Pizza igen. Så OVÄNTAT tänker du.
Nej inte alls. Vi tröttnar aldrig på pizza!
Är det här pizza bianco eller flammkuchen? Eller kanske mer som pimpade flat breads? Inte vet jag. Äsch det känns lite som pizza trots allt.
Oavsett vad vi väljer att kalla det här så är det l-ö-j-l-i-g-t gott. Det här passar fint att börja med före fredagsmiddagen och det går så snabbt i ugnen att du lika gärna kan stå kvar och vänta med ett glas kall sauvignon blanc. Skär upp pizzan som snittar och servera som småplock före maten. Glöm inte den picklade rödlöken!
Hur var det nu med picklad rödlök? Enklast är att göra en så kallad 1-2-3-lag.
Nyligen uppdaterade jag min gamla kotlett-rätt med en ny kryddning och det blev succé här hemma. Det är ju inte annat än fantastiskt att en så här liten arbetsinsats resulterar i jubel! 😉 Att rosmarin och citron funkar väldigt bra ihop med fläskkött är inget nytt och så länge jag har rosmarin på balkongen (inte egenodlad, men ändå…) är det ju bara en fröjd att krydda kotletterna.
Att bara steka kotletterna rakt upp och ner och sedan serverar dem går bort, tycker jag. De blir ju bara torra och trista. Om du däremot först bryner dem, häller på vatten och låter dem sedan fräsa på spisen i minst 1 timme, blir de möra och goda. Det förutsätter så klart att man har gott om tid för matlagningen, men det är värt varenda minut. Det går bra att förbereda kotletterna dagen innan och sedan bara göra sås, lägga i kotletterna och servera när de är varma.
Kotletter med rosmarin och citron
Till två portioner behöver du:
4 kotletter med ben (kotletter utan ben blir lätt torra)
salt
vitpeppar
smör – att steka i
vatten
några kvistar färsk rosmarin
skalet av 1 citron
maizenaredning
en skvätt matlagningsgrädde
japansk soja
ev. lite köttbuljong
Gör så här:
Krydda kotletterna med salt och peppar och bryn dem sedan i smör tillsammans med rosmarin. Tillsätt vatten (ca 1 cm i stekpannan) och citronskal. Låt puttra under lock i minst 1 timme. Titta till kotletterna då och då och se till att de hela tiden har gott om vätska. När kotletterna har puttrat klart är det dags att göra sås på skyn. Sila skyn om du vill bli av med rosmarinkvistarna som legat i sedan du brynda kotletterna. Tillsätt lite extra vatten, vispa runt och låt koka upp. Tillsätt redning (eller låt bli om du tycker det är godast med en tunn sky) och koka upp igen. Späd med en skvätt matlagningsgrädde och tillsätt lite finhackad rosmarin. Jag brukar smaksätta med en skvätt japansk soja och ev. lite buljong. Salta och peppra vid behov. Servera tillsammans med t ex ungsrostade rotfrukter.
Det tog mig pinsamt nog flera år innan jag bestämde mig för huruvida en Kitchen Aid eller en Ankarsrum Assistent skulle få flytta in i vårt kök. Jag har lätt googlat sönder ämnet och varit i butik för att känna och klämma på respektive alternativ. Båda har ju allehanda finesser och olika fördelar men tillslut så blev det den rustika Assistenten som vann mitt hjärta.
För min del handlade det om att jag framför allt ville ha en maskin som kunde hantera ordentliga degar. Assistenten verkade orka mera och så gillade jag dess timerfunktion. Kanske en nypa nostalgi påverkade mig lite då mamma alltid bakade med motsvarande assistent när jag var liten. Jag är hemskt glad över att den har flyttat in!
Nämnda assistent flyttade alltså in i vårt hus och helt klart känns det som jag börjar knäcka brödkoden lite. Att knåda en deg förhand kräver en hel del tålamod och nu står jag mest förundrad bredvid och granskar degens utveckling när assistenten arbetar (och man hinner ju städa upp hela köket medan asssistenten arbetar – bara det är ett halleluja-moment!).
Resultatet blir helt klart annorlunda. Äntligen får jag till den där texturen i brödet som jag saknat. Det känns verkligen som att poletten har trillat ner när det gäller hur man ska få till glutentrådar i bakhantverket.
Egentligen hade jag tänkt att baka ut knapriga grissinis. Men efter att ha bläddrat i fina Bröd från Bunkebergs bageri (läsvärt tips för dig som vill få snurr på brödbakandet) så inspirerades jag mer av deras recept på brödpinnar. Lite mer brödkänsla än knapriga sticks alltså. Vi äter ofta soppa mitt i veckan, vilket beror på storstädning i grönsakslådan på onsdagkvällarna för att kunna fylla på med nytt på torsdagarna med Årstiderna, och de här brödpinnarna blev lagom tilltugg till soppan. Ett gäng brödpinnar åkte i frysen dessutom så halva soppmiddagen är redan klar till nästa gång.
Ursprungsreceptet räcker till 60 pinnar men jag gjorde mina lite större så det blev ca 40. De blir säkert knaprigare i mindre format och variationsmöjligheterna med pimpningen är oändlig; variera med frön, nötter, finriven ost, olika gröna kryddor. Det här är ett bra tillfälle för skafferirensning med andra ord!
topping till brödpinnarna: finriven parmesan, torkad rosmarin, sesamfrön, vallmofrön och linfrön
På tal om att knäcka brödkoden – om du har haft lika lång uppförsbacke som jag att få ordning på brödbakandet: ingredienslistor som bygger på gram är alltid mer mer genomtänkta än de som bygger på volym såsom decilitermått. Någon mer minuts jobb med att mäta upp men det säkrar resultatet flera gånger om.
3 bakplåtar med brödpinnar, 40-60 st
Allra helst vill jag inte publicera den här bilden, för fy tusan vad risig den är. Men, rätten är så genial att jag inte kan låta bli. Bortse alltså från det dåliga ljuset och tänk er stället en knivskarp bild med perfekta potatisklyftor, tomater och finfina prosciuttolindade kycklingfiléer med rosmarin.
Laga den här rätten mitt i veckan eller på helgen; den gör sig bra precis när som helst. Lättlagad, men oväntat god!
Klyfta potatis, ringla över olivolja och krydda med flingsalt. Sätt in i ugnen på 175 grader. Linda prosciutto eller bacon runt kycklingfiléer och putta in en rosmarinkvist under skinskivan. Fäst med tandpetare. Bryn i stekpanna. Lägg kycklingen i samma form som potatisen och låt steka klart (kycklingen är klar när innertemperaturen är 70 grader). Klyfta tomater och lägg i formen när det återstår ca 10 minuter. När kycklingen är klar har du hela rätten i en enda form! Servera tillsammans med en sås bestående av creme fraiche, grovkornig senap, finhackad persilja, salt och svartpeppar.
Rosmarin är en riktig höjdare tillsammans med kyckling och fläskkött. Gör som jag och ha en kruka stående i köket, så kan du ha rosmarinfest vilken dag som helst!
