| Prenumerera via Bloglovin' bloglovin | Prenumerera via RSS RSS | Kontakta oss RSS

Postat av lördag 12/08 2006 kl. 19:11 13 kommentarer

Kräftfiske 2006

Kräftfisket i augusti är en av de allra viktigaste traditionerna i min familj. Vi planerar våra semestrar efter bästa kräftfisketid och börjar diskutera var burarna ska sättas redan tidigt på sommaren. Vår kräftsjö ligger i anslutning till mammas föräldrahem utanför Karlskrona och vi är oerhört tacksamma över att moster Naime bor kvar och låter oss fiska varje år. Det är en enorm förmån. Flodkräftor är en hotad art och vår sjö är en av 1000 sjöar i Sverige med just flodisar. Förra året agnade vi med sill och fick 64 kräftor. I år ändrade vi taktik och använde sutare som bete. Vi la ut nät i sjön och förmiddagen efter kunde vi plocka upp två sutare och tanken var att kräftorna skulle bli mer sugna på fisk som finns naturligt i sjön. Det visade sig vara ett smart drag.

(Muspek för bildtext – till alla bilder)

Mammas föräldrahem

Vi har två sorters burar; Lini som är den gamla sortens ihopfällbara burar och August gjorda i plast och med en smart konstruktion som gör det oerhört mycket enklare att få ut kräftorna. Det tar en stund att gå igenom burarna och kontrollera att alla är hela, agna på, fälla ihop burarna så att det går att transportera dem till sjön och sedan packa skottkärran full med allt nödvändigt.

M och lillebror sågar itu den frusna sutaren

På måndagskvällen var vädret fantastiskt. Vi rodde ut i två båtar, njöt av lugnet, la fram olika teorier om var burarna skulle sättas, rodde ut ytterligare en bit, smög längs sjökanten och la i burarna. Det knepiga är att memorera var vi lagt burarna. Det blir lite diffusa riktmärken som ”nummer fem där vassen börjar” och ”den sista i höjd med den gula näckrosen”. Som bäddat för förvirring morgonen efter.

Jag förbereder för bursättning

Lillebror spanar efter kräftornas högkvarter

Att glida över den spegelblanka sjön i absolut tystnad är magiskt. Frisk luft, solnedgång och en alldeles fantastisk miljö. Så mycket livskvalité att det knappt går att ta in.

M ror och himlen är vacker

Vy över sjön i skymningen

När burarna ligger på plats samlas vi på berget vid bryggan för att koka korv. Bullens korv är ett måste och smakar aldrig så gott som när den kokats vid sjön.

Bullens korv med bröd

Efter korvätningen tog nyfikenheten över. Vi hade satt en bur väldigt nära en av bryggorna och det gick att lyfta upp den från land. Två kräftor hade redan letat sig dit och vi blev eld och lågor. Ivriga bestämde vi oss för att ro ut och vittja några av burarna och när vi kom tillbaka till land hade vi fått 54 kräftor totalt. Vi fick dock slåss mot både mörker och galna fladdermöss, men det var det värt. Spänningen steg onekligen inför den stora vittjningen morgonen efter.

Ytterligare en vy över sjön i skymningen

På tisdagsmorgonen var vi på plats vid sjön klockan halv sju. Vädret var idealiskt; solen värmde och sjön var återigen alldeles spegelblank. I vår båt hade lillebrors sambo E tillkommit efter att ha jobbat kvällen innan och allt var i sin ordning. I den andra båten satt mamma, pappa och lillasyster. Vi skiljdes åt vid bryggan och rodde åt var sitt håll (vi håller till på var sin sida – för familjesämjans skull!). Några burar var tomma, men de flesta innehöll fyra, fem kräftor. Årets rekord stod mamma, pappa och lillasyster för; 13 kräftor i samma bur!

Lyckad fångst

2006 visade sig vara ett enastående kräftår i vår sjö. Med oss hem hade vi 128 kräftor (och då hade vi kastat i drygt 60 stycken som var alldeles för små) och tillsammans med fångsten kvällen innan fick vi 182 stycken totalt. Så många minns jag inte att vi har fått någon gång tidigare. Kräftkoket senare på dagen tog tid. Det är viktigt att vattnet verkligen stormkokar när man lägger i kräftorna och det går bara att lägga i sju, åtta stycken åt gången.

Det är fortfarande mormor Sveas recept på kräftlag som gäller. Till 30-40 normalstora kräftor behöver du:

3 liter vatten
1 dl grovt salt
3 sockerbitar
20 hela dillstjälkar med kronor

Gör så här:

Skölj kräftorna väl och låt dem rinna av i ett durkslag. Koka upp vatten, salt, socker och dillstjälkar. Ta upp dillen och låt lagen stormkoka när kräftorna läggs i och lägg tillbaka dillen överst i grytan. Lägg i kräftorna i omgångar, så det inte är någon risk att lagen svalnar. Koka kräftorna i 10-12 minuter och låt dem sedan svalna i lagen.

Kräftfiske

Tips: För den som inte har tillgång till svenska kräftor går det alldeles utmärkt att hotta upp de utländska med att koka ny lag att lägga dem i.

Kräftkunskap för den intresserade:
– En kräfta kan bli åtminstone 20 år gammal och det tar mellan tre och nio år för den att bli 10 centimeter.
– Varma somrar gör att kräftorna växer snabbare och på så sätt växer i sitt nya skal.
– Signalkräftan har bättre motståndskraft mot kräfpest; de kapslar in sjukdomen i sitt skal.

För att ta död på myterna om kräftan; gå in på www.krafta.nu och bli en riktig kräftspecialist!

Liknande inlägg:

13 svar till “Kräftfiske 2006”

  1. Oskar skriver:

    Oj! Tänkte precis på att det varit lite stiltje här den sista tiden. Började bli orolig för att flera av er kanske har ett liv utanför bloggen 🙂 . Då drämmer du till med detta maratoninlägg. Förrutom att man förstår hur gott det måste ha varit får man också en bild av naturupplevelsen i själva kräftfisket. Är ett gastronomiskt förspel utan dess like att inte bara koka kräftorna själv utan även plocka upp de små liven ur vattnet! Har själv använt ett recept på lag som liknar ragazzemormors men mitt innehåller även öl, helst porter. Vet inte om det tillför någonting, kanske lika gott att dricka upp ölen under själva kokandet 😆 .

  2. ulla Rosenberg skriver:

    Tusen tack för en underbar skildring av kräftfisket 2006. Jag njuter av era inlägg på denna blogg och läser den ofta. Kramar från exsvärmor

  3. PO skriver:

    Kan bara hålla med föregående talare, mor lilla mor! 😉
    Det riktigt vattnas i munnen. Fast jag får nog säga att det låter roligare att fiska dom än att äta dom.

  4. Helena skriver:

    -> Ulla: Tack! Det är härligt att du tittar hit då och då. Och jag tänker ofta på kokböckerna hemma hos dig… Kram!
    -> PO: Vi har faktiskt två kräftfiskemedlemmar som definitivt inte vill äta kräftorna. Men fiska vill de! 🙂 Jag njuter dock lika mycket av fiskandet som av sörplandet! :mrgreen:

  5. Lill-A skriver:

    Det var ju två bitiga killar på bilden! En cyklist och en annan grabb med en löpares kropp! hehe

  6. Susanna B. skriver:

    Oj vilka fina sommar bilder! Inte för att jag älskar att äta kräftor men din skildring är ändå en njutning att läsa. Fint inlägg.

  7. Helena skriver:

    -> Susanna B: Tack! Roligt att du gillade inlägget!

  8. Max skriver:

    Ni är medvetna om att kräftor inte är gott va? (hukar sig för mothuggen) 🙂 Det är snapsen man vill åt.

  9. Lotta Andreasson skriver:

    😆 Detta var en lisa för själen som saltötjej jag är.
    Tack för en underbar berättelse om kräftfisket.
    Jag minns min uppväxt med härliga augustidagar i väntans
    tider på att få gå och vittja kräftburarna, koka dom, sova
    och sedan dagen D. Kräftskivan!!! ljuvligt
    Lotta

  10. Helena skriver:

    -> Lotta Andreasson: En Saltötjej bland besökarna; kul! 😀 Det är verkligen något speciellt med kräftfisket. Och nu är det bara drygt tre månader kvar till 2007 års fiske. 😛

  11. jomppa skriver:

    vilken underbar berättelse, fiska kräftor är det bästa som finns:D ett tips är att lägga ”rutten mört” i burarna, låter äckligt men är jävlligt effektivt:D

  12. hampus skriver:

    det verkade kul ska till vättern snart och fiska kräftor:mrgreen:

  13. hampus skriver:

    det var en bra berättelse ett tips. Brax och och vitfisk är det bästa betet.:grin:

  14. […] skillnad från Helena hade jag inte tillgång till färska svenska kräftor, men kräftorna från ICA smakade bra de också även om spadet var i tamaste laget. Till […]

  15. […] nymodigheter när det gäller kräftkokning är inte min grej, så det är fortfarande mormor Sveas kräftlag som hänger […]

  16. […] kräftfisket i början av augusti följde så klart ett kräftkalas med familjen. En angenäm uppgift. I familjen finns två personer […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *