Ostchock
På Ica Maxi hittade vi små förpackningar av osten Allerum XO som jag inte har haft någon närmare bekantskap med (eller ja, när jag googlade på den upptäckte jag i och för sig att jag åt den gratinerad i en förrätt hos Maria, men jag var väl inne i amningsdimman då) och för 9:90:- så får man alltså 130 gram. Det är ju faktiskt en smart grej av Ostfrämjandet att köra en drive med små förpackningar så att även ostfegisar kommer sig för att prova nya ostar.
Jag önskar att jag kunde vara lite mer målande i min beskrivning av osten, med eftersom jag fortfarande befinner mig i någon slags ostchock så kan jag bara säga, herregud vilken god ost. Det går inte äta den utan att man blundar och känner marken försvinna under fötterna. De små osttärningarna försvann raskt tillsammans med min nya favoritchutney; havtornskokta äpplen med kardemumma. Burken hittade jag på Hambergs Fisk i Uppsala och den är ett grymt bra fynd. Vi har ju provat havtorn i alla möjliga varianter och det här var en av de bättre. Dessvärre så köpte jag sista burken så det kanske tar några dagar innan den dyker upp igen om någon är intresserad (till tröst så kanske jag ska berätta att jag övertalade den rara killen bakom disken att ta hem Mrs Darlingtons apelsincurd med cointrau, så den dyker förhoppningsvis vis där framöver)
Dessutom kan jag se ytterligare en poäng med den lilla miniförpackningen på 130 gram. För det här är en ost som man äter tills den tar slut och detta får nästan ses som ett preventivt syfte att förebygga gallsten. Nästa gång som jag springer på den här lilla underbara osten så ska vi ha ett ostderby mellan Allerum XO och Västerbottensost. Jag har ingen aning om hur det kommer att sluta.
