Granger & Co. i Notting Hill

Jag hade läst lyriska recensioner om Granger & Co. innan vi åkte till London i vintras och var mycket sugen på att gå dit. Kruxet var att restaurangen i Notting Hill, som låg bäst till i förhållande till vårt hotell, inte tar emot bokningar och vi vågade inte chansa på att få bord en kväll. Att behöva vända i dörren vore inte så kul och vart går man då? Jag är den planerande typen som gärna vill ha bordsbokningar klara före avresan – särskilt när vi åker till storstäder.

Att äta på Granger & Co. en kväll lades på is, men så blev det läge att testa en lunch istället. Vi promenerade runt i Notting Hill och kom till restaurangen när den allra värsta lunchrusningen var över. Lokalen var full med folk, men vi lyckades knipa ett bord för två.

Jag valde en sallad med friterade ärt- och dillbollar, halloumi och hummus. God, lagom mättande (jag hade ju en middag på kvällen att parera – det är en konst att hinna bli hungrig till nästa måltid när man är på resa) och smaker som verkligen passade ihop. Jag var nöjd med min rätt – tills jag smakade Magnus shrimp burger. Alltså… lägg av, vad god den var! Burgaren smälte i munnen och tillbehören var verkligen mitt i prick.

Lokalen var stor och ljus, men ändå mysig, och personalen uppmärksam och trevlig. Möjligen stack vi ut en del med tanke på att vi varken är hippa businessmänniskor eller ett överklasspar i 70-åldern likt större delen av de andra gästerna, men vi kände oss ändå bekväma.

Vi hade en toppenlunch och jag går gärna tillbaka. Särskilt för den där shrimp burger-tallriken…

Tips! Elin åt nyligen frukost på Granger & Co. i Chelsea. Läs hennes blogginlägg här.

Notting hill: lunch på Farm Girl

Förra veckan lunchade jag med Trettonåringen och långväga gäster på Farm Girl i Notting Hill. Att vi hamnade här var bland annat för glutenfria alternativ och för att deras instagramkonto inspirerat.

För den som är fåfäng finns det instavänlig lila lavendellatte här. Jag höll mig till laxtallriken.

Pannkakorna är gjorda på bovetemjöl och därmed glutenfria. All topping gör det till en sockerchock. Ska vi vara petiga, vilket jag tycker att man ska vara till priset man betalar för att luncha här, så är de lite väl degiga. Njae.

Men läget går inte att underskatta. Runt hörnet väntar härliga Portobello Road som är ljuvlig att promenera på mitt i veckan. Vi letade även reda på den “blå  dörren” så klart. Googlade och insåg att den RIKTIGA dörren har hamnat i Dover. Men vem bryr sig. Alla vill ta ett foto här. Härligt gratisnöje ändå i hjärtat av Notting Hill.

Middag i Notting Hill: Electric Diner

Första kvällen i London hade vi bokat på middag på Electric Diner. Jag hade fått rekommendationen på flera håll och tänkte att en någorlunda tidig sittning kunde välkomna våra Nioåringar. Det gick fint förstås.

Bara att rulla in på Portobello Road gjorde min kväll. En sån härlig stadsdel som jag önskar att jag får tid att utforska mer. Men nu var det alltså avrapportering av restaurangen (som även är en biograf).

Det här är opretentiöst i maxad 50-talsstil. Inget finlir på menyn utan enkelt och rustikt och mycket pommes frites. Barnmenyn var väldigt generös tycker jag om du spanar in dotterns hamburgare nedan. Själv var jag hungrig från resan och åt glupskt upp det mesta av deras “shaved rib-of-beef, horseradish, chips”.  Förutom pepparrotsås serverades även en skysås till. Efterrätt hade jag inte plats för men barnen bjöds på glass efter maten. Det är skön stämning här och det blev helt klart en schysst start på Londonveckan!

Spana gärna in det korta klippet här!

Middag på  Electric Diner i Notting Hill electric1

electric2 electric3