frysta)
125 g körsbärstomater
1/2 kruka basilika
1/2 citron
400 g halloumi
1 msk olivolja
35 g ruccola
salt
svartpeppar

Gör så här:

Tina haricots verts och koka pastan enl. anvisning på förpackningen. Skala och skär rödlöken i klyftor och grovhacka vitlöken. Fräs lök, vitlök och haricot verts i olivolja i ca fem minuter. Halvera körsbärstomaterna. Grovhacka basilikan och riv citronskalet (glöm inte att skölja citronen noga – välj gärna en ekologisk citron). Tillsätt tomater, basilika och citronskal  i pannan och låt fräsa med på låg värme.

Tärna halloumin och stek den gyllenbrun runt om i olivolja i en riktigt varm panna.  Sila av pastavattnet, men spara ½ dl vatten i kastrullen. Blanda pastan, pastavattnet och ruccola med grönsakerna i pannan. Låt fräsa en stund och smaka sedan av med citronsaft, salt och peppar. Lägg upp på tallrikar och toppa med halloumin.

En god pasta som kommer få förnyat förtroende som vardagsrätt här hemma. Ett extra plus för att jag har hittat en vego-rätt som vi gillar båda två.

Vi gjorde som vanligt fyra portioner för att ha hälften i matlåda dagen efter och det smakade bra då också. Även om halloumin så klart förlorade spänsten.