Författare: Helena

Hämtar inspiration från resor, restaurangbesök, matprat med vänner och gamla tidningsurklipp. Bästa matlyxen hittar jag i Hötorgshallen. Och så älskar jag oliver!
Italien

Tre rätter i Rom

/

Restaurangerna och uteserveringarna ligger vägg i vägg i Rom. Ju längre bort från Termini (centralstationen) man går, desto mer genuina och riktigt italienska känns krogarna. Att vika av från de stora gatorna och istället slinka in i en liten smal gränd är en god idé, för där finns oftast guldkornen (precis som i de flesta städer).

Den första kvällen var vi helt galet trötta efter att ha traskat runt i många timmar, så istället för att ge oss iväg till Sora Lella (Via di Ponte Quattro Capi 16 på Isola Tiberina) som vi blivit rekommenderade, hamnade vi på trattoria Calzature (Via di S. Maria Maggiore 164) i närheten av hotellet. Extremtrevlig personal (nästan på gränsen till vad man står ut med) och förmodligen dyrare än vad maten hade varit om vi orkat ta oss lite längre bort från Terminiområdet. Men gott!

Vi startade med var sitt glas prosecco. En väldigt god prosecco (som jag inte har namnet på, dumt nog) med en tydlig smak av äpple.

Prosecco

Var sin antipasto; salami, skinka och bresaola till mig och tomat och mozarella till Magnus. Och det smakade fantastiskt. Det kändes direkt att vi faktiskt inte ätit riktig mozarella tidigare. Inte godare bresaola, skinka eller salami heller.

Salami, skinka och bresaola

Tomat och mozarella

Till varmrätt åt jag osso buco. Ett bra val, för den där kalven smälte verkligen i munnen. Såsen var gjord på tomat och parmesan. Ja, ni förstår ju själva hur gott det var… 😉 Till kalven åt jag en ovanligt god blandsallad.

Osso buco

Och till dessert blev det färska jordgubbar marinerade i citron och socker.

Jordgubbar med citron och socker

Redan första matkvällen förstod jag att de här råvarorna är så oerhört mycket bättre än de hemma i Sverige. Inte så konstigt kanske, för de har ju inte transporterats norrut i omoget tillstånd. Tomaterna smakade så mycket mer än hemma. Mozarellan var fantastisk. Allt var så gott.

Och ja, jag fegade ur och orkade inte med en pastarätt innan varmrätten. Å andra sidan verkar romarna vara vana vid att turisterna inte riktigt mäktar med alla deras rätter… 🙄

6 kommentarer
Italien

Som natt och dag

/

I tisdags kom jag och sambon hem efter tre dagar i Rom. En alldeles fantastisk resa, både på mat- och kulturfronten. Och för att vi verkligen kunde koppla av och bara gotta oss. Vädret var perfekt (drygt 20 grader), vi har sett mycket och ätit underbart god mat. Och himmelsk glass.

Så fort jag har hunnit redigera bilderna kommer det ett par Rominlägg, men till dess får de här två bilderna gestalta skillnaden mellan Stockholm och Rom.

Ett par timmar innan flyget gick åt vi pasta hemma i boet. Makaroner, Felixköttbullar från frysen och ketchup.

Fulpasta i Stockholm

I söndags åt jag en helt fantastisk pasta bolognese. En enkel rätt utan krusiduller, men så god att det nästan var löjligt. Tvära kast, med andra ord.

Finpasta i Rom

6 kommentarer
PASTA

Pastasallad med kalkon och kronärtskockor

/

Sommaren närmar sig och då är det otroligt skönt att ha snabba och enkla rätter på sin repetoar. Det här är en blixtersnabb rätt (ett användbart Karlskronauttryck :wink:). Och god!

Till två personer och en matlåda behöver du:

1 paket färsk pasta
5 kronärtskockshjärtan
15 skivor kalkonpastrami
2 tomater
två nävar machésallad
10 gröna oliver
ca 2 msk finklippt gräslök
några droppar olivolja
flingsalt
svartpeppar från kvarn
hyvlad parmesan – till servering

Gör så här:

Skär tomaterna och kornärtskockshjärtanen i kvartar. Koka pastan (det går på två minuter om du använder färsk pasta), häll av vattnet och blanda med olivolja. Blanda pastan, tomater, kronärtskockor, kalkon, machésallad och oliver. Toppa med gräslök och hyvlad parmesan och strö över lite flingsalt och nymald svartpeppar. Snabbare och enklare kan det inte bli!

Pastasallad med kalkon och kronärtskockor

2 kommentarer
MATPRAT

Västerbottensoststipendiet 2007

/

Västerbottensost
Foto: Västerbottensost

För ett par veckor sedan var jag på Restaurangakademien och finalen i Västerbottensoststipendiet 2007. Tävlingen, som arrangeras av Norrmejerier, vänder sig till elever i avgångsklasserna på Sveriges hotell- och restauranggymnasier och är ett ypperligt tillfälle för de unga kockarna att visa upp sig och prova på tävlingsmomentet. Tävlingen har arrangerats sedan 2000 och uppgiften är att skapa en modern rätt som innehåller Västerbottensost och kostnaden per portion får inte överstiga 20 kronor.

Eventet började med ett kort Västerbottensostseminarium med Steffo Törnquist som moderator. Ostmästaren Tomas Rudin på mejeriet i Burträsk pratade sig varm för Västerbottensosten och berättade om hur mejerskan Eleonora Lindström blev avbruten i sitt arbete 1872 och att den ”misslyckade” osten resulterade i en Västerbottensost. Huruvida Eleonora blev alldeles till sig i trasorna när drängen kom med mjölk till mejeriet och därför missade att röra runt i ostkaret, kan ingen svara på, men håll med om att det är en söt förklaring. Misstagen dokumenterades och osten blev liggande i 12 månader innan den provsmakades och resultatet var förvånande; en smakrik ost med styrka. Västerbottensosten var född!

Efter seminariet bjöds vi på buffé med rätter från Västerbottensosts recepthäfte ”Våra favoriter” (recepten finns i här). På tallriken finns bl a sparrispaj, kyckling- och mangosallad och rostad paprikasoppa med scampispett. Bara godsaker!

Buffémat
Foto: Helena – med risig kamera

Under tiden vi åt svettades de tre finalisterna Sebastian Thell (Mjölby), Jesper Kansten (Öland) och Johan Noring (Åkersberga). Under dagen hade de lagat sina rätter i köket på Restaurangakademien och att vänta på juryns beslut kan ju ge även den tuffaste spaghettiben. Motiveringen löd:

Juryn är djupt imponerad av denne rustika men eleganta rätt. Den tävlande har lyckats skapa en fungerande helhet i en rätt som känns nutida. Egenskaperna i Västerbottensost framträder tydligt och trevligt. Ribban är högt lagd, men han har inga problem med att ro i land rätten.

… och vinnare blev Jesper Kansten som får praktisera på Erwin Lauterbachs restaurang Saison i Köpenhamn i tre veckor.

Jesper Kansten - vinnare av Västerbottensoststipendiet 2007
Foto: Anna Hållams

Jesper Kanstens vinnarrätt; varm terrin på fläsklägg, äpple, svamp och rotselleri. Västerbottensost-créme, pärllök i surkål samt rosmarin- och oststicks.

Jesper Kanstens vinnarrätt - Varm terrin på fläsklägg, äpple, svamp och rotselleri. Västerbottensost-créme, pärllök i surkål samt rosmarin- och oststicks
Foto: Anna Hållams

I goodie bagen som jag fick med mig hem fanns inte helt oväntat Västerbottensost; både i bit och färdigriven i påse. Och Steffo Törnquists bok ”Smak – en bok om livets salt”.

5 kommentarer
KÖTT

Kryddkorv med getost

/

Kryddkorvar är fiffigt att ha i frysen. Ibland steker jag dem i skivor och lägger i en pasta- eller quinoasallad, vid andra tillfällen äter vi dem till helt vanligt potatismos. De här ugnsstekta kryddkorvarna med getost och lite gremolatablandning var goda tillsammans med potatismos smaksatt med gräslök.

Till två personer behöver du:

3 kryddkorvar (Chorizo eller Kolbasz t ex)
1/2 paket getost
ca 2 msk finhackad bladpersilja
saften av 1/2 citron
skalet av 1 citron
några droppar olivolja
salt
svartpeppar

Gör så här:

Skär fickor i korven och fyll dem med smulad getost. Blanda bladpersiljan med citronsaft, cest, olivolja och kryddor och fördela persiljeblandningen över korvarna. Ugnsstek korven i 15-20 minuter i 175 grader. Servera tillsammans med potatismos smaksatt med gräslök och en sallad.

Kryddkorv med getost och örtigt potatismos

Helenas kommentar: I en ”äkta” gremolatablandning ingår vitlök, men jag gillar den bättre utan. I ”korvfickorna” är det gott att även stoppa lite rödlök och soltorkad tomat.

4 kommentarer