Pumparisotto med kryddkrasse

I grönsakslådan från Årstiderna kom det med hokkaidopumpa som fick bli huvudingrediens i dagens risotto. Jag vet inte om pumpan i sig smakade så mycket men det blev bra tillsammans med kryddkrasse och en av mina favoritostar.

Till risotton hade vi en honungsglacerad älgkalvsryggbiff som skötte sig själv i ugnen medan risotton puttrade på spisen.

PUMPARISOTTO MED KRYDDKRASSE, 2 portioner

  • 3 nävar tärnad hokkaidopumpa, ca 1 x 1 cm
  • ca halv lök (liten), fint hackad
  • smör att fräsa pumpa och lök med
  • 1,5 dl arborioris
  • 2-3 dl grönsaksbuljong
  • en halv ask kryddkrasse
  • tärnad Allerum XO ost
  • salt och peppar
  1. Fräs pumpatärningarna en stund tillsammans med lök.
  2. Strö i riset och låt det fräsa en stund.
  3. Spä på buljong lite åt gången och rör om. Låt det sjuda i ca 15 minuter.
  4. Tärna Allerum XO-ost och rör ner i den varma risotton.
  5. Salta och peppra.
  6. klipp ner kryddkrasse. Klart!

Ostchock

På Ica Maxi hittade vi små förpackningar av osten Allerum XO som jag inte har haft någon närmare bekantskap med (eller ja, när jag googlade på den så upptäckte jag i och för sig att jag åt den gratinerad i en förrätt hos Maria, men jag var väl inne i amningsdimman då) och för 9:90:- så får man alltså 130 gram. Det är ju faktiskt en smart grej av Ostfrämjandet att köra en drive med små förpackningar så att även ostfegisar kommer sig för att prova nya ostar.

Jag önskar att jag kunde vara lite mer målande i min beskrivning av osten, med eftersom jag fortfarande befinner mig i någon slags ostchock så kan jag bara säga, herregud vilken god ost. Det går inte äta den utan att man blundar och känner marken försvinna under fötterna. De små osttärningarna försvann raskt tillsammans med min nya favoritchutney; havtornskokta äpplen med kardemumma. Burken hittade jag på Hambergs Fisk i Uppsala och den är ett grymt bra fynd. Vi har ju provat havtorn i alla möjliga varianter och det här var en av de bättre. Dessvärre så köpte jag sista burken så det kanske tar några dagar innan den dyker upp igen om någon är intresserad (till tröst så kanske jag ska berätta att jag övertalade den rara killen bakom disken att ta hem Mrs Darlingtons apelsincurd med cointrau, så den dyker förhoppningsvis vis där framöver)

Dessutom så kan jag se ytterligare en poäng med den lilla miniförpackningen på 130 gram. För det här är en ost som man äter tills den tar slut och detta får nästan ses som ett preventivt syfte att förebygga gallsten. Nästa gång som jag springer på den här lilla underbara osten så ska vi ha ett ostderby mellan Allerum XO och Västerbottensost. Jag har ingen aning om hur det kommer att sluta.