Sportlov i London

På sportlovet var vi två mammor och två nioåringar som drog till London. Vilket skönt avbrott i vardagskarusellen! Dessutom otrolig lyx att få ha fyra dagar på tu man hand med ett av barnen – mycket har ju hänt sedan det här inlägget. Helt plötsligt har jag en tjej som roddar både kartläsning och restauranggooglingar. Tjejerna satte agendan och mammorna hängde på så gott det gick.

Jag tipsar gärna om vårt hotell Hotell Grand Royale som ligger hyggligt nära Paddington Station (8 pund med taxi om du inte orkar promenera sista biten) när man kommer svischandes med Heathrow Express. Det var nästan krypavtånd till Queensway Station som blev vår utgångspunkt varje morgon. Hotellrummen är små men vad behövs mer utöver en skön säng när shopping och mat står på agendan? Två morgnar åt vi av deras frukostbuffé (7,50/15 pund) och den var riktigt bra.

Musikal var förstås på agendan och vi knep bra sista-minuten-biljetter till Wicked via TKTS. Det var nöjda tjejer som shoppade på Primark, klämde på varenda pryl på M&M World, åkte dubbeldäckare, åt rullbandssushi två dagar i rad och brände alla sparpengar hos Hamleys. Sen åt vi middag på tre trevliga restauranger. Återkommer om dem.

lond
Det är lätt att förälska sig i utbudet hos Whole Food.
lond1
Kvällspromenad i Chinatown.

 

Promenerande i Kensington Garden.
lond3
Ett kort stopp på lekplatsen som är till minne av Prinsessan Diana.
lond4
Vi hittade prisvärd afternoontea nära Oxford Street.
Omtanke på burk.
Mellis på Selfridge för stora och små
Mellis för stora och små hos The Brass Rail på Selfridges.
lond7
Hann köpa hem lördagsfrukost till Sverige från St John Bakery.
lond8
På Selfridges blev det även presentshopping: Nutellaburk med personlig etikett.
Vårt hotell.

Käraste Shinta Mani!

Det är med ett djupt andetag som jag försöker summera våra dagar Shinta Mani i Siem Reap.  Riktigt hur jag ska kunna förmedla känslan av hur det är att bo här vet jag inte riktigt. Kanske är det här min bästa hotellupplevelse någonsin? Jag kan inte i varje fall inte komma på ett bättre hotell just nu. Tack kära maken för att jag fick fira min födelsedag här!

Shinta Mani drivs av ett holländskt par med stort engamang för sk social responsibility. De stöttar både skolverksamhet och sjukvård lokalt med sin stiftelse Shinta Mani Foundation. Från att ha börjat i liten skala för sju år sedan har de i dag cirka 300 anställda. Hotellet har två boendealternativ – club och resort. Vi bodde på det senare alternativet som är något mer avslappnat och vi var supernöjda.

Hotellet har designats och inretts av arkitekten Bill Bensley. Lite lyxbohemstil som kommer till sin rätt på den här typen av boutiquehotell. Mycket svart-vitt och orange detaljer. Det är små detaljer hela tiden som gör att vistelsen känns perfekt. Från första mötet då vi möts av hotellets ägare vid entrén där vi får både väldoftande ansiktshanddukar och svalkande tedrinkar fram till det vemodiga avskedet då vi sticks åt små presenter (te och kakor) att ha med hem som minne. Eller som att det bjuds på fräscha mangosorbet-klubbor vid poolen på eftermiddagen. När vi kommer hem sent från en middag står brinnande ljus på golvet utanför varje rum för att vägleda alla hem i mörkret – mycket stämningsfullt. Sängarna förresten! De är underbara! Dessutom hade de koll på mina passuppgifter – på min födelsedag kom hela köksteamet oannonserat och sjöng med en ljuvlig chokladtårta när vi tog en drink i baren.

Ej att förglömma. De har en fantastisk frukost. Typ min drömhotellfrukost. Liten men perfekt buffé. Jag åt egg benedict varje morgon på nyrostad brioche. De har även en restaurang med modern khmerisk meny i samma byggnad som Club-delen – Kroya som jag har bloggat om här.

Vi kände oss inte alls klara med Siem Reap när vi checkade ut. Om vi återser Kambodja på nytt så vill jag helst bo här på Shinta Mani igen!