Matshopping i Rom

Precis som jag skrev i ett tidigare inlägg var det mycket fokus på mat när jag och sambon var i Rom i början av maj. Goda pastarätter,glass, restaurangbesök, matmarknad och mat att köpa med hem till Sverige. I anslutning till alla sevärdheter stod mobila vagnar med…

Pasta på krogen i Rom

Det är nästan en hel månad sedan vi kom hem från Rom, men den där fantastiska pastan lär jag aldrig glömma. Faktum är att just pastan är mitt bäta matminne från Rom. Enklaste tänkbara rätten.

Efter att vi varit i Vatikanstaten och bl a sett Peterskyrkan, lunchade vi på La Caravella (Via Degli Scipioni 32). En mysig uteservering en liten bit bort från “raka spåret till Metron”.

La Caravella

Innan min pasta kom in åt jag en alldeles vanlig blandsallad. Ovanligt god. Förmodligen för att jag var både hungrig och trött (och hade svullna och galet ömma fötter).

Sallad

Och så kom min pasta bolognese. Så god att klockorna stannade. 😛 På riktigt.

Pasta Bolognese

Jag körde på pastatemat hela den dagen och på kvällen åt jag en skaldjurspasta på Trattoria Tritone (Via dei Maroniti 1). Några få ingredienser som hottade upp skaldjuren; lite vitlök, vin och örter. Krångligare än så behöver det inte vara.

Skaldjurspasta

Nästa anhalt: Sorrento

Sorrento

Jag har ju knappt hunnit hämta mig från min förra resa och nu är det dags igen. På måndag åker jag och sambon till Sorrento för en veckas semesterliv med sol & bad (hoppas jag, väderprognosen ser hittills lite skakig ut), kärlek och massor av god mat.

Har du varit i Sorrento? Har du tips på bra restauranger, eller kanske ställen att undvika? Skriv en kommentar!

Bilden kommer från stock.xchng

Glass hos Alberto Pica

Några dagar innan vi åkte till Rom skrev Peter Loewe i DN om Alberto Picas glassbar, vilket Maria tipsade om i mitt På väg till Rom-inlägg. Eftersom både jag och sambon är svaga för glass låg tipset högt på vår priolista när vi väl var på plats i den italienska huvudstaden.

Redan första dagen styrde vi stegen mot Alberot Picas glassbar. Vi satt och pustade ut på en trappa alldeles utanför Pantheon när vi tog sikte på Via della Segiola 12; en tvärgata till Via Arenula. Ingen lång promenad från Pantheon och vi hittade dessutom rätt på en gång.

Utanför Alberto Pica

Att bestämma sig för två glassmaker var ingen lätt match, men med facit i hand tror jag att jag gjorde ett bra val. Jag åt smultron- och citronglass som serverades i en kyld bägare och himmel så gott det smakade. Hemligheten med Alberto Picas glass är att den görs på färsk frukt och bär och inte har varit i närheten av något fuskkoncentrat. Smultronglassen smakade precis som de magiskt goda smultron jag plockade i farmor och farfars trädgård när jag var liten. Det här är riktig glass.

Smultron- och citronglass

På Alberto Pica

Vi satt på uteserveringen och funderade över om vi hamnat i glasshimlen. Mitt råd är; gå till Alberto Pica om du är i Rom! Betydligt lugnare än vid glassbarerna vid Pantheon eller runt Piazza Navona t ex. Och med största sannolikhet väldigt mycket godare, för bättre än så här blir det inte. Amen.

Pizza i Trastevere

Att promenera längs med Tibern var en ren fröjd. Luften var annorlunda vid vattnet och det kändes lite som hemma (uppvuxen i en skärgårdsstad och med Riddarfjärden inpå knuten här i Sthlm). Temperaturen var behaglig och fastän att det blåste lite alldeles vid vattenkanten var det riktigt skönt.

Utsikt över Tibern

På andra sidan Tibern ligger Trastevere; stadens mest genuina och pittoreska område. Här känns det så italienskt det bara kan bli. Många italienare på uteserveringarna och gott om eftermiddagslediga studenter. Vid nästa Rombesök kan jag definitivt tänka mig att bo här; det är ju ändå inga stora avstånd till sevärdheterna på andra sidan Tibern.

I Trastevere

Vi traskade omkring här den sista eftermiddagen innan vi skulle åka till flygplatsen och stannade på en trattorian Il Ponentino (Piazza del Drago 10) för att äta sen lunch.

Liten krog i Trastevere

Jag kan med lätthet tänka mig att äta sådan här luncher med jämna mellanrum. En bruschetta med kronärtskockor, en pizza med salami och kronärtskockor (de där skockorna är så goda att man inte kan överdosera!) och som avslutning färska jordgubbar.

Jag är egentligen ingen pizzatjej, men den här pizzan frälste mig faktiskt. Inte särskilt många ingredienser och inga konstigheter, men den smakade ju verkligen något. Salami och kronärtskockor. 😉

Pizza med salami och kronärtskocka