Chokladsouvenir från Estland

När vi var i Estland fick jag tipset att hålla utkik efter Kalev och deras prisbelönta choklad. Nu hittar jag inget om detta på nätet, men i en tidning på flyget så stod det att just denna choklad fick priset som Årets Godis i Estland.

Det här är vit choklad med blåbär och rispuffar som utnämnts till årets godis. Jag hittade den på Stockmans och blev glatt överraskad. För ibland blir vit choklad väldigt sockrig och ibland blir den väldigt smaklös. Den här var alldeles lagom. Idén med vit choklad och blåbär måste jag fundera vidare på. Just nu ångrar jag bara att jag inte köpte mer choklad!

Gremolatabönor

När vi storhandlar så blir det ofta en hel del olika bönor inhandlat. Sedan så står de där i skafferiet och inget händer. Eller ja, de röda och svarta hamnar i olika chilistarka grytor men de vita bönorna står i skafferiet i all evighet.

Men så kom jag på att de kunde få sällskap av superkombon citron, persilja och vitlök – tada! – bönröran passar till det mesta!

GREMOLATABÖNOR

blanda:

  • 1 burk stora vita bönor
  • 1-2 pressade vitlöksklyftor
  • citronsaft och ciselerat rasp från en halv citron
  • en näve finklippt bladpersilja

Jakten på Jacobsen

För en tid sedan så blev vi tillfrågade om vi ville prova Jacobsen Camomille Dubbel och det ville vi ju förstås!

Jacobsens öl har marknadsförts som ett lyxöl och först ut var alltså varianten med kamomill under hösten. Helena och jag testade på varsitt håll och vi kom nog fram till samma sak; att det är en god öl till mat och att 75 cl-flaskorna är snygga;

Elin: Det är alltid trevligt med snygga flaskor på bordet och de är alltid kul att ge bort i present. Det är lite av en lyxöl helt enkelt. Den höga procenthalten (7%) gör att den kanske är mer lämplig till lagad middagsmat än till småsnacks. Jag tycker inte att kamomillsmaken tar över och associationerna till gröna kryddor gör att jag vågar foreslå den som sällskap till kräftorna med dill. Eller kanske till den sena ostbrickan med ett gott mörkt bröd. Med den tuffa eftersmaken så passar den även i matlagningen – en dutt i en puttrande köttgryta borde gå alldeles utmärkt!

Helena: Vi drack ölen till potatis- och fänkålssoppan. Jag är ju ingen ölmänniska alls egentligen, men jag gillade det. Eftersmaken dröjde sig kvar länge och jag tyckte att kamomillen var ganska tydlig utan att den blev för mycket. Den kräver dock mat för att göra sig bra, precis som Elin skrev. Soppan passade kanon till, inga smaker som slogs om platsen. Och att alkoholhalten var så pass hög kändes inte alls på smaken, vilket bara var positivt. Snygga flaskor, dessutom!

Men nu är det ju förstås bara ett problem; att hitta fler flaskor. För när vi läser det finstilta i pressreleasen så visar det sig att endast 2000 flaskor har nått butikerna och på Systembolagets hemsida visar det sig att alla flaskor flaskor utom en är sålda! Det finns nämligen en flaska kvar ute i Nacka Forum. Vem hinner dit först?!

Så vad har vi lärt oss? Jo, att inte tveka när man erbjuds tillfälliga köp så att man inte ångrar sig efteråt. Och att inte bli allt för ledsen om man ändå råkar snubbla på målsnöret.

Idag släpptes för övrigt Jacobsens Golden Naked Christmas Ale och även den verkar vara i en snygg flaska 😉

Örtwallenbergare med sidfläsk och senapscremefraiche

Förlåt Oskar! Jag har ju glömt att blogga om Örtwallenbergarna som jag lovade för länge sedan! Här kommer de äntligen! Receptet på kokt savoykål och morötter här.

Örtwallenbergare med sidfläsk

  • 400 gram kalvfärs eller annan fin färs (vi använde älgkalvfärs)
  • 2 msk finhackade gröna örter, tex basilika, gräslök och persilja
  • 1 tsk salt
  • 4 äggulor
  • 2 dl vispgrädde
  • smör att steka med
  • 4 skivor sidfläsk
  1. Blanda kalvfärs, örter, salt och äggulor i en skål.
  2. Blanda ner grädde och rör om till en smet.
  3. Forma sedan åtta små biffar på en vattensköljd skärbräda.
  4. Stek biffarna ett par minuter på varje sida.
  5. Stek även sidfläsket att servera med biffarna.

Senapscremefraiche

  • 2 dl creme fraiché
  • 2 msk senap
  1. Blanda ingredienserna i en kastrull. Värm – klart!

 

Pastasallad med citron och persilja

Smaksättningen med citron, persilja och vitlök återkommer ofta här hemma i alla möjliga maträtter och kombon brukar kallas gremolata. Jag använder gärna tortellini till pastasallad och den passar ofta bättre att serveras lite ljummen än kylskåpskall (beronde på vad tortellinin innehåller). Dressingen är gjord på creme fraiche, saften och ciselerat rasp från en halv citron, ett par nävar finklippt bladpersilja, en hel del vitlök och så salt och peppar. Grönsaker att blanda i är ju tycke och smak. Den här gången blev det sockerärter och gula cocktailtomater.