Författare: Helena

Hämtar inspiration från resor, restaurangbesök, matprat med vänner och gamla tidningsurklipp. Bästa matlyxen hittar jag i Hötorgshallen. Och så älskar jag oliver!
MATPRAT

Fiffigt & snyggt från Normann Copenhagen

/

Jag traskade genom NK:s köksavdelning härom dagen och fick syn på de här härliga färklickarna från Normann Copenhagen. En ihopfällbar tratt t ex. Genialiskt, för tratten är en riktig utrymmestjuv i min kökslåda. I ihopfällbart tillstånd är den nästan platt. Varför har jag inte kommit på den här konstruktionen själv? 💡

Ihopfällbar tratt

Durkslaget är nästan lika svårt att få plats med i köket. Och inte nog med att det är praktiskt med den här modellen, den är snygg också!

Ihopfällbart durkslag

Och så ett fiffigt grytunderlägg som man kan göra om efter storleken på grytan.

Underlägg

Underlägg

1 kommentar
ÄTA UTE

Café Frankfurt

/

Vårt gamla frukosthak har bytt ägare och är trist nog inte alls lika bra längre. Kan hända är jag kinkig som hänger upp mig på att tekopparna är hälften så stora, att den lilla fruktyoghurten är utbytt mot naturell yoghurt med müsli och att det inte längre finns några skvallertidningar i tidningsstället. Nåväl, nu är det läge att leta efter nya ställen att äta frukost på om helgerna. Elin tipsade om Café Frankfurt på Pipersgatan och nu har jag och sambon varit där och testätit. Och jag tror att jag utan någon som helst ansträning kan tänka mig att hänga där både nu och då. 🙄

På Café Frankfurt får man vara slug om man ska få ett bord, för det finns bara fem stycken att slåss om. Vi hade tur och kunde precis smyga ner på var sin stol när ett sällskap reste på sig. Jag valde en stor frukostmeny och fick två sorters bröd, lomo och salami, Manchego och en ostsort till som jag inte vet namnet på, fikonmarmelad, apelsinjuice, en kopp te (eller valfri kaffesort för den som önskar) och en skål med riktigt ljuvlig yoghurt, färsk frukt och lite honung. Den stora frukostmenyn kostar 85 kronor och min kommentar var flera gånger ”I´m in heaven”. Trots att jag egentligen allra helst vill ha en riktigt svensk macka med leverpastej till frukost gick den här varianten hem hos mig. Galet gott. Om än lite i dyraste laget.

Frukost på Café Frankfurt

På menyn finns även en liten frukost för 40 kr (men jag var inte smart nog att fråga vad den innehåller) bagels, croissanter och ett stort antal grillade mackor.

Café Frankfurt ligger på Pipersgatan 24 på Kungsholmen och du åker dit med t-banans blå linje till Rådhuset eller med buss nr 69 (hållplats Pipersgatan).

På Café Frankfurt tar de inte emot kort, så se till att ha kontanter i plånboken!

4 kommentarer
gröna tillbehör

Cole slaw

/

Att göra egna hamburgare är enkelt och den minimala arbetsinsatsen resulterar i riktigt goda burgare. Vi brukar bara krydda färsen med salt, svartpeppar och grillkrydda, men den som vill kan förstås även ha i lite cayennepeppar t ex. Jag äter helst hamburgarna i grovt hamburgebröd tillsammans med ost (allra helst cheddar), tomat, sallad, salsa och minst två hela saltgurkor. Och gärna potatisklyftor.

I helgen gjorde jag cole slaw till hamburgarna. För första gången, faktiskt. Och det matchade resten av tillbehören, för enklare kan det knappast bli.

Till fyra portioner behöver du:

strimlad vitkål ca 3 dl
1 grovriven morot
1/2 grovrivet äpple
ca 1 dm purjo, finstrimlad
2 dl lätt creme fraiche
3/4 msk majonnäs
några droppar citronsaft
salt
svartpeppar

Gör så här:

Blanda alla ingredienser och smaka av med salt och svartpeppar. Låt stå i kylen i minst 15 minuter innan servering.

Hemlagad hamburgare med klyftpotatis och cole slaw

På den här hamburgaren hade jag Emmis Emmentalerost; god och smakrik. Inget dumt val alls, faktiskt. Däremot saknade jag salladen som vi missade totalt när vi var i mataffären.

Vill du läsa mer om Ragazzetjejernas hemlagade hamburgare och cole slaw? Maria skrev ett inlägg om sina baconhamburgare i februari och för bara någon vecka sedan postade Elin ett recept på cole slaw med äpple och kummin. Vi verkar vara inne i ett snabbmat på hemmaplan-stim. 😉

12 kommentarer
ÄTA UTE

KGB Bar & Restaurant

/

I veckan var min lillebror Andreas och hans sambo Emma på besök i Stockholm och en av kvällarna var vi på restaurangen KGB efter tips av mina medbloggerskor. Till KGB går man om man vill äta borsjtj eller blinier, dricka öl efter jobbet eller bara småäta och prata på ett ställe med avslappnad stil. Det här var mitt första KGB-besök, men det kändes familjärt redan efter en liten stund. Jag gissar att stället har många stammisar och att man ofta ses här för att säga hej till personalen och dricka en öl eller två.

Vi startade med en delikatesstallrik som bestod av rökta korvar, två sorters ost (Tallegio och en ädelost), marmelad och knäckebröd. Inte så värst ryskt, men väldigt gott. I den obligatoriska brödkorgen på bordet fanns dessutom en god kaviartapenad och skivad saltgurka.

Till varmrätt åt vi stenkolsgrillad ryggbiff med friterad klyftpotatis och chilibearnaise. Ryggbiffen smakade bra och var grillad lagom länge för att vara well done, men däremot var klyftpotatisen lite väl mörk för min smak.

Träkolsgrillad ryggbiff med potatisklyftor och chilibearnaise

På väggarna hänger en hel del rysk nostalgi och när jag fick syn på den ryske hockeymålvakten Vladislav Tretyaks tröja blev jag lite full i skratt. Historien är gammal; jag var två och ett halvt år på hösten 1976 och på tv:n visades Canada Cup. Mitt i natten. Min mamma och pappa, de unga hockeytokiga föräldrarna, missade inte en match och hux flux satt även det brunögda yrvädret i soffan och hejade på det svenska landslaget. Av någon märklig anledning var jag extra förtjust i målvakterna och allra mest i just Tretyak och den svenska målisen Göran Högosta. Och ni vet ju hur det är när man är liten och säger tokiga saker; det hänger med hela livet. Alltså har jag om och om igen fått höra att jag sa: ”Den yske målvakten Tetjak och den svenska målvakten HögHosta”. Jag kunde med andra ord inte säga R och att den svenska målvakten hostade högt var väl lite kul, kan man tänka. 😉 En rejäl parentes i inlägget om maten på KGB…

# 20 Tretyak

KGB Bar & Restaurant ligger på Malmskillnadsgatan 45 och närmaste t-banestation är Hötorget.

1 kommentar
dipp och röror

Fläskfilé med konjaksås

/

Min svärmor är en duktig matlagare, och en flitig Ragazzeläsare, och när M och jag är på besök hos henne blir vi rejält bortskämda. För ett par veckor sedan åkte vi söderut över helgen och blev bjudna på den ena godsaken efter den andra. Bl a den här fläskfilérätten med konjaksås.

Till fyra personer behöver du:

6 hg fläskfilé
salt
svartpeppar
Sås:
2 msk koncentrerad kalv- eller viltfond
3 dl vatten
1 bananschalottenlök
1/2 msk tomatpuré
1 lagerblad
1 knippe färsk timjan
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 msk japansk soja
1 msk konjak
2 msk Maizenaredning
salt
vitpeppar
1 dl frusna lingon – till servering

Gör så här:

Bryn fläskfilén runt om och låt den sedan gå klart i ugnen i 175 grader. Använd stektermometer; innertemperaturen ska vara 75 grader. Låt fläskfilén vila i aluminiumfolie en stund (minst 10 minuter) alt. gör den klar kvällen innan servering.

Hacka schalottenlöken grovt (såsen ska silas, så lägg ingen energi på att finhacka om du inte har lust med det!) och fräs den hastigt i lite olja. Tillsätt fond, vatten, tomatpuré, lagerblad och timjan och låt koka ihop i ungefär 10 minuter så att det återstår ca 2 dl vätska. Sila såsen och låt den sedan koka upp igen. Tillsätt grädde, soja och konjak. Pudra över Maizenaredningen och låt puttra i ett par minuter. Smaka av med vitpeppar och ev. salt.Skiva fläskfilén, strö över frusna lingon och servera tillsammans med konjaksåsen och ex. klyftpotatis.

Fläskfilé med konjaksås

Till maten drack vi det röda vinet Allesverloren (nr 29002); ett smakrikt och fruktigt vin med lite bärton som passade riktigt bra.

Kommentar: Utöka mängden konjak om du tycker att såsen blir ännu godare av ytterligare några droppar. Var däremot försiktig med saltet; både fonden och sojan ger sälta.

1 kommentar